I den nyutkomna antologin Lärande och bildning. Hundra år i Göteborg medverkar bland andra ett antal både tidigare och nuvarande anställda vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Den hundraåriga historia de är med och tecknar visar bland annat hur synen på bildning förändrats, där ett motsatsförhållande skapats mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap liksom mellan teoretisk och praktisk kunskap.
All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet. Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare.
Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap.
Ulla Berglindh, Jan-Erik Johansson, Eva Mark, Ingrid Pramling Samuelsson och Niklas Pramling är några nuvarande eller tidigare medarbetare vid fakulteten som medverkar i antologin.
I sitt kapitel Att lära i två led – om lärarutbildning beskriver Ulla Berglindh läraryrket som ett mellanled, en omvandling. Det är både konstnärlig verksamhet och tillämpad vetenskap. Det ska läras och tränas i medvetande om att i den akademiska världen är praktikerkunskap, förtrogenhetskunskap, alltid underställd den teoretiska kunskapen.
De flesta vetenskaper bygger på det som Göteborgs universitet har som valspråk: Tradita innovare, innovata tradere – att förnya det överlämnade och lämna det förnyade vidare.
– Men så är inte fallet med det vetenskapliga hantverk som lärarutbildning/skola utgör. Pendeln svänger raskt och ständigt, från undervisning till inlärning, från centralt befäst kursinnehåll till eget kunskapsletande, från förmedlingspedagogik till läraren som mentor och coach. Från centralisering till decentralisering beträffande organisation och ansvar. Betygssystem förändras, nya samhälleliga signalord skrivs fram, skriver Ulla Berglindh.
Bokens redaktör är Wanda Klintberg, docent vid Chalmers och som har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet. Hon ingår som skribent i boken och är redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare och professor emeritus vid Sahlgrenska akademin. Gudrun Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien Hundra år i Göteborg om åtta volymer som är ett projekt med anknytning till Göteborgs 400-årsjubileum 2021.