Jesus, magi och språkpoliser på årets Bokmässa

Hur rasifierad är den svenska klassiska litteraturen, varför har språkpoliser nästan alltid fel och hur såg Jesus politiska engagemang egentligen ut? Är du nyfiken och kunskapstörstande är ett stopp vid Göteborgs universitets monter ett måste under årets Bokmässa.

Respekt, mediefrågor och bild är årets teman på den 34:e Bokmässan i ordningen. Det sätter fokus på frågor om rasism, populism, metoo och hbtq samt hur vi använder och påverkas av bilder och illustrationer.

Vid Göteborgs universitets monter går det under fyra dagar att ta del av ett brett scenprogram med över 60 samtal, workshops och föreläsningar med universitetets forskare och inbjudna gäster. En av dessa forskare är religionsfilosofen Fredrik Portin som ska delta i ett samtal om Jesus utifrån fyra begrepp: var han var aktivist, revolutionär, anarkist eller populist?

– Det är inte givet vem Jesus var, men det finns en avsevärd risk att vi definierar honom efter våra egna syften. En person som vill driva en populistisk agenda kommer se honom som populist, söker man efter resurser som revolutionär i hans tänkande hittar man det och så vidare. Han har använts på detta sätt genom världshistorien.

Vad hade Jesus själv för åsikter?

Jesus lära och gärningar har bland annat använts för att motivera varför det är viktigt att visa medmänsklighet mot flyktingar, inom pacifiströrelsen och som argument för och emot abort och homosexualitet. Men hur vet man vad Jesus egentligen tyckte?

– Vi vet ju mer om vissa saker än andra. Det är väldigt svårt att argumentera att Jesus inte ville prioritera människor som lider och är utsatta i samhället – att han skulle tagit en omänsklig hållning. Det här är ju faktiskt en person som dog för vad han trodde på! Men i andra frågor finns det större tolkningsutrymme, som ifall det skulle vara en separation mellan stat och religion.

För Fredrik Portin är inte det viktigaste att komma fram till ett definitivt svar om vad Jesus egentligen tyckte, utan att man kan mötas i samtal där de här frågorna diskuteras och tas på allvar.

– Det finns tyvärr en tendens att avvisa Jesus helt eftersom han tillhör den religiösa sfären. Dels tror jag många religiösa personer upplever det som att deras angelägenheter inte tas på allvar, dessutom är Jesus också en del av vår intellektuella tradition – och jag tycker att vi ska ta honom på lika stort allvar som vi tar Platons tradition på allvar. Jesus sa massor av vettiga saker som vi kan lära oss av än idag.

FOTO: Niklas Maupoix och Åbo Akademi