Det är välkänt att individer som bodde på särskilt boende för äldre i Sverige under 2020 drabbades hårt av pandemin. Men antalet smittade och döda varierade mycket mellan olika boenden runt om i landet.
Kunskapen om vad variationen beror på har varit begränsad. Orsaken är bland annat att det har saknats uppgifter om vilka individer som bodde vid vilket äldreboende under pandemin. Därför har det fram till nu inte varit möjligt att svara på om risken att smittas av och dö i covid-19 hänger samman med olika förhållanden vid landets äldreboenden.
– Våra analyser visar att högre personalomsättning, sjuksköterskans anställningsställe, samt boendets storlek samvarierade med en ökad risk att dö i covid-19, säger Carl Dahlström, professor i statsvetenskap.
Han har skrivit underlagsrapporten tillsammans med statsvetarna Rasmus Broms och Marina Nistotskaya vid Göteborgs universitet samt Jenna Najar, läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I studien har forskarna skattat risken för individer som bodde på särskilt boende i Sverige under 2020 att smittas av, respektive dö i covid-19, och undersökt om den risken hängde samman med driftsform, personalsammansättning och boendets storlek.
Analyserna baseras på registeruppgifter från Socialstyrelsen om vilka individer som hade beslut om särskilt boende i februari 2020. Med hjälp av adressuppgifter från registret över arbetsställen respektive registret över totalbefolkningen, har individer sedan knutits till specifika särskilda boenden. På så sätt har forskarna kunnat matcha 62 procent av de individer som hade beslut om särskilt boende med specifika verksamheter.
Med hjälp av register från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har de dessutom samlat in uppgifter om individernas hälsotillstånd, och om dessa individer har smittats av och dött i covid-19 under 2020. Och genom information i Företagsregistret från SCB klassificerades boendens driftsform som offentligt, icke börsnoterat bolag, börsnoterat bolag eller icke vinstdrivande organisation. Forskarna har slutligen kunnat knyta en rad uppgifter om personalsammansättning och boendets storlek, framför allt med hjälp av andra register från SCB såsom LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier).
– En viktig slutsats är att driftsform inte hängde inte samman varken med risken att smittas av eller dö i covid-19. Det gjorde däremot högre personalomsättning och boendets storlek, medan sjuksköterskans anställningsställe hängde samman med risken att dö.
I rapporten analyseras också om driftsform samvarierat med personalsammansättning och boendets storlek.
– Vi kan konstatera att det fanns betydande skillnader i personalsammansättning mellan olika slags driftsformer. En viktig skillnad var att offentligt drivna boenden hade lägre personalomsättning än privat drivna boenden. Men privat drivna boenden hade oftare en sjuksköterska anställd på själva boendet än vad offentligt drivna boenden hade, säger Carl Dahlström.