– Alla som vill veta hur det kom sig att konflikten mellan Ryssland och västländerna kunde utvecklas till ett krig där Ryssland invaderade Ukraina bör läsa kursen. Här finns både närliggande orsaker de senaste åren och orsaker som ligger längre tillbaka i historien att ta med i beräkningen, säger Per Månson.
Per Månson är professor emeritus vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och kursansvarig. Hans intresse för Ryssland började för 45 år sedan och på 1990-talet bodde han i landet. Kursen Ryssland mellan förflutet och framtid ges på distans och halvfart och lockar studenter från hela världen.
Per, hur är utbildningen upplagd?
– Kursen handlar för det första om Rysslands historiska utveckling fram till den ryska revolutionen 1917, för det andra om den fas i Rysslands historia då landet ingick i Unionen av socialistiska rådsrepubliker (Sovjetunionen) och för det tredje tas utvecklingen i Ryssland efter 1991 upp i den sista och största delkursen.
Varför misslyckades demokratiseringen av Ryssland?
– Det är en tiotusenkronors fråga. Det finns flera orsaker som vi behandlar i kursen. Alla forskare är inte ense om detta, det ligger för nära i tiden.
Ryssland har länge haft en spänd relation till Väst. I samband med invasionen av Ukraina har förhållandet till Väst försämrats radikalt och många tänker på Ryssland som ett ”parialand”. Är det här något ni kommer att diskutera?
– Absolut! Detta är inte första gången Ryssland haft en spänd relation till Västeuropa. Ryssland har ibland sett sig som en del av Europa, ibland har landet vänt ryggen mot väst beroende på hur man anser att väst har behandlat det egna landet. Detta tas upp i alla tre delkurser.
Rysslands krig mot Ukraina är förfärligt hemskt och svårt att förstå. Kan kursen bidra med kunskap om hur det kunde bli så här?
– Självklart tas detta upp, det finns dock inga enkla ”sanningar” för att besvara frågan, men i kursen kommer vi diskutera detta utifrån hur situation ser ut just då.
Text: Anna-Karin Lundell
