Hållbar och attraktiv handel i den framtida staden - MeetingPoint Handel och Konsumtion

Handeln har stor betydelse för en levande och attraktiv stad och är en viktig del i att locka besökare, boende och medarbetare till företagen. Samtidigt finns det många hållbarhetsutmaningar relaterade till handeln: ekologiska, sociala och ekonomiska. Detta belystes med 6 föreläsningar och en avslutande diskussion på dagen. Du som inte var med kan läsa något om vad föreläsningarna handlade om och följa länkarna för mer information.
 

Hållbarhetsutmaningar inom handeln

Niklas Egels Zandén, docent företagsekonomi, Företagsekonomiska institutionen

Oftast är hållbarhetsfrågor inte tydligt kopplade till den strategiska verksamheten, menade Niklas Egels-Zandén som har studerat hur företag arbetar med hållbarhet. Det finns få som studerat hur hållbarhetsarbetet går till i praktiken dvs följt arbetet under längre tid och Niklas är en av de få.

Utmaningen som handeln står inför är att se till att hållbarhetsfrågan kommer in i centrum av organisationen dvs att CSR-frågor integreras med affärsstrategin. Helt klart är att hållbarhetsfrågan inspirerar och att det för ledningen i företag finns goda möjligheter att plocka upp idéer som redan finns. Det gäller att hitta länken mellanföretagsledning och idéerna som kommer nerifrån.

En viktig lärdom som Niklas dragit är att personer som arbetar med hållbarhet ofta inte har tillräckligt med kunskap om hur man arbetar med strategier. Därför är det viktigt att utbilda dem i det så de kan vara med och hävda hållbarhetsfrågan i de strategiskt viktiga besluten.
 

Seniorer om den attraktiva staden

Helene Brembeck, professor i etnologi, Centrum för konsumtionsvetenskap

Hur gör man staden attraktiv för våra seniorer? Detta har Helene Brembeck tagit reda på genom att ställa frågor till och följa med några 40-talister ut då de skulle handla livsmedel.

Seniorerna vill att det ska vara nära antingen till ett torg, det ideala torget är femtiotalstorget eller ett shoppingscenter. Helst ska matbutiken vara en medelstor med stort urval, ha personlig service och fräscha matvaror för matlagning från grunden.

De har olika sätt att ta sig dit, men det är vanligt med att man går till fots och har med sig en dramat eller rollator som stöd. En del cyklar och en del behöver ta bilen till affären för att kunna få med sig sina varor hem. Ofta har man samma shoppingrunda till sina favoritbutiker där man hittar, det är bra kvalitet, personalen är trevlig och man får bra service. En slutsats är att för att seniorerna ska trivas behöver det gamla och bekanta finnas kvar.
 

Handelns roll i den attraktiva staden

Martin Öberg, Företagsekonomiska institutionen

Martin Öberg konstaterar att stadskärnor har tappat marknadsandelar till externa köpcentrum och konkurrensen från dessa är skarp redan idag och kommer att bli ännu större i framtiden. Konsumtionsökningen sker i externa köpcentrum. E-handel däremot är inget större hot, den utgör bara 5% av den totala handeln idag.

- Har stadskärnan en framtid? Ja, stadskärnan har en ganska bra chans, men med ett litet annorlunda förutsättningar, säger Martin. Det som förr var att shoppa är idag, men nu är det mer att se och synas.

Martin gav en historisk översikt om hur handeln, torg och externa köpcentrum, ser ut i Sverige samt ger exempel på hur man arbetar med handeln bland annat i Dubai och Storbritannien. Han gav också en bild av hur olika handelscentra runt Göteborg kommer att växa framöver.

Staden är intressant för väldigt många aktörer. Stadskärneutveckling har blivit en profession, det var den inte tidigare. Vi sneglar mycket på Europa, men vi måste göra om så att det passar i Sverige. Visioner och samverkan krävs för att utveckla den attraktiva stadskärnan. Det tar tid innan alla är med och vet målet. Nyckelorden för framgångsrik utveckling enligt Martin Öberg är samverkan, uthållighet och passion.

För att lyckas behöver man ha koll på stadskärnans storlek, bra marknadsanalys är en förutsättning, vi behöver visioner, när alla är med och vi vet målet – då är det dags!

Håll-bart: stadens vardagliga konsumtionslogistik

Daniel Normark, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap och Karolinska institutet

Daniel Normark är en av forskarna i projektet Consumer logistics som studerar vardaglig konsumtionslogistik - hur konsumenten transporterar hem sina varor från butiken. Hållbart får här ytterligare en betydelse nämligen håll-bart i meningen att det går att bära.

Attraktivitet, hållbarhet, rörelse och konsumtion är begrepp som används. Det blir många olika visioner som blir svåra att förena när de staplas på varandra. Vardagslogistiken förändras samtidigt som staden förändras. Handeln förändras också både vad gäller hur det ser ut i handeln och hur man bär hem.

Några basfakta när det gäller konsumtionslogistik för dagligvaruhandel från SOM-undersökningen 2012.
• 61% av konsumenterna handlar alltid/oftast med bil
• 23 % handlar alltid/oftast till fots
• 10 % handlar alltid/oftast med cykel
• 6% handlar alltid/oftast med kollektivtrafik

Vi pratar ofta om kollektivtrafik för transporter till staden, men den fungerar inte för dagligvaruhandeln eftersom det är svårt att frakta tunga kassar med sig. För att hitta framtidens håll(bar/fast)het i vardagslogistiken är det klokt att blicka bakåt i historien till tiden innan bilen fanns. Daniel tror att man kan göra många små förändringar som kan leda till ökad hållbarhet.



SOM-undersökningen görs årligen, bok från 2012 års undersökning släpps i juni 2013. Där kommer det att finnas ett kapitel som handlar om just konsumtionslogistik.
 

Digi-shift – häng med på den nya konsumentbeslutsresan

Malin Sundström, ek dr Högskolan i Borås

Numera fattar vi köpbeslut på ett nytt sätt och på nya platser. Många konsumenter, särskilt 70- och 80-talister vet vad de ska ha redan när de går in i butiken. Hur konsumenter fattar köpbeslut kommer Malin Sundström mfl att undersöka närmare i ett nystartat projekt.

Det är underliggande att vi hela tiden ska köpa en massa saker, men det finns så mycket prylar som vi kanske inte vill ha. Utmaningen för handeln är att kunna hitta mervärdet utan att sälja saker och att kunna ta betalt för det. Nya hållbara affärsmodeller krävs. En framtida konkurrensfördel kan vara tjänster, menar Malin.

Vad vet vi idag om konsumenter? Konsumenter har ont om tid, vi vill ha det bekvämt och det är jobbigt att välja. Mervärde kan då vara att möta konsumenten på olika sätt för att underlätta.

Hur ser konsumenter på aktiviteten shopping idag om man frågar dem? Då svarar de att shopping är dödstråkigt, det är något man måste göra. Shopping är inte lustbetonat utan en tråkig vardagssyssla.

Och hur ser konsumenten på sitt hem? Vi vet genom Digishift-rapporten att konsumenten ser på sitt hem som en konsumtionscentral för det är ju dit vi släpar allt som man köper och det är där vi handlar saker.

Var fattas köpbesluten nu och var fattas de om 5-6 år? Idag, i alla fall bland barnfamiljer och personer upp till 50 år, så vet vi att de flesta köpbeslut fattas hemma på kvällstid i soffan och man sitter framför tvn, men i tvn så har man sin laptop. Man influeras av familj eller vänner samt vänner i sociala medier. Det vet vi, men vi vet inte hur utan det kommer att studeras i det nya projektet.

Lustfyllda arenor för konsumtion

Lisa Burden, Svensk handel

Lisa presenterade de nya trenderna inom handel och konsumtion. Fem områden som är heta just nu:
• Billig Lyx:  Pendlar mellan billigt och lyxigt.
• Älskade Robot: 3D-printer där du gör dina egna produkter
• Gör gott – Gör rätt: CSR, KRAV, transparens ska finnas
• Grå vågen: Äldre och unga som flyttar in till stan, men som vill leva lantliv fast i staden.

 

Diskussion: Hur får vi en hållbar och attraktiv handel i den framtida staden?

Malin Sundström höll i diskussionen som ledde fram till fler förtydligande frågor om vad vi menar med hållbart och idéer hur man kan nå en hållbar handel i den framtida staden.