Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Granskar historisk rättsprocess som gav samer rätt

Publicerad

Hallå där Bo Andersson, professor emeritus vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession och aktuell som redaktör för boken Samer – Om Nordmalingdomen och om ett urfolks rättigheter och identitet.

Boken beskriver den juridiska process som 2011 ledde till en historisk dom i Högsta Domstolen där det för första gången fastslogs att samerna har renskötselrätt grundad på sedvana och urminnes hävd, i detta fall vid kusten söder om Umeå.

I boken sägs domen 2011 innebära ett nytt märkesår i svensk historia. På vilket sätt är den det?
- Med domen skedde ett storslaget genombrott. Under decennier hade samerna gått lottlösa från rättegång efter rättegång. Tyngda under enorma skulder, omöjliga att befria sig från, trodde de knappast själva på att vinden skulle vända till deras förmån.

Domen är den första i sitt slag som tar hänsyn till hävdvunnen rätt till de marker de historiskt har nyttjat. Samerna kunde inte i Nordmalingdomen avvisas med kalla handen under hänvisning till att de saknade ägohandlingar.

Efter seklers förtryck har vårt urfolk fråntagits sitt språk, sin religion, hela sin kultur. De har utsatts för ett oanständigt kulturmord som enligt vissa definitioner kan likställas med ett folkmord. På senare tid har viss ljusning märkts på det kulturella området, till gagn för språket och litteraturen, musiken och konsten. Mycket har skett sedan samiska skolbarn förbjöds att tala samiska även på rasterna, att samernas religiösa symboler brändes på bål. Men på det ekonomiska området har det mesta stått stilla. Andra intressen har ansetts viktigare, skogens och malmens intressen, vattenkraftens och turismens intressen. Samernas intressen har negligerats. Ännu idag får samerna stå tillbaka för konkurrerande intressen. I början på 1990-talet släpptes projekteringen efter malm närmast fri i Norrland, för en spottstyver till svenska staten och för ingenting för samerna och Norrland. I dag släpper regeringen på tyglarna ytterligare. Projekteringen sker rakt igenom renbetesland. Hänsynen till samernas rättigheter att få medverka i planering och beslut ignoreras. Historien upprepar sig.

Vilken betydelse har domen för den framtida renskötseln?
- Domen har en avgörande betydelse för renskötande samer men även för alla andra samer. Renar har alltefter årstid flyttat sig mellan Bottenhavet och Atlanten. Efter hand som storsamhället koloniserat norra Sverige så har betesrätten naggats i kanten. Först var det åtrån till skogen, sedan till malmen och vattenkraften som beskurit möjligheterna för samerna att livnära sig av rennäring, fiske och jakt. En mindre del av samerna lever idag av renskötsel, men den delen är oerhört viktig. Den handlar om identiteten att vara same, inte bara att klara sitt uppehälle. Renen är en vital del av den samiska kulturen i en rad olika avseenden.

– Jag hoppas att vi med den här boken har visat i ord och bild vilken rik kultur den samiska är. Sedan smärtar det ju att vi svenskar historiskt sett inte valt att uppskatta den efter förtjänst.

Hur står sig Sverige vad gäller rättvis behandling av det egna urfolket?
- I takt med att frågor om mänskliga rättigheter aktualiserats under efterkrigstiden har jag och många andra förtvivlats över vår styvmoderliga behandling av samerna. En rad konventioner om mänskliga rättigheter har antagits, dels de allmänna i nära anslutning till Förenta nationernas bildande, dels de mera specifika. Till de senare hör FN:s ILO-konvention nr 169, som skulle förhindra maktmissbruk av alla de slag mot urfolk i välden.

– Desavoueringen av Sveriges samer har bara fortsatt. Har samernas röster blivit hörda? Har samerna fått ett inflytande över markerna? Nej. Om de någon gång fått komma till tals var redan den demokratiska diskussionen över. Myndigheter och andra med tillgång till storsamhällets maktapparat har informerat samerna i efterhand. Så var det med den demokratin, den beslutanderätten.

– I början undertecknade Sverige lydigt de allmänna och en hel bunt andra konventioner om mänskliga rättigheter, men med ILO-konventionen blev det tvärstopp. Tanken var ju faktiskt att undertecknande stat även skulle leva upp till åtagandet. Redan genom att underteckna de allmänna konventionerna skulle Sverige vara förpliktad att hörsamma samernas önskemål. Men så blev det inte.

– Svenska kyrkan som, tillsammans med den svenska staten, genomfört sin likriktningspolitik för att kväsa den samiska identiteten, har för fjorton år sedan inlett ett försoningsarbete. Utredningar har påtalat att det inom kort borde finnas möjligheter för staten att underteckna konventionen. Men av någon anledning vågar inte den svenska staten ta språnget. Partipolitiker tvekar. Varför? Kan det bero på att det parti som tar konkret ställning för samernas sak riskerar att straffas vid nästa val. Samerna är inte längre i majoritet i Sàpmi, Sameland

Vilka aspekter av frågan har du själv granskat i boken?
– Syftet med mina egna artiklar är att skapa sammanhang mellan bokens olika delar, mellan ämnen, perspektiv och att försöka knyta samman den konkreta historien med teorier om rättighet, rätt och rättvisa, anständighet, relationer och makt.

– Jag har ju nu sedan decennier ägnat mig åt historievetenskaplig och ämnesdidaktisk forskning på det här området. I 90- och 00-talens läromedel som jag skrivit har samernas situation inkapslats i framställningen. Jag har sett det som ett vetenskapligt anständighetskrav att som medmänniska och icke-same ställa upp bakom samernas rättmätiga krav och dessutom skapa en viss balans i vi- och dom-metaforen. Vi är inte alltid förebilden. Vi kan lika gärna vara Dom, dom som är värda att kritiseras för brott mot de mänskliga rättigheterna, rättigheter som vi ofta i vårt mest uppblåsta tillstånd säger oss värna mera än de flesta.

Boken är resultat av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan flera forskare inom det nordiska nätverket Urfolk, Samer, Vetenskap. Utöver Bo Andersson medverkar i boken från Göteborgs universitet även Bo Claesson, universitetslektor i religionsvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

För mer information kontakta Bo Andersson, boi.andersson@telia.com, tel 0761-193311