Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Göteborgs universitet på Bokmässan: Ungern upprör

Publicerad

Bo Rothstein och Gabriel Byström på bokmässan. Foto: Johan WingborgGöteborgs universitets monter var överfull när Bo Rothstein och Gabriel Byström diskuterade Ungern under ett seminarium på Bokmässan på fredagen.
– Ungern är ett praktexempel på vad jag skulle vilja kalla en totalitär demokrati, förklarade Bo Rothstein.

70 procent av ungrarna röstar antingen på det nationalistiska regeringspartiet Fidesz eller på högerextrema Jobbik. Detta påverkar vad som är möjligt att säga i den offentliga debatten, förklarade Gabriel Byström, som läste upp ett exempel från en tidningsartikel där romer beskrivs som djur snarare än människor.

– När Fidesz 2010 fick två tredjedelar av platserna i parlamentet fick de också mandat att omvandla hela det ungerska samhället. Bland annat sparkades tusentals journalister, istället tillsattes en nationell myndighet för medier med Fideszlojala medarbetare. Också chefer för skolor, myndigheter och museer har bytts ut mot personer som är trogna regeringen.

Demokratier skapas med välfungerade statsapparater och opartiska tjänstemän

Innebär detta att Ungern på några år förvandlats till diktatur?

– Man kan säga att Ungern, liksom många andra länder, är en totalitär demokrati, förklarade Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Regeringarna i många länder tolkar en seger i ett demokratiskt val som att de fått mandat att bestämma det mesta i landet, vare sig det handlar om att tillsätta professorer vid universiteten, domare och jurister eller om vad som ska stå i historieböckerna. I västvärlden har vi den lite naiva synen på demokrati, att om bara folket får vara med och bestämma kommer de flesta andra problem att lösas. Men det verkar ofta vara tvärtom: en välfungerande statsapparat med opartiska tjänstemän är en förutsättning för att demokrati ska kunna skapas.

I en totalitär demokrati får ett regeringsbyte helt andra konsekvenser för vanliga människor än vad vi är vana vid i Sverige, förklarade Gabriel Byström.

– En ungersk statstjänsteman som jag skulle intervjua ringde upp mig och berättade gråtande att han trots allt inte kunde ställa upp. Han var rädd att bli av med både jobb och kommande pension och eftersom sju åttondelar av ungrarna inte har särskilt mycket sparade medel skulle detta innebära en personlig katastrof. Också historien går att förändra i en totalitär demokrati. Äkta ungrare upplever exempelvis Trianonfördraget 1920, då Ungern tvingades avstå stora områden, som ett öppet sår.

En gräsrotsrörelse håller på att växa fram i Ungern

Och i Budapest finns ett monument som föreställer Ungerns lidande under den tyska ockupationen.

– Men eftersom Ungern inte var ockuperat, utan i allians med Tyskland, är detta monument ingenting annat än en lögn, påpekade Bo Rothstein. Ungern har för mycket historia för sitt eget bästa. Efter att ha förlorat sex krig i rad är det underligt att landet alls existerar.

Att EU inte sätter större ekonomisk press på länder som bryter mot EU:s egna lagar var något som Bo Rothstein uppfattade som ren feghet. Finns det då ingenting positivt alls att säga om Ungern?

– Jovisst, en gräsrotsrörelse håller just på att växa sig starkare, påpekade Gabriel Byström. Kanske kan detta vara början på en mer humanistisk utveckling för landet.

Medverkande i seminariet Ungern upprör var Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, samt Gabriel Byström, journalist och författare.