Glömd bildskatt från Otto Nordenskjölds expeditioner publicerade i ny bok

Varför valde ni att göra boken?

‒ Vi hittade ett stort antal, mer eller mindre bortglömda, skioptikonbilder (transparenta och inramade i glasplattor) i olika arkiv på institutionen för geovetenskaper och handelshögskolan. Detta fantastiska bildmaterial ville vi publicera i bokform och samtidigt berätta historien om Otto Nordenskjöld, hans forskningsresor och vetenskapliga bidrag. Det har skrivits många böcker om dessa forskningsresor, inte minst av Otto själv, men det är en historia som tål att berättas igen. Denna gång genom kameran med bilden i fokus. Vi hoppas med denna bok kunna synliggöra vilken fantastisk geografisk historia vi har i Göteborg - något att förvalta och inspireras av.

Berätta om arbetet med bilderna?

Bild

‒  Skioptikonbilderna som utgör de flesta av bokens bilder, rengjordes och digitaliserades under 2018. Bilderna är tagna av Otto Nordenskjöld och hans kollegor och har använts i undervisning och vid olika föredrag. Trots att bilderna togs under fotografins barndom och under svåra yttre förhållanden är de av god kvalitet. Vissa bilder är dessutom handkolorerade och så vackra och skickligt gjorda att det många gånger är svårt att skilja dem från ett ”äkta” färgfoto.

Vad betyder Otto Nordenskjöld för dagens geografer/naturgeografer?

‒ Otto Nordenskjöld var en av Sveriges mest kända och internationellt respekterade upptäcktsresande och polarforskare under åren kring det förra sekelskiftet. Genom sina expeditioner till Antarktis, Syd- och Nordamerika och Grönland kartlade han vid den för tiden flera okända områden och bidrog med ökad kunskap och förståelse om landskapsutveckling, nedisningar och klimatförhållanden. Några av Ottos viktigaste vetenskapliga bidrag var att han infogade Antarktis i superkontinenten Gondwanaland, visade att den norra delen av Antarktiska halvön i Västantarktisk var en fortsättning av Anderna, att klimatet i det dåtida Antarktis var betydligt varmare under Mesozoikum (jordens medeltid), att istäcket i Västantarktis under de senaste nedisningarna varit 300 meter tjockare än idag samt att Eldslandet i sydligaste delen av Sydamerika varit täckt av flera inlandsisar.

 Nordenskjöld var mycket medveten om betydelsen av fältiakttagelser som grund för såväl forskning och utbildning, något som alltsedan dess varit ett utmärkande för forskningen och utbildningen i Göteborg.