Global Week: Dödsfallen ökar med stigande värme

I augusti 2003 drog en väldig värmebölja över södra Europa som ledde till att tusentals människor dog.
– För tjugo år sedan var det få människor som kopplade samman klimatförändringar med hälsoproblem. Idag vet vi att vi måste lära oss hantera svåra värmeböljor.
Det förklarade Janine Wichmann, en av talarna vid tisdagens seminarium om klimat och hälsa under Global Week.

– Vår kropp håller en temperatur på cirka 37 grader. Huden, vårt största organ, fungerar som kroppens luftkonditionering. När det är varmt blir människor lite röda om kinderna, eftersom värme leds ut via huden. Men om yttertemperaturen också är cirka 37 grader går det inte att bli av med så mycket värme. Ett annat sätt för kroppen att bli svalare är att svettas. Men vid hög luftfuktighet blir den effekten inte särskilt stor, berättade Janine Wichmann, miljöepidemiolog vid University of Pretoria, Sydafrika.

Främst små barn och gamla riskerar bli sjuka och till och med dö vid värmeböljor, främst i hjärt-kärl- och lungsjukdomar.

– Men värme har också goda effekter på hälsan, påpekade Janine Wichmann. Det är de riktigt långvariga värmeböljorna med ovanligt höga temperaturer som är farliga. Tyvärr finns det än ganska få studier av sambandet mellan värme och hälsa, och de som finns tar ofta inte hänsyn till att även andra faktorer kan spela roll, som luftföroreningar. Men eftersom temperaturhöjningen i Sydafrika de närmaste hundra åren väntas bli 6 grader, vilket kommer att göra landets västra delar ännu torrare och de östra ännu fuktigare, är detta ett problem vi måste forska mer om.

Den svåra värmeböljan i södra Europa 2003 ledde till att dödligheten i många städer gick upp 5–6 gånger. Senare värmerekord har inte alls fått lika dramatiska följder. Det beror på att myndigheterna i dessa länder lärt sig hantera värmeböljor på ett bra sätt, förklarade Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.

– Efter stormen Gudrun 2005 tillsattes en statlig klimat- och sårbarhetsutredning, som presenterades 2007. Det var den första studien om sambandet mellan temperatur och dödlighet i Sverige.

Under en värmebölja kan dödligheten öka en procent per grad som värmen går upp.

– Jag har bland annat medverkat i det EU-finansierade projektet Phewe som undersöker hälsoproblem vid värmeböljor i 15 europeiska städer. Studien visar att antalet inlagda på grund av andningsproblem i Stockholm ökar med 3 procent per grad när det är riktigt varmt. Bland äldre är ökningen ungefär dubbelt så stor.

– Men också vintern innebär förstås hälsoproblem, påpekade Bertil Forsberg. Lite krasst kan man säga att ju fler som dör i influensa under vintern, desto färre kommer att gå bort under sommarens värmebölja.

Precis som i Sydeuropa behöver Sverige handlingsplaner för hur vi ska hantera framtidens hälsoproblem.

– Det handlar om att identifiera riskpersoner och sedan se till att de undviker ansträngning, samt har de svalt och dricker ordentligt. Det handlar också om att, i samarbete med SMHI, utfärda varningar, men även om att bygga hus med god luftkonditionering.

Under seminariet medverkade även studenter från SASS, the Sahlgrenska Academy Students for Sustainability. De berättade om projektet Meat Free Oneday.

– Vi började arbeta med projektet för att förena vårt miljöintresse med våra studier inom hälsoområdet, förklarade Robin Lennqvist. Vi kom på att just mat är den gemensamma länken: att äta mer vegetariskt är bra både för hälsan och för miljön. Efter att diskuterat med restaurangcheferna har GU:s restauranger serverat köttfritt en dag i veckan under hösten och det kommer de att fortsätta med även nästa år. Göteborgs universitets restauranger är, så vitt vi vet, de första i landet som infört en vegetarisk dag i veckan men vi hoppas att fler följer efter.

Eddi Omrcen, miljöchef vid Göteborgs universitet, berättade också om universitetets miljöarbete. 2008–2013 minskade universitetet bland annat sitt koldioxidutsläpp med 19 procent och energiförbrukningen med 15 procent. Det innebär också sparade pengar, cirka 3,8 miljoner kronor det senaste året, som istället kan gå till forskning och utbildning.

Foto: Johan Wingborg

Fakta:
Vid seminariet Climate and Health – How is human health affected by climate change? medverkade Janine Wichmann, miljöepidemiolog vid University of Pretoria i Sydafrika; Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet; studenter från SASS (Sahlgrenska Academy Students for Sustainability) samt Eddi Omrcen, miljöchef vid Göteborgs universitet.