Gästprofessor forskar om ungas psykiska hälsa
Gästprofessor Curt Hagquist forskar om barns och ungdomars psykiska hälsa. Han är också med i en expertgrupp inom Världshälsoorganisationen kring pandemins effekter för psykisk hälsa.
– Barns och ungdomars självskattade psykiska ohälsa i Sverige har stadigt ökat över tid. Det går inte att säga exakt hur mycket, men det är en tydlig ökning sedan mitten av 1990-talet. Våra resultat pekar på att den första ökningen kan förklaras av ekonomisk stress, medan senare ökning kan förklaras av ökad stress i skolan, säger Curt Hagquist, gästprofessor i folkhälsovetenskap vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Curt Hagquist har forskat om barns och ungdomars psykiska hälsa i över 25 år. Han är i grunden socionom och disputerade i socialt arbete vid Göteborgs universitet år 1997 med en avhandling som undersökte just hur ungdomars psykiska hälsa påverkades av den så kallade 90-tals krisen i början av 1990-talet som orsakade hög arbetslöshet och omfattande nedskärningar inom den offentliga sektorn.
Postdok i Australien
Efter disputationen hamnade Curt Hagquist som postdok i Perth på Australiens västkust. Där intresserade han sig bland annat för metodologiska frågor och har sedan dess arbetat med att utveckla metoder för att mäta psykisk ohälsa utifrån den så kallade Rasch-modellen som har fått sitt namn efter den danske matematikern och statistikern Georg Rasch.
– Det handlar om att utveckla instrument och frågor som dels mäter det vi avser att mäta, dels säkerställer att det går att göra relevanta jämförelser av svaren från olika grupper som till exempel flickor och pojkar eller unga och äldre.
Curt Hagquist har också arbetat på bland annat Socialstyrelsen och Kungliga Vetenskapsakademin. Men framför allt har han varit knuten till Karlstads universitet där han i tio år var professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för "Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa". Redan under de åren samarbetade Curt Hagquist mycket med forskare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Göteborgs universitet. Därför var det naturligt att han blev gästprofessor här hösten 2020.
Expertgrupp inom Världshälsoorganisationen
Nu är Curt Hagquist delaktig i forskningsprojektet Skola, lärande och psykisk hälsa: påverkansfaktorer, konsekvenser och prevention av skolmisslyckanden som bland annat undersöker sambandet mellan psykisk hälsa och hur det går i skolan, samt kort- och långsiktiga effekter av att misslyckas i skolan.
– Det samarbete jag haft med Göteborgs universitet har alltid varit tvärvetenskapligt. Vi har förenat utbildningsvetenskap med folkhälsovetenskap. Nu bygger vi vidare på det samarbetet. Det är helt rätt sätt att angripa de här frågorna.
Sedan ett drygt år tillbaka ingår Curt Hagquist också i en rådgivande expertgrupp inom Världshälsoorganisationen (WHO) som kollar på pandemins konsekvenser på psykisk hälsa i Europa.
– Det kommer att dröja innan vi kan göra ett bokslut över pandemin och vilka konsekvenser till exempel distansundervisning har haft. Men det som återkommer är att de som farit mest illa är de grupper som redan innan pandemin hade det svårt. Vi ser också att det i ett globalt perspektiv är väldigt stor skillnad. I vissa länder har distansundervisning fungerat hyfsat. Men de flesta av världens skolbarn saknar tillgång till internetuppkoppling hemma. En del pratar om en förlorad generation.
Curt Hagquist är i första hand anställd som gästprofessor från och med oktober 2020 och tre år framåt.