Fyra Wallenberg Academy Fellows från Göteborgs universitet utnämns idag

 

Wallenberg Academy Fellows är den enskilt största privata satsningen på unga forskare i Sverige. Förutom att ge de utnämnda långsiktiga resurser, som innebär att de kan koncentrera sig på sin forskning, bidrar programmet till en ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön. Forskarna har rekryterats i en process som bidrar till ökad konkurrens och mobilitet för forskare i ett unikt samarbete mellan universitet, akademier och finansiär. Initiativet innefattar också ett mentorprogram för de deltagande forskarna. Anslaget som följer med utnämningen Wallenberg Academy Fellow uppgår till totalt mellan 5 och 9 miljoner kronor per forskare under fem år. Efter den första periodens slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd till ytterligare fem års finansiering.

Av de 33 nya forskare som utses inom programmets ram kommer alltså fyra från Göteborgs universitet.
– Det känns mycket roligt att vi vid Göteborgs universitet lyckats identifiera fyra av nästa generations framgångsrika forskare. Att dessa fyra kommer från tre olika ämnesområden – medicin, naturvetenskap och samhällsvetenskap – visar på vårt universitets bredd, säger rektor Pam Fredman.

För att vidareutveckla spetsforskningen vid Göteborgs universitet finns sedan februari 2013 ett beslut om så kallad strategisk samfinansiering för forskningsprojekt på den här nivån. För de här projekten innebär det ett ytterligare tillskott från rektor på 750 000 kronor per år.

Livets kemi, orsaker till Alzheimers, kvinnor inom diplomatin och vad som formar en demokrati

De utnämnda forskarna är biträdande lektor Sebastian Westenhoff, institutionen för kemi och molekylärbiologi (7,5 miljoner kronor), professor Henrik Zetterberg, institutionen för neurovetenskap och fysiologi (7,5 miljoner kronor), docent Ann E. Towns, statsvetenskapliga institutionen (5 miljoner kronor) och professor Staffan I. Lindberg, statsvetenskapliga institutionen (7,5 miljoner kronor). Totalt innebär det 27,5 miljoner kronor till Göteborgs universitet. Nedan följer en redovisning av forskarna och deras forskning.

Naturvetenskap, Sebastian Westenhoff: Ett nytt verktyg för studier av livets kemi

I princip all kemi som sker i levande organismer styrs av enzymer, proteiner som kontrollerar och ökar hastigheten på livsnödvändiga reaktioner. Sebastian Westenhoff håller på att utveckla ett nytt redskap där ultrasnabba laserpulser ska ge kunskap om hur enzymer fungerar på atomnivå.

I våra celler finns tusentals enzymer som exempelvis utvinner energi ur maten vi äter, spänner våra muskler eller lagar skador från solens strålar. Den som vill förstå hur liv fungerar, och varför vi blir sjuka, behöver förstå sig på dessa enzymer.

Sebastian Westenhoff, biträdande lektor vid Göteborgs universitet, håller på ett utveckla en ny variant av en teknik som kallas för infraröd femtosekundspektroskopi, där forskare använder ultrakorta laserpulser för att studera enzymers dynamik. Ett enzym kan bestå av tiotusentals atomer och Sebastian Westenhoff kommer att utveckla en biokemisk metod för att markera några få av dem. Därmed hoppas han kunna undersöka hur kopplingar mellan de markerade atomerna förändras under en kemisk reaktion. Bland annat ska han studera fotosyntesens enzymer, för att få reda på vilken effekt solljuset har på deras struktur.

Som Wallenberg Academy Fellow kommer Sebastian Westenoff också kartlägga så kallade aquaporiner, kanalproteiner som transporterar vatten in och ut ur cellerna. Förhoppningen är att få fram en ”film” som visar flödet av vatten på molekylnivå. Samtidigt som Sebastian Westenhoff tar fram detaljkunskaper om enskilda enzymer kommer metoden som han utvecklar bli ett nytt kraftfullt verktyg för andra forskare som vill studera livets kemiska grundprocesser.

Medicin, Henrik Zetterberg: Orsakas Alzheimers demens av en inflammation i hjärnan?

Läkemedelsföretag har satsat miljardtals kronor för att få fram mediciner som kan bromsa Alzheimers sjukdom, men utan framgång. Professor Henrik Zetterberg ska nu undersöka en ny hypotes till varför äldre personer drabbas av demens.

Alzheimers sjukdom är förknippat med utfällningar i hjärnan, ett slags plack, som består av något
som kallas för β-amyloidproteiner. Forskare har länge tänkt att Alzheimerdemens borde gå att bota med hjälp av läkemedel som tar bort dessa plack. Men det har blivit allt mer tydligt att denna strategi är en återvändsgränd. Stora summor pengar har plöjts ner i läkemedelskandidater som har visat sig vara effektlösa eller ge farliga biverkningar.

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, ska nu undersöka en ny hypotes till varför människor får Alzheimers. Forskning visar att människor kan ha plack i sina hjärnor under många år utan minsta tecken på demens. Henrik Zetterberg tror att det bara är speciella former av β-amyloid som är giftiga. Dessutom verkar placken åldras och ”härskna”. Förändringar i placken gör att speciella immunceller som finns i hjärnan, mikroglia, reagerar och går till attack. Det leder till en skadlig inflammation i hjärnan.

Som Wallenberg Academy Fellow ska Henrik Zetterberg med hjälp av en rad olika metoder, och genom internationella samarbeten, detaljstudera hur placken förändras under sjukdomsförloppet och hur mikroglia reagerar på dessa förändringar. Mer kunskap om alzheimerförloppet krävs för att utforma läkemedel som kan bromsa sjukdomen.

Samhällsvetenskap, Ann E. Towns: Hur bemöts kvinnor i den diplomatiska världen?

Antalet kvinnliga ambassadörer har ökat stort de senaste åren. Samtidigt styrs den internationella sfären av manliga normer. Ann Towns ska undersöka rådande könsnormer inom diplomatin, hur kvinnliga diplomater upplever sin situation och vad de gör för att förändra rådande normer.

Diplomatin har snabbt gått från att ha varit nästan helt mansdominerad till en situation där vissa stater utnämner 20-30 procent kvinnliga ambassadörer. Sverige har exempelvis ökat sin andel från 14 procent år 2000 till 35 procent år 2010. Men de kvinnor som har gjort entré i den manligt dominerade diplomatiska världen har ofta mött fördomar. Till exempel lämnade den iranska utrikesministern ett möte år 2007 eftersom han inte kunde sitta mitt emot sin amerikanska kollega Condoleezza Rice. Hennes ben kommenterades av Israels utrikesminister. Sexuella trakasserier är relativt vanligt i vissa diplomatkårer, samtidigt begränsar den restriktiva diplomatiska kutymen kvinnor från att reagera mot beteendet.

Ann Towns, docent vid Högskolan Väst, Trollhättan, kommer att utforska könsnormerna inom diplomatin. Hur ser könsmönstren och könsnormerna ut inom diplomatin? Vad har kvinnliga diplomater för erfarenheter? Vad gör de för att försöka förändra rådande normer? Ann Towns ska intervjua diplomater och kommer att delta som observatör vid internationella konferenser och ambassadsrepresentationer i Washington D. C. och i Stockholm. Dessutom ska hon mäta könsmönster kvantitativt genom att exempelvis kartlägga var i världen kvinnliga och manliga ambassadörer placeras; om männen får mer prestigefyllda poster. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Ann Towns att vara verksam vid Göteborgs universitet.

Samhällsvetenskap, Staffan I. Lindberg: Vad formar en demokrati?

Professor Staffan I. Lindberg är en av fyra forskningsledare i det världsomspännande projektet Varieties of Democracy (V-Dem). Målet är att kunna förklara vad som gör att ett land blir en demokrati och vad som orsakar övergångar till olika former av demokratier. För att systematiskt kunna undersöka dessa frågor, bygger forskarna en gigantisk databas för demokratiforskning.

Den forskning som bedrivs idag kring hur demokratier utvecklas, begränsas av att det finns allt för få sätt att mäta hur väl demokratiserat ett land är. Inom projektet Varieties of Democracy mäter forskarna olika aspekter av demokrati baserat på olika principer, exempelvis hur delaktiga ländernas invånare är, hur jämställt landet är och vilken samstämmighet som råder i lagstiftningsprocessen.

Som Wallenberg Academy Fellow kommer Staffan I. Lindberg, nybliven professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, att driva Varieties of Democracy vidare. Inom projektet bygger forskarna just nu en jättelik databas med 22,5 miljoner data på drygt 400 indikatorer av olika typer av demokrati, från de 206 länder och semi-suveräna territorier som har existerat sedan år 1900. Med hjälp av databasen kommer de sedan att utforska olika förklaringar till hur varianter på demokrati formas och förändras. Resultaten från projektet kommer att göras tillgängliga på nätet för alla som vill förstå de processer som skapar fungerande demokratier.

FAKTA WALLENBERG ACADEMY FELLOWS
Programmet har inrättats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i nära samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet. Universiteten nominerar forskare till programmet, akademierna utvärderar kandidaterna och presenterar de mest lovande forskarna för Wallenbergstiftelsen, som sedan gör det slutliga urvalet. Därefter tar universiteten långsiktigt ansvar för de utvalda forskarnas verksamhet. Wallenberg Academy Fellows är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses största satsning någonsin. Programmet är tänkt att omfatta en satsning på upp till 125 unga forskare under perioden 2012 till 2016 – ett totalt möjligt anslag om 1,2 miljarder kronor.

Läs om samtliga nya Wallenberg Academy Fellows

För mer information om forskningen

• Sebastian Westenhoff, biträdande lektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, telefon: 031–786 3936, e-post: sebastian.westenhoff@chem.gu.se
• Henrik Zetterberg, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, telefon: 0768–672647, e-post: henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
• Ann E. Towns, docent Högskolan Väst, telefon: 0520–22 36 79, e-post: ann.towns@hv.se
• Staffan I. Lindberg, professor vid statsvetenskapliga institutionen, telefon: 031–786 1226, e-post: staffan.i.lindberg@pol.gu.se