Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Fyra frågor till GPCC forskare Cecilia Brain

Publicerad

Vi ställde några frågor till GPCC-forskare Cecilia Brain.

1. Vem är du?


Jag heter Cecilia Brain och är vårdenhetsöverläkare och specialistläkare i psykiatri vid Nå Ut-teamet, inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets verksamhet Psykiatri Psykos, samt doktorand i ett projekt vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs Universitet (GPCC).

Min huvudhandledare är professor Margda Waern, och forskningsprojektet kallas COAST (Cognition, Adherence and Stigma in Schizophrenia).

Mitt kliniska arbete är förlagt till psykosöppenvården. Vi utreder, rehabiliterar och behandlar personer med schizofreni och liknande psykossjukdomar enligt en vårdmodell som kallas Integrerad Psykiatri.

2. Vad handlar din forskning inom GPCC om?

Syftet med studien är att förstå hur patienter med schizofreni tar sina läkemedel och att hitta faktorer som kan hjälpa till att skräddarsy insatser för att underlätta medicinintaget. Vi har fokuserat särskilt på betydelsen av kognition och stigma.


Vi har på flera olika sätt undersökt i vilken grad patienter tar sitt psykosläkemedel, bland annat med elektroniska läkemedelsburkar som anger när locket öppnats, tabletträkning, uppmätt halt av läkemedel i blodet samt att patient, närstående och personal uppskattat i vilken grad ordinerat läkemedel tagits.


3. Du nämnde tidigare vårdmodellen Integrerad Psykiatri, vad innebär den modellen?

Ett centralt begrepp i samhällsbaserade Integrerad Psykiatri är Case Management och personcentrerade insatser, där patientens egna mål utgör grunden för professionens, kommunens och nätverkets gemensamma arbete i ett särskilt samlat, regelbundet mötesforum. Mötesformen heter Resursgrupp och är själva navet kring patientens medbestämmande.

Nå Ut-teamet har, som tillägg i Integrerad Psykiatri, implementerat en ny arbetsmetod som kallas FACT (Flexibel Assertive Community Treatment). Det är en arbetsmetod som nu också införs nationellt. Metoden innebär att vårdinsatserna vid psykisk försämring och hotande psykosåterfall intensifieras. FACT är en metod med ännu större fokus på patienterna, bland annat genom gemensamt teamansvar, triagering utifrån behov av akuta insatser och information till berörd patient och närstående om vad det medför att vara prioriterad för FACT.


4. Vad är aktuellt i ditt projekt just nu?

Vi har nyligen publicerat nya forskningsresultat, som visar att attityden till läkemedel och psykosocial funktion har betydelse för läkemedelsföljsamhet. Även de närståendes läkemedelsattityd är viktig för hur patienten tar sin medicin. Samtidigt är läkemedelsföljsamhet komplext och faktorer som grad av psykossymtom, biverkningar och insikt i sjukdomen behöver också beaktas. Den kliniska tolkningen är att läkemedelsattityd är viktigt för läkemedelsföljsamhet. Både patienter och närstående behöver undervisas med hjälp av ständigt uppdaterade och tydliga psykopedagogiska metoder.