Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Forskningspropositionen utlovar höjda basanslag

Publicerad

Höjda basanslag var huvudnumret när regeringen på måndagen presenterade den 167 sidor långa forskningspropositionen. Men Staffan Edén, vicerektor för forskning vid Göteborgs universitet, ser ingen större ökning. Istället blir det mer detaljstyrning.

– Det handlar om en marginell ökning. Dessutom ska pengarna enligt propositionen räcka till så mycket mer. Som forskningsinfrastruktur, medfinansiering av EU-bidrag, tydligare karriärvägar, insatser för jämställdheten, bättre villkor för forskarstuderande, förstärkt koppling mellan utbildning och forskning med mera, säger Staffan Edén.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning, sa i en intervju med Ekot på måndagsmorgonen att hon tycker att tidigare regeringar har detaljstyrt för mycket och haft en övertro på att det går att hitta snabba genvägar till forskningsframgångar.

− Vi tror istället att det är viktigare att bygga just långsiktigt och strategiskt, sade Helene Hellmark Knutsson bland annat.

Hon berättade vidare att det var orsaken bakom att regeringen nu höjer basanslagen till universitet och högskolor med 1,3 miljarder kronor fram till år 2020. Med denna prioritering hoppas regeringen att kvaliteten i forskningen ökar.

Nationella forskningsprogram för att möta samhällsutmaningarna

Trots att regeringen uppger att lärosätena varit för detaljstyrda initieras nu sex nya forskningsprogram, vilket av många ses som en ökad detaljstyrning. Dessa tioåriga program ska ”möta samhällsutmaningarna” och det handlar om områdena klimat, hållbart samhällsbyggande, social bostadspolitik och tillgänglighetsdesign, antibiotikaresistens, migration och integration, tillämpad välfärdsforskning och arbetslivsforskning. Anslagen ska sökas i konkurrens.

– För Göteborgs universitets del ser jag ingen anledning att andas optimism kring basanslagen. Tvärtom. Vi borde däremot kunna vara med att konkurrera på vissa av de strategiska satsningarna som antibiotikaresistens, migration och integration, välfärdsforskning och arbetslivsforskning. Många av de strategiska satsningarna är dock teknikorienterade, säger Staffan Edén.

God samverkan ska löna sig

Av propositionen framgår att regeringen vill koppla samverkansuppgiften till resursfördelningen. Exakt hur detta ska gå till finns inget svar på just nu, men i ett uppdrag om ett nytt system för resursfördelning ska utredarna lämna förslag på hur anslag för forskning och utbildning på forskarnivå ska fördelas, inklusive hur samverkansuppgiften kan premieras ekonomiskt.

– Det är positivt att regeringen avser att utreda finansieringen av hela sektorn. Denna utredning ska alltså se över hela resursfördelningssystemet vilket är behövligt, säger Staffan Edén.

Annat från propositionen

  • Meriteringsanställningen ska bli mer enhetligt nationellt reglerad och tjänster ska utlysas i nationell, och i högre grad även internationell, konkurrens
  • VR:s forskningsanslag utökas med 60 miljoner för en satsning på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning
  • Särskilda insatser görs för att öka kvaliteten i skolan genom praktiknära forskning och en ökad vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna.
  • Utbildningsbidraget, som ger ett sämre socialt skydd för doktorander jämfört med doktorandsanställningar, tas bort
  • År 2030 bör det rekryteras lika många kvinnor som män till professorer
  • Malmö högskola blir universitet från och med 1 januari 2018
  • Intensiv diskussion på Twitter om propositionen

Intensiv debatt på Twitter om propositionen

Forskningspropositionen diskuterades och kommenterades intensivt på Twitter under måndagen. För att följa samtalet, se #foprop16, en hashtag som till och med trendade på Twitter under måndagen.

Mer om forskningspropositionen