Forskar om ungas hälsa och levnadsvanor

Din forskning har bland annat undersökt barns och ungdomars matvanor och hälsa, med särskilt fokus på järnnutrition och fetma. Varför är det viktigt att undersöka?
– Detta handlar om folkhälsa och den potential som finns i att levnadsvanorna kan stödja barns och ungdomars friska tillväxt. Järnnutritionen har betydelse för immunförsvaret, den fysiska arbetskapaciteten och, inte minst viktigt, koncentrationsförmåga och lärande. Även fetma kan få betydelse för både fysisk och psykisk hälsa. Att växa upp med normal kroppsvikt är skyddande då det oftast leder till normal kroppsvikt även hos den vuxne. Järnbrist och fetma är egentligen två sidor av samma mynt, det vill säga samma levnadsvanor har betydelse om än med olika mekanismer.

Varför är järnbrist så vanligt bland tonåringar?
– Tonårstillväxten är en period i livet då järnbehovet är extra stort. Detta beror på ett stort järnbehov för själva tillväxten och för flickorna dessutom för att täcka de järnförluster flickor som börjat menstruera har. I femton-sextonårsåldern ser vi också hög förekomst av järnbrist hos både flickor och pojkar. Ökad tillgång på järn från kosten motverkar utvecklingen av järnbrist. Detta kan ske genom ökat totalintag av järn och genom att öka järnets biotillgänglighet i måltiderna.

Vilken är den viktigaste faktorn bakom att unga får övervikt eller fetma?
– Att energibalansen är i obalans. Svenska barn får ungefär en fjärdedel av sitt energiintag från livsmedel av typen godis, glass, läsk och kakor vilket lättare leder till överintag av kalorier jämfört med en väl sammansatt kost. Stillasittandet är också vanligt samtidigt som det är få barn och ungdomar som har hög fysisk aktivitet. Föräldrarnas viktstatus verkar vara central, men man får också komma ihåg att föräldrar och barn delar både gener och levnadsvanor.

Du har även undersökt förändring av övervikt, fetma och undervikt bland tioåringar i Sverige över tid. Vilka förändringar har du sett?
– Vi kunde bekräfta en fördubbling av övervikt och en fyrfaldig ökning av fetma sedan mitten av 1980-talet. Förekomsten hade stabiliserats på en högre nivå än 20 år tidigare vilket fortfarande verkar gälla.
Vi observerade dubbelt så hög förekomst av övervikt och fetma i områden med låg medelinkomst och utbildningsnivå jämfört med områden med bästa socioekonomiska förutsättningarna.

Vilken blir skillnaden med att du nu blivit professor?
– Att bli professor är ju en lång process och förhållanden förändras inte från en dag till en annan på grund av meriteringen. För att bli befordrad krävs att man tar ansvar för och genomför samma arbetsuppgifter som en professor gör så jag vet inte om det kommer att bli så stor skillnad nu. Men att bli befordrad innebär en bekräftelse av min kompetens. Jag hoppas det ger mig ännu större möjlighet att forska om barns och ungdomars levnadsvanor och hälsa.

För mer information: Agneta Sjöberg, tel: 031-786 4204, agneta.sjoberg@gu.se