Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Folksjukdomar blir ett nytt strategiskt innovationsprogram

Publicerad

Göteborgs universitet, Chalmers och en rad aktörer inom sjukvården och näringslivet deltar i en svensk storsatsning med fokus på folksjukdomar. Kraftsamlingen ska bidra till att omsätta fler forskningsrön till innovationer som når ut på marknaden.

Innovationsmyndigheten Vinnova har utsett Folksjukdomar till ett av fem nya program för strategiska innovationsområden. Startkapitalet är 100 miljoner kronor för att få fram långsiktigt hållbara forskningsstrukturer inom life science.

Vad innebär detta för Göteborgs universitet?
– Akademin ska tillsammans med näringslivet, hälso- och sjukvården och innovationsstödsystemet åstadkomma ett nationellt åtgärdsprogram med diabetes som pilotområde. Det kommer att generera nya samarbeten för Göteborgs universitet, säger Maria Anvret, senior rådgivare vid Sahlgrenska akademin som har varit med i förberedelsearbetet inför Vinnovas beslut.

Ansvariga myndigheter utöver Vinnova är Energimyndigheten och Formas. Urvalet av innovationsområden har gjorts med hjälp av externa bedömare som tittat på områdets tillväxtpotential, samhällsrelevans, vetenskapliga kvalitet och möjligheterna att bidra till övergripande mål som hållbar tillväxt, samhällsutveckling och stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv.

Nationell styrelse

När det gäller området folksjukdomar finns en nationell styrelse där Maria Anvret sitter med och administrationskontoret är knutet till Lunds universitet. Det blir öppna utlysningar där lärosäten, företag och andra aktörer kan söka medel för gränsöverskridande samarbeten – inledningsvis kring sjukdomen diabetes.

I Västra Götaland har agendan formats av Göteborgs universitet, Chalmers och Västra Götalandsregionen som har en infrastruktur för samverkan inom klinisk forskning och life science.

Sverige har idag en stark life science-sektor inom näringslivet med stora exportintäkter, men om vi ska kunna konkurrera med omvärlden även i fortsättningen måste möjligheterna förbättras när det gäller att omsätta grundforskningens resultat till idéer för att utveckla produkter som hjälpmedel, behandling och diagnostik. Målet är både bättre hälsa för patienterna och tillväxt i svensk life science-industri.

Sedan tidigare finns sex strategiska innovationsprogram inom gruv- och metallutvinnande industri, processindustriell IT och automation, lättviktsmaterial, produktion, metalliska material och flyg. Vinnova utvidgar nu till elva områden och har uttalat dessa mål för de nya programmen:

Folksjukdomar
Målet för programmet är att Sverige år 2020 ska vara ett av världens ledande ekosystem för life science, som kännetecknas av effektiva och dynamiska nätverk med starka akademiska forskningsmiljöer, små företag, global life science-industri och hälso- och sjukvården. Koordinator: Erik Renström, Lunds universitet.

Nya biobaserade material, produkter och tjänster
Målet är en övergång från ett fossilbaserat till ett biobaserat samhälle och att Sverige ska ha slutfört övergången till en biobaserad ekonomi under den första halvan av det tjugoförsta århundradet.
Koordinator: Jan Lagerström, Skogsindustrierna

Sakernas internet (Internet of things)
Målet för programmet är att svensk industri ska bli bäst i världen på att utnyttja fördelarna med sakernas internet, bland annat genom att öka användningen och därigenom öka Sveriges konkurrenskraft. Koordinator: Östen Frånberg, Uppsala universitet

Elektroniska komponenter och system för kommunikationsteknik 
Målet är att Sverige år 2025 är ett världsledande industriland inom praktiskt taget alla områden där vi är beroende av avancerad informations- och kommunikationsteknik för elektroniska komponenter och system. Området bidrar till ett hållbart samhälle, till exempel genom nya energieffektiva elektroniksystem.
Koordinator: Leif Ljungqvist, Acreo Swedish ICT.

Grafen
Målet är att Sverige ska bli ett av världens tio främsta länder på att utnyttja materialet grafen för att säkerställa industriellt ledarskap. Bland annat ska det medverka till att etablera grafen som en ny industri, stärka kunskapsöverföring mellan olika industrier och att svenska grafen-baserade produkter når marknaden. 
Koordinator: Helena Theander, Chalmers