Hoppa till huvudinnehåll
Bild
En man i grå tröja och mörkt hår bredvid en kvinna med långt brunt hår och en vit t-shirt.
Länkstig

Emilia och Balsa vann pris för uppsats om visselblåsning

Publicerad

Hur kan organisationer hantera intern visselblåsning för att få ut positiva effekter? Det undersökte Balsa Medojevic och Emilia Milojkovic uppsatsen "Snitches Enriches – Establishing Guidelines for Internal Whistleblowing Systems”. De båda studenterna tilldelas nu Svenska Revisionsakademins uppsatsstipendium till Jan-Erik Gröjers minne för bästa uppsats 2020.

Hur känns det att bli tilldelade det här priset?

Bild
Kvinna i långt bort hår som ler och har på sig en vit t-shirt.
Emilia Milojkovic

Vi är båda är otroligt stolta och glada över denna fina utmärkelse. Det känns ärofyllt att få allt vårt hårda arbete belönat på detta sätt– ett fint avslut på vår akademiska karriär.  

Varför valde ni att skriva om just visselblåsning?

Visselblåsarsystem blev ett högaktuellt ämne i och med det nya EU-direktiv som röstades igenom under förra året och som ställer krav på upprättandet av interna visselblåsarsystem bland organisationer. Som så ofta med direktiv så saknades vidare vägledning och riktlinjer. Det kan leda till visselblåsarsystem som bara finns där för sakens skull, och som är kontraproduktivt mot direktivets egentliga syfte. Vi såg därför ett tydligt behov av ytterligare riktlinjer kring vad ett visselblåsarsystem bör innehålla för en lyckad implementering, sett från den anställdas perspektiv. 

Bild
Man i grå tröja och mörkt hår, tittar in i kameran.
Balsa Medojevic

Vilka faktorer ligger till grund för framgång inom det här ämnet?

 De huvudsakliga framgångsfaktorerna som vi diskuterar i uppsatsen är medvetenhet och utbildning, systemhantering, systemutformning och process, skydd av identitet, påföljder samt feedback och uppföljning. Den främsta faktorn handlar om att öka medvetenheten av systemet hos anställda.  

Uppsatsen skrevs som en del av masterprogrammet Innovation and Industrial Management på Handelshögskolan. Nu arbetar de båda på Volvo Cars. Handledare var universitetslektor Johan Brink.

Juryns motivering

EU-direktivet om visselblåsning infördes 2021. Uppsatsen avser att tillhandahålla ett handfast angreppssätt för organisationers arbete med att implementera eller förbättra system för det alltid lika aktuella ämnet visselblåsning. Nuvarande forskning har varit splittrad både avseende fokus och hantering och denna uppsats vill presentera ett övergripande och enhetligt grepp på infrastrukturen för visselblåsarsystem.

I den välskrivna uppsatsen ges en konkret bild av hur visselblåsning kan hanteras systematisk. Grundläggande egenskaper för ett system identifieras genom litteraturgenomgång och intervjuer, samt testas i en fallstudie. De huvudsakliga framgångsfaktorerna som nämns för ett internt visselblåsarsystem är - medvetenhet och utbildning, systemhantering, systemutformning och process, skydd av identitet, påföljder samt feedback & uppföljning. Författarna lyckas omvandla dessa faktorer till intressanta och praktiska råd för en framgångsrik hantering av intern visselblåsning. Uppsatsen ger en systematisk, konkret och användbar bild av grunderna i vad som krävs för att i praktiken lyckas med att strukturerat utforma och hantera system för intern visselblåsning.

Tveklöst kan uppsatsen med författarnas egna ord ”contribute towards establishing a more concrete basis on which an internal whistleblowing system would not be viewed as symbolic, but rather something widely utilized”.

Författarna är därför värdiga vinnare av Svenska Revisionsakademins uppsatsstipendium till Jan-Erik Gröjers minne för bästa uppsats 2020.