Länkstig

Drygt fem miljoner i forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond

Publicerad

Poetik som politik. Vittnesmålsgenren och Casa de las Américas litterära pris (190-2011) och En jämförande studie av verbmorfologins semantik i centraltanzaniska bantuspråk är de två projekt som har fått medel beviljade av Riksbankens Jubileumsfond. Forskarna Anna Forné och Malin Petzell bedriver båda sin respektive forskning vid institutionen för språk och litteraturer.

Anna ForneAnna Forné, som har fått 2,5 miljoner i anslag, kommer att undersöka hur Casa de las Américas årliga litterära pris har påverkat uppfattningen och utvecklingen av genren 'testimonio' (vittneslitteratur). Casa de las Américas bildades i samband med den kubanska revolutionen 1959 och samtidigt instiftades dess prestigefyllda årliga litterära pris. Sedan 1970 finns genren 'testimonio' som priskategori.

– Syftet är att undersöka hur Casa de las Américas estetiska och politiska genrekriterier speglas i de prisbelönta texterna och deras betydelse för utvecklingen av genren. Vittnesmålen kommer jämföras med de texter som vunnit motsvarande pris i kategorin 'roman', med avsikt att analysera genrernas förmodade skillnader. Priskriterierna samt juryernas utlåtande kommer att tas i beaktning, liksom samtida debatter kring estetik och politik.

Malin PetzellMalin Petzell har fått 2,8 miljoner i anslag för sitt projekt och kommer att genomföra en grundlig grammatisk analys av den verbala morfologin i en rad bantuspråk i centrala Tanzania ur ett lexikalt semantiskt perspektiv med hjälp av både etablerade och nya tekniker, för att få fram relevanta data.

– Jag skall analysera och kategorisera verbböjningar och kartlägga hur dessa interagerar med olika verbstammar, vilket också kommer att öka vår förståelse för bantuspråkens grammatik i allmänhet. Det kommer dessutom att bidra till den pågående teoretiska debatten om TAM-system och gränssnittet mellan lexikon och grammatik både inom och utanför bantuspråkstudier. Vidare kan analysverktygen för denna typ av språkdata (t.ex. listor på verbens semantiska egenskaper och samspelet med TAM-markörer) fungera som utgångspunkt för framtida studier av andra bantuspråk och på så vis främja en vidare bantuspråksforskning.