− Att nå ut med politiska budskap är i princip fortfarande möjligt online, men det är en nackdel för grupperna som annars skulle vara ute och demonstrera att inte synas och ta plats i stadsrummet, säger Mattias Wahlström, docent i sociologi som undersökt människors motiv för att gå i första majdemonstrationer.
Enligt Mattias Wahlström har första maj både en utåtriktad och en mer intern betydelse. Utåt är det ett sätt för fackföreningar, partier och organisationer på vänsterkanten att synas, visa styrka och nå ut med sina budskap. Internt menar många deltagare i förstamajdemonstrationer att de får energi genom bekräftelse från likasinnade och att det är en möjlighet att träffa vänner och bekanta.
Svårt återskapa sociala aspekter
När firandet nu sker digitalt kan utomstående stöta på referat av talen i tidningen. Men till skillnad från en demonstration genom staden så är ett online-evenemang inget man bara råkar stöta på.
− Och vad gäller manifestationernas interna betydelse är det svårt att digitalt skapa motsvarigheter till demonstrationernas sociala aspekter, även om den interna sammanhållningen kan i viss mån stärkas när människor till exempel postar bilder i sociala media.
Mattias Wahlström får medhåll av Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
− Hela den sociala delen och markeringen mot utomstående och motståndare går förlorad. Visserligen är det enklare att klicka på en länk än att gå i ett tåg genom staden, men en viktig del med förstamajfirandet är att visa för andra att man är många, säger han.
Talet en bärande del
Såväl Socialdemokraterna och LO som Vänsterpartiet bjuder in till digitala direktsändningar på sociala medier för att fira första maj. Precis som under ett traditionellt fysiskt firande är talen av bland annat partiledarna en bärande del.
Enligt Orla Vigsø kommer det digitala formatet att ställa andra krav på talarna.
− Helt klart är det så. Utan publik kommer de inte att få de omedelbara reaktioner de är vana vid. Det går heller inte att hålla timslånga tal, de måste vara mer koncentrerade. Det gäller att skriva ett manus som tar höjd för det och som inte bara appellerar till gemensamhetskänslan hos åhörarna som i vanliga fall står framför dem när de talar.
Fördelar och nackdelar
Barbro Wallgren Hemlin är docent i svenska språket och ordförande för Retorikcentrum vid Göteborgs universitet. Hon betonar att de grundläggande råden ser likadana ut, oavsett om talaren står på ett stort torg med hundratals åhörare eller har någon form av digital sändning.
Men hon instämmer i att det digitala formatet innebär en utmaning.
− Man ska ju påverka, övertyga, engagera och kanske till och med elda på, oavsett situation. Troligen är de dock knepigt digitalt, eftersom den där extra tändningen kan vara svår att få till om det inte finns ett direkt samspel mellan talaren och publiken. Både talare och publik påverkas av den rumsliga närheten. Om talaren känner gensvar från publiken växer talaren och det kan gnistra och spraka, säger hon.
Samtidigt kan det kanske finnas en fördel med att tala digitalt, eftersom talaren då kan skapa en intimitet till åhörarna som man inte har möjlighet till om man framträder live i talarstolen på det stora torget.
− Det kan man utnyttja. Det blir ett annat slags tal, men det kan bli lika bra, säger Barbro Wallgren Hemlin.
Inga långsiktiga konsekvenser
Att det digitala firandet skulle bli en tradition att hålla fast vid är det ingen av forskarna som tror. Inte heller att det skulle få några konsekvenser för första maj att det hållits digitalt två år i rad.
− Kortsiktigt kan det möjligtvis få svagt negativa konsekvenser för opinionsbildning och medlemsvärvning för partierna på vänsterkanten. Långsiktigt tror jag inte att detta uppehåll behöver få så stora konsekvenser. Historiska erfarenheter visar att där första maj-demonstrerandet haft uppehåll, till exempel i flera länder under andra världskriget, har det återupptagits med förnyad energi när det åter blivit tillåtet, säger Mattias Wahlström, docent i sociologi.
AV: Thomas Melin, 073−404 2021
