Dialog om Campus Näckrosen går vidare

Åhörarna fick också möjlighet att ställa frågor.

Mötet hölls på Humanisten och inleddes med att projektledaren, Johan Öberg, kort förklarade syftet med Projekt Campus Näckrosen.

– Det började egentligen för ganska länge sedan med insikten att Humanistiska fakulteten, som är spridd över flera ställen, behöver samlas på en enda plats. Också Konstnärliga fakulteten vill integrera sin verksamhet och Universitetsbiblioteket behöver utvecklas för att hänga med i allt som händer i biblioteksvärlden. Tanken är därför att utveckla Campus Näckrosen till en unik mötesplats mellan akademi och kreativa och kulturella näringar som kommer att sakna motstycke i Norden.

Förhoppning om att omvärlden ska se på campus Näckrosen med avund

Projektet handlar om en samverkan mellan Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, regionen, fastighetsägare, kulturinstitutioner och olika organisationer.

– Vi hoppas också bidra till att förvalta kulturarvet vad gäller fastigheter och park och bygga för framtiden. Förhoppningen är att omvärlden så småningom ska se på vårt campus med avund, förklarade Johan Öberg.

Ett modernt bibliotek, öppet för alla

Därefter fick en panel med representanter från Göteborgs universitet, Göteborgs Stad och Akademiska Hus ordet. Först ut var överbibliotekarie Margareta Hemmed som berättade att biblioteket redan när det stod klart 1954 ansågs bristfälligt. Hon förklarade också att planen är att skapa ett modernt bibliotek som är öppet även mot allmänheten.

– UB:s uppgift är att stödja utbildning och forskning men för att göra det behöver vi moderna miljöer för forskare och studenter. Biblioteket ska också fungera som en arena för möten både inom och utom universitetet. Eftersom vi inte vet vilka krav framtiden kommer att föra med sig behöver vi flexibla utformningar så att lokalerna går att ändra. Bland annat handlar det om att byta ut en del av litteraturen för att ge plats för människor; det ska finnas rum både för dem som har behov av det tystaste tysta och för dem som vill ha det mer livligt.

Samlokalisering skapar broar mellan forskning och utbildning

Ulf Dalnäs på konstnärliga fakultetskansliet berättade att den konstnärliga utbildningen i Göteborg startade redan för 167 år sedan med Slöjdföreningens skola.

– Idag finns 1 400 studenter och 40 doktorander inom det konstnärliga området. Men de lokaler vi har idag är kanske fina men fungerar som tvångströjor. Istället vill vi samlokalisera och skapa broar mellan forskning och utbildning.

En omfattande dialogprocess

Joakim Forsemalm från Radar arkitektur och planering berättade om den dialogprocess som präglat projektet.

– I oktober och november förra året bjöd vi in till sammanlagt sex workshoppar samt en avstämningsträff i universitetets huvudbyggnad. Vi gjorde också 100 kortintervjuer med studenter. Bland annat kom vi fram till att människor uppfattar Näckrosen som en oas mitt i innerstaden, både för dem som bor i området och för boende längre bort. Många ser området som en värdefull samlingsplats för alla åldrar. Men det finns också en oro över vad projektet kommer att innebära, exempelvis för miljön runt parken och lekplatsen

Skisser och volymstudier redovisas i augusti

Birgitta Hohlfält van Dalen från Akademiska Hus berättade om arbetet med att ta fram parallella skisser och volymstudier.

– Vi har gett ett uppdrag till ett antal arkitektbyråer att komma med kreativa förslag: Jais Arkitekter, Tham & Videgård, Varg arkitekter samt Wingårdh arkitektkontor. Det handlar inte om en tävling utan istället om att få fram en massa goda idéer som vi kan använda, oavsett varifrån de kommer. En slutredovisning ska vara klar den 18 augusti.

Till uppdraget hör bland annat att placera in Konstnärliga fakultetens lokalbehov i Gamla Hovrätten, förklarade hon.

– Byggnaden behöver kanske om- eller tillbyggas men det kommer att göras med stor försiktighet och med hänsyn till de utredningar som gjorts. Vi planerar också ett stråk som förbinder alla byggnader – Artisten, Gamla Hovrätten, UB och Humanisten – och ett förslag är att lägga det under mark.

Dialogprocessen fortsätter

Nästa steg i dialogprocessen blir minst två workshoppar i slutet av augusti. Det förslag som kommer fram ska sedan bli en del av kommunens detaljplanearbete.
Birgitta Lööf från Stadsbyggnadskontoret påpekade vikten av att väga olika intressen mot varandra.

– Vårt stadsutvecklingsprogram tittar bland annat på hur staden hänger ihop i ett större område än bara Renströmsparken. Vi kommer att diskutera konsekvenser och bjuda in till samtal.

Frågestund avslutade mötet

Efter paneldeltagarnas presentationer följde en timmas frågestund. Flera frågor kom från ledamöter i Kommittén för stadskulturparken Näckrosdammen. Bland annat påpekades vikten av att bevara kulturhistoriska värden samt att värna buskar och träd i området. En fråga handlade om hur många personer som väntas vistas i området när antalet studenter och personal ökar.

– Vi kommer att få ytterligare cirka 1 000 studenter men det är viktigt att påpeka att alla förstås inte kommer att befinna sig i området samtidigt, förklarade rektor Pam Fredman. Och många studenter läser idag på distans och är därför inte på campus så ofta.

Fakta:
Informationsmötet hölls på Humanisten, torsdagen den 19 mars, klockan 18:00–20:00.

Medverkade var Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet, Birgitta Hohlfält van Dalen, regiondirektör vid Akademiska Hus, Birgitta Lööf, planchef på Stadsbyggnadskontoret, Joakim Forsemalm, etnolog/kulturgeograf på Radar arkitektur och planering, Margareta Hemmed, överbibliotekarie på Göteborgs universitetsbibliotek, Ulf Dalnäs, kanslichef på Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet samt Johan Öberg, projektledare på projekt Campus Näckrosen.