Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

"Det hade i stort sett varit tjänstefel att göra något annat"

Publicerad

Som generaldirektör för Riksrevisionsverket kämpade hon för en grundlagsändring som ledde till att verksamheten gjordes om och blev en oberoende myndighet. Hon var engagerad i en utredning om misstänkt korruption inom Europeiska kommissionen som tvingade hela kommissionen att avgå. 2010 skrev hon en så kritisk rapport om sin chef, FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon, att hon kallades för Ms. Fearless inom organisationen.

Möt 2013 års Assar Gabrielsson-professor Inga-Britt Ahlenius.

Själv menar Inga-Britt Ahlenius att det handlar om att göra sitt jobb snarare än om att vara modig.

– Man ska spara det ordet till dem som verkligen riskerar sina liv för en stor sak. När det gäller mig så handlar det mer om att vara pliktuppfyllande och trogen sitt jobb och sitt uppdrag. I flera fall hade det i stort sett varit tjänstefel att göra något annat.

Kritisk rapport om Ban Ki-Moon
Som undergeneralsekreterare för FNs interngranskning, OIOS, var Inga-Britt Ahlenius förordnad att leda den interna revisionen och utvärderingen av verksamheten. När slutrapporten skulle skrivas stod hon inför ett tufft val.

– Jag fick fråga mig om min lojalitet låg hos FN, som jag betraktar som en oumbärlig organisation, eller om den låg hos Ban Ki-Moon. Jag hade inte kunnat komma hem till Sverige och prata om FNs förträfflighet och dess betydelse för de små staterna utan att först ha skrivit rapporten och poängtera att det är skandalöst att man låter stormakterna, med USA i spetsen, utse en fullständigt oduglig person för att leda den här komplexa organisationen.

En handelshögskola med fler perspektiv
Som alumn från Handelshögskolan i Stockholm är det ju inte helt självklart att bli gästprofessor i Göteborg. Varför valde du att tacka ja till den här professuren?

– Dels för att Stockholm inte har frågat mig, säger Inga-Britt Ahlenius och ler. Men också för att jag hade några riktigt intressanta möten här. Jag tycker att det verkar vara en skola som blickar lite längre, där man inte bara läser Ekonomisk Tidskrift eller Balans, utan där det också finns andra perspektiv. Det var helt enkelt en fräschhet i budskapet och hur man förmedlade det.

En annan sak som Inga-Britt Ahlenius tycker är intressant är kombinationen av juridik och ekonomi i en fakultet, något hon gärna skulle se mer av.

– Och egentligen skulle jag vilja ha med statsvetenskap också. Jag, som har arbetat i staten hela mitt liv, kan ju se att när man försöker styra och etablera strukturer i staten så krävs det människor från alla de här disciplinerna; statsvetare, jurister och ekonomer, för att man ska få en bra lösning.

Vill vara efterfrågestyrd
Exakt hur hon ska disponera sin tid som gästprofessor återstår att se. Inga-Britt Ahlenius vill helst vara efterfrågestyrd och inte bara prata om saker som hon själv råkar kunna.

– Jag har redan åtagit mig att medverka vid juriststudenternas försök att lära sig upphandlingslagen, som jag bedömer som en av de mest komplicerade processlagarna att tillämpa.

Inga-Britt Ahlenius menar att upphandling är det område där kontaktytan mellan offentligt och privat verksamhet är som allra störst, och där alltså risken att det finns människor som utnyttjar situationen för att berika sig själva är som störst.

– FN är ju en jättestor upphandlare av till exempel flygbränsle, livsmedelsransoner och militär utrustning. Vi skrev ett antal intressanta rapporter direkt till generalförsamlingen om det, berättar Inga-Britt Ahlenius.

Men hennes allra första uppdrag blir installationsföreläsningen med titeln ”Ansvar – bara en filosofisk fråga?”

Detta är en artikel från Handelshögskolans årsmagasin 2012

Läs blädderbar pdf