Bronsåldersflickas resväg kartlagd efter 3 400 år
Nära 3 400 år efter hennes död har forskare kunnat spåra en bronsåldersflickas resor. Egtved-flickan, vars grav hittades för snart hundra år sedan, var inte född i Danmark visar nya analyser. Troligen bodde hon i skogarna i södra Tyskland och kom till Danmark strax innan hon dog.
Egtvedflickans kista. Foto: Nationalmuseet, Köpenhamn
Svenska och danska forskare har analyserat isotopen strontium i Egtvedflickans tänder, hår och naglar. Deras studie visar att hon föddes och växte upp i södra Tyskland mer än 80 mil från danska Egtved. Hon var tonåring när hon dog och begravdes på sommaren år 1370 f.Kr.
Den kohud som hon vilade på i kistan kommer troligen från samma område.
De nya rönen har gjorts av textilforskaren Karin Frei vid danska Nationalmuseet och Köpenhamns universitet i samarbete med professor Kristian Kristiansen på Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet. Resultaten har nyligen publicerats i en artikel i tidskriften Nature: Scientific Reports.
Från Schwarzwald
Att flickan troligen kommer från Schwarzwald förvånar inte professor Kristian Kristiansen.
– Under bronsåldern fanns två dominerande maktcentra just i södra Tyskland och i Danmark. Vi kan se många förbindelser i det arkeologiska materialet mellan de två områdena och min gissning är att flickan har gifts bort till en man i Jylland för att skapa en allians mellan två mäktiga familjer, säger Kristian Kristiansen.
Bärnsten från Östersjön var lika eftertraktat som guld i den mykenska kulturen i Grekland och i Mellanöstern. Genom mellanhänder i södra Tyskland fördes stora mängder bärnsten till Medelhavet och stora mängder brons kom som betalning till Danmark och södra Skandinavien.
– Bärnsten var motorn i bronsåldersekonomin. Rika familjer gifte bort sina döttrar och lät sönerna fostras av en värdfamilj. På så sätt säkrade de handelsavtalen mellan stormännen, säger Kristian Kristiansen.
Strontiumhalter ger svar
Strontium finns i jordskorpan, men förekomsten varierar från plats till plats. Människor, djur och växter tar upp isotopen genom vatten och föda. Genom att analysera strontium i de arkeologiska lämningarna kan forskarna se var i världen människor och djur levde.
– Jag har undersökt strontium i flickans första permanenta tand, som var fullt utvecklad när hon var tre eller fyra år gammal, och det visar att hon föddes och levde sina första år i ett område som är geologiskt äldre än Jylland, säger Karin Frei.
Karin Frei har också studerat strontium i Egtvedflickans 23 centimeter långa hår, tack vare utväxten går det att få en karta över hur flickan förflyttat sig. Analysen avslöjar att hon rest mellan de två platserna flera gånger under sina två sista år i livet.
– Hon dog redan innan den lokala strontiumsignaturen i Egtved hunnit sätta sin prägel på hennes hår och naglar, så hon måste ha dött inom en månad efter det att hon anlände sista gången, säger Karin Frei.
Tack vare strontiumhalterna i Egtvedpigens ylleklänning kan forskarna ana var fåren betat och begränsa det troliga området. I hennes grav fanns också askan från ett barn, som nu också är analyserad.
– Vi tror att flickan lämnade sitt barndomshem i Schwarzwald och reste till Jylland för att gifta sig. Efter några månader återvände hon för att hämta sin lillebror eller syster till ett fosterhem i Egtved. Längs vägen blev barnet sjukt och dog, och liket brändes. Håranalysen visar att flickan led av hunger under sin resa, kanske blev hon sjuk på vägen och var det när hon anlände till Egtved. När hon dog strax efter begravdes hon med sin bror eller syster, säger Kristian Kristiansen.
Det finns flera danska gravar från bronsåldern med välbevarade mänskliga kvarlevor som nu står på tur för Karin Freis och Kristian Kristiansens vidare undersökningar.
Kartan visar de arkeologiskt dokumenterade förbindelserna mellan Norden och Sydtyskland under bronsåldern.
Kontakt:
Kristian Kristiansen, tel: 031-786 4613 , e-post: kristian.kristiansen@archaeology.gu.se