Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Bristande långsiktighet och allt för enkla lösningar - risk för ineffektivitet i internationella program för skydd av tropisk skog

Publicerad

Avskogning är den näst största källan till koldioxidutsläpp, efter användning av fossila bränslen. För att minska avskogningen förespråkas så kallade PES-program (PES, payment for ecosystem services) som innebär att markägare får ersättning för att återplantera eller avstå från avverkning och skydda skogen. Nu ifrågasätts effektiviteten i PES-programmen och ny forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet pekar på potentiella negativa långsiktiga effekter och behov av bredare riktlinjer och policyer.

Anna NordénPES-programmen har förts fram som kostnadseffektiva verktyg i klimatarbetet. Men utvärderingen av PES är ännu begränsad och den som gjorts visar på ganska modesta effekter.

– Mänskligt beteende är inte alltid det förväntade, och kortsiktigt positiva effekter kan vara långsiktigt negativa, säger Anna Nordén, forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som i sin avhandling Essays on Behavioral Economics and Policies for Provision of Ecosystem Services belyser PES-programmens svagheter och vikten av att komplettera PES med andra insatser.

Premierar dem som gjort fel

Klimatmålen gör att mätbarheten i PES-programmen är lockande, man vill snabbt och tydligt kunna peka på resultat i form av skog som inte blivit avverkad men som troligen hade avverkats utan PES. Störst effekt anses uppnås när man betalar de markägare som avverkar mest för att låta bli att avverka. Men det innebär också att de som redan begränsar sin avverkning inte belönas för det. Anna Nordén har, med hjälp av experiment, studerat vad det får för konsekvenser och visar att den typen av system på sikt innebär att de som redan tidigare har det önskade beteende tappar motivationen att skydda sin skog och minskar sin återplantering.

– Risken är att nettoeffekten blir begränsad och att de utbetalade pengarna i slutändan gjort mycket liten eller ingen skillnad för utsläppen och klimatet, säger Anna Nordén som menar att man måste vara mer medveten om vilka politiska signaler man skickar genom sina val av belöningssystem.

Kontanter motiverar - och utgör risk

Anna Nordén har också studerat vad som motiverar landägare att delta i PES-program, hur de påverkas av ersättningens storlek och av ersättningens art. I en studie med markägare i Costa Rica erbjöds kontanter eller utbildning.

– Båda påverkade motivationen att delta positivt, men för deltagande under lång tid, mer än fem år, var effekten större med kontanter. Och ju mer kontanter som erbjöds, desto större var benägenheten att delta i programmet. En ökad mängd utbildning hade inte samma effekt.

Men kontanter kan också påverka klimatarbetet negativt, Anna Nordén exemplifierar:
– När en fattig markägare får kontanter kan det innebära att han får råd att engagera någon att avverka skog.

Anna Nordén är kritisk till hur klimatförhandlingarna har fått ett allt för smalt fokus på PES.
– Det är lite naivt att tro att man kan minska avskogningen med bara en typ av policy, säger hon. Min forskning tydliggör vikten av att komplettera med olika verktyg och insatser och att uppmärksamma de långsiktiga effekterna av PES.

För mer information, kontakta:
Anna Nordén, ek dr
Institutionen för nationalekonomi med statistik
anna.norden@economics.gu.se
031-786 2674, 0731-512613

Avhandlingen presenterades den 24 maj 2013
Avhandlingens titel: Essays on Behavioral Economics and Policies for Provision of Ecosystem Services
Institution: Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Avhandlingen och ett abstract (sammanfattning på engelska) finns att ladda ner här