Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Bilen måste ta hänsyn när den ska tala

Publicerad

Smarta telefoner och tv-apparater är väletablerad teknik i dagens samhälle. Det är däremot inte smarta bilar som kan förstå dig och kommunicerar som om de vore en person i sätet bredvid. En avhandling i lingvistik för fram teorin att bilen måste ta hänsyn till både föraren och trafiksituationen när den kommunicerar.

Jessica Villing. Foto: Thomas Melin

Genom att sätta verkliga människor i vanliga bilar och låta dem köra runt i Göteborg samtidigt som de pratar med varandra har Jessica Villing rett ut hur samspelet mellan föraren och bilens inbyggda dialogsystem, till exempel navigationssystemet, kan förbättras för att minska den kognitiva belastningen hos föraren och därmed öka säkerheten i trafiken.

Liknande experiment genomförs vanligtvis i simulatorer, där förare ges matematiska problem att lösa samtidigt som de kör. Men eftersom det inte går till på det viset i verkligheten sökte Jessica Villing svar på hur ett verkligt samtal med en passagerare påverkar oss när vi kör bil.

‒ Vi människor är duktiga på att läsa av den vi pratar med, och att titta på hur både passagerare och förare agerar är därför en exemplarisk förebild för framtidens dialogsystem, säger hon.

Samarbete

Projektet Dico (latin för Jag talar) är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Volvo, Telia Sonera och Veridict. Jessica Villing har i sin forskning tittat specifikt på hur Dico ska bli medveten om och förstå den kognitiva belastning som en förare utsätts för under färd. Samt om belastningen beror på köruppgiften eller något annat, till exempel interaktionen med själva systemet.

– Teorin som jag lägger fram är att man ska kunna föra en dialog med bilen som om den vore en medpassagerare som ser samma saker som du, och därför kan ta hänsyn till yttre omständigheter när den kommunicerar. Till exempel hålla tyst om föraren blir uppenbart stressad av tät trafik, lägga märke till när det är lämpligt att prata eller om det är läge att avvakta med instruktioner.

De system som finns i dag är inte medvetna om hur trafiksituationen ser ut, utan fortsätter dialogen även om föraren inte är redo för det. Navigationsinstruktioner kommer med ett visst intervall men borde kanske istället komma när föraren behöver informationen, vilket kan variera både beroende på trafiksituationen och föraren själv.

‒ Du ska inte behöva koncentrera dig på något annat än körningen när du kör, säger Jessica Villing, som själv brukar stänga av ljudet på navigeringssystemet i sin bil eftersom hon tycker att det ofta stör.

‒ Det bästa vore ju tvärtom, att kunna stänga av bilden och bara lyssna till ljudet, om interaktionen känns naturlig och informationen kommer när du är redo att lyssna.

Förhoppningen är att Jessica Villings avhandling ska kunna fungera som underlag när det kommer till att förbättra röststyrningen i våra bilar samt göra den säkrare att använda och dessutom mer intuitiv.

– Dels så att bilförare faktiskt vill använda systemet och känna att de har nytta av det, istället för att distraheras av att behöva trycka på knappar och titta på en skärm. Dels att ett säkerhetsmedvetet system som detta ska leda till färre olyckor, säger Jessica Villing.

Avhandlingen Towards Dialogue Strategies for Cognitive Workload Management försvarades 15 oktober 2015.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/40178

Text: Thomas Melin