Aristoteles lever än

Ana María Mora-Márquez växte upp i den lilla staden Armenia i Anderna, Colombia. När hon var 16 år flyttade hon till Bogotá där hon så småningom började studera filosofi och matematik vid Universidad de los Andes.

Filosofistudier skiljer sig ganska mycket åt mellan olika länder, förklarar Ana María Mora-Márquez. I Colombia gick det exempelvis för tio år sedan överhuvudtaget inte att studera medeltida filosofi. I Paris däremot ses ämnet som betydelsefullt, bland annat beroende på den starka historiska traditionen där.

– Min postdoktorstjänst startade jag 2010 vid universitetet i Köpenhamn och det var därifrån jag i augusti 2013 rekryterades till Göteborgs universitet.

Representation och verklighet har lockat forskare från flera olika länder, förutom Colombia också Danmark, Iran, USA, Grekland och Finland. Tanken är att var och en ska bidra med sin specialitet, exempelvis grekisk, arabisk eller latinsk aristotelism, eller, som Ana María Mora-Márquez, Aristoteles logik och kunskapsteori, samt det medeltida mottagandet.

Men har Aristoteles verkligen någon betydelse idag?

– Ja, det tycker jag. Det är viktigt att veta varifrån de idéer som skapade våra moderna samhällen ursprungligen kommer ifrån. Och idag, när alla forskare är så specialiserade att de knappt har överblick ens över sitt eget forskningsområde, är det intressant att filosofer förr i tiden, inte minst Aristoteles, kunde ägna sig åt alla former av mänskligt vetande: hans böcker handlar om fysik, biologi, zoologi, metafysik, logik och poetik samt även om retorik och politik. Och hans inflytande på eftervärlden har varit enormt. I Europa var han under medeltiden den store filosofen, och en viktig del av varje lärd persons utbildning var att skriva kommentarer till hans texter.

Men också i arabvärlden har Aristoteles spelat en stor roll.

– Flera verk översattes faktiskt till arabiska under tidig medeltid, innan de ännu fanns på latin. Exempelvis De Anima och Parva naturalia översattes och studerades på arabiska redan på 800-talet; latinska motsvarigheter kom först 400 år senare. De latinska översättningarna har därför påverkats av de arabiska och på vilket sätt detta skett är ett av många områden vi kommer att studera närmare under projektets gång.

Aristoteles hade också ett pragmatiskt förhållningssätt till sina studier som känns överraskande modernt, menar Ana María Mora-Márquez.

– När han exempelvis beskriver språket är han inte särskilt intresserad av hur ett perfekt språk skulle se ut, utan fokuserar istället på språket som ett medel för mänsklig kommunikation. Han gör bland annat en detaljerad analys av konsten att övertyga, påpekar språkliga tvetydigheter och ger råd om hur man kan argumentera. I De Anima skriver han om psykologi, hur levande varelser, inte bara människor, upplever verkligheten med alla sinnen och diskuterar vad det innebär att ha intellektuell kunskap. Han menar också att drömmar kommer ur sinneserfarenheter gjorda när vi är vakna och att eventuella likheter mellan drömmar och extern verklighet beror på tillfälligheter. Och tanken att själen är den levande kroppens form känns fortfarande modern.

Överhuvudtaget menar Ana María Mora-Márquez att det finns ett stort värde i att studera forna tiders tankar och idéer.

– Den aristoteliska traditionen är förstås fortfarande levande inom filosofin men inte på ett särskilt systematiskt sätt. Det är helt enkelt svårt att hitta forskare som både kan antik grekiska, latin och arabiska, och dessutom är filosofiskt skolade. Ändå är de frågor som intresserade antika och medeltida filosofer ständigt aktuella: Vad innebär ett gott handlande? Vilken betydelse har språket? Vad är kunskap för något?

Text: Eva Lundgren
Foto: Johan Wingborg

Texten publicerades först i GU Journalen

Representation och verklighet

Representation och verklighet (Representation and Realty), förlagt till institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, finansieras med 32 700 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond. Projektledare är Christina Thomsen Thörnqvist, professor i latin.