Analys av historisk engelska kan ge nya idéer om modern grammatik
När säger den engelsktalande whether that will happen is unknown och när säger hen it is unknown whether that will happen? Genom studier av bland annat medeltida helgonberättelser och tidigmodern brevkorrespondens visas hur meningar med satsformade argument, och i synnerhet satsformade subjekt, har uttryckts under olika tidsperioder i den engelska språkhistorien.
I alla språk finns det olika sätt att uttrycka ett och samma innehåll, varierande sätt att beskriva en och samma situation. Dessa alternativa uttryckssätt, vars grammatiska struktur skiljer sig åt, visar sig ofta användas i olika kommunikativa sammanhang.
Rickard Ramhöj har i sin avhandling studerat de alternativa uttryckssätt som finns för de predikat som tar ett satsformat subjekt, alltså en underordnad sats som fungerar som subjekt i en överordnad sats, i den engelska språkhistorien.
– Avhandlingen berör både analysen av strukturen i de olika alternativa uttryckssätten och analysen av de kommunikativa sammanhang där de förekommer, säger Rickard Ramhöj.
Han visar bland annat att meningar av typen it is unknown whether that will happen syntaktiskt måste analyseras på två skilda sätt beroende på vilket predikatet är. Vidare förekommer inte alla alternativa uttryckssätt under alla tidsperioder. Meningar av typen whether that will happen is unknown, där den underordnade satsen står initialt, tycks inte vara en del av den allra tidigaste engelskan, fornengelskan. Däremot var det vanligt med meningar där den underordnade satsen kommer sist, alltså now is unknown whether that will happen, ofta med ett initialt placerat adverbial.
Vad gäller de kommunikativa sammanhang där meningstyperna förekommer läggs i avhandlingen en större tyngdpunkt på inflytandet av kontrast än vad som gjorts i tidigare forskning.
– Det visar sig att om den underordnade satsen står i en kontrastiv relation till en proposition uttryckt i den tidigare kontexten är av avgörande betydelse för valet mellan de alternativa uttryckssätten, säger Rickard Ramhöj.
Med ett stort historiskt textmaterial som bas, innehållande allt från medeltida helgonberättelser till Shakespearianska dramer och tidigmodern brevkorrespondens, presenteras i avhandlingen nya analyser i anslutning till ett antal frågor inom forskningen av meningar med satsformade argument.
– Förhoppningen är att dessa analyser ska leda till en bättre förståelse av de aktuella meningstyperna, och ge nya idéer om hur de kan beskrivas inom modern generativ grammatik, säger Rickard Ramhöj.
Avhandlingen On Clausal Subjects and Extraposition in the History of English försvarades 15 april 2016.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/41583
Text: Thomas Melin