Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Almedalen: 75 är det nya 20

Publicerad

Professor Ingmar Skoog

– Medellivslängden i Europa kommer att vara 100 år vid nästa sekelskifte.
Det menar professor Ingmar Skoog. Under ett seminarium på onsdagen på Västsvenska arenan under Almedalsveckan berättade han om de senaste forskningsresultaten när det gäller äldres hälsa, ett område där Göteborgs universitet är världsledande.

Salen var mer än full när en bred panel skulle diskutera de utmaningar samhället står inför med en allt äldre befolkning.

Först ut var Barbro Westerholm, folkpartiet, som hellre ville använda termen årsrik än åldring.

– Dessa personer, som är rika på erfarenhet, vill bli behandlade som individer och inte buntas ihop till ”de där äldre”. Att bli pensionär innebär för många att gå från att vara någon till att bli ingen. Livsleda är ett hot mot många som lever på äldreboenden. Själv skulle jag, om jag hamnar där, åtminstone vilja ha en katt att klappa.

Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap, berättade om de långtidsstudier om äldres hälsa som under flera decennier genomförts vid Göteborgs universitet, exempelvis H70-undersökningen, där cirka tusen 70-åringars hälsa undersöktes under 30 år.

– Vi har nu påbörjat en ny studie på personer födda 1940, alltså rock’n roll-generationen, och en studie på personer över 95 år. Vi undersöker bland annat blodtryck, lungkapacitet, intelligens, sexliv samt om man klarar sig i vardagen eller behöver hjälp. Nästan vad vi än tittar på så har dagens äldre blivit friskare. Äldre lever också i mycket lyckligare äktenskap idag än för 30 år sedan. Samtidigt är 70-åriga kvinnor mer aggressiva och tar för sig mer idag.

Olika förutsättningar för ett gott åldrande

Men åldrandet är inte jämlikt; sämst förutsättningar har lågutbildade kvinnor, förklarade Ingmar Skoog.

– Kapabilitet är ett ord vi vill få med i Svenska Akademiens ordlista. Det handlar om människans förmåga att uppnå sina mål på tre nivåer: makronivån som gäller politiska beslut, mesonivån som handlar om omgivningens påverkan samt mikronivån som består av den enskilda människans gener, utbildning och miljöfaktorer.

Per-Olof Sjöberg, områdeschef på e-Hälsa, påpekade att 75-åringar är mer olika varandra än 20-åringar eftersom de under ett helt liv kunnat utveckla olika egenskaper.

– Därför är det kanske extra viktigt med individanpassad vård. Bland personer över 65 år har cirka 80 procent en kronisk sjukdom som behöver någon sorts behandling och hemmet är den nya vårdplatsen.

Catarina Wallgren från GPCC vid Göteborgs universitet, började sitt föredrag med att visa upp bilder på Linda Haglund, Fredrik Reinfeldt och Zlatan Ibrahimovic.

– Vi ser självklart dessa människor som personer och det måste de få fortsätta vara även om de blir äldre och föremål för vård. Personcentrerad vård handlar om att utgå från människans förmåga att själv ta ansvar över sitt liv och sin hälsa. Genom att vårdpersonal och patient samarbetar kan behov av smärtlindring minska, komplikationer minineras och vårdtiderna kortas. Och Zlatan kan få vara Zlatan hela livet.

75 är det nya 20 – en åldrande befolkning är en global utmaning

Vid seminariet medverkade Barbro Westerholm, riksdagsledamot samt ledamot av Statens medicinetiska råd, Ingmar Skoog, föreståndare för Center for Capability in Aging (AgeCap), Magnus Persson, Director för Scandinavian Node InnoLife, Gunnar Preifors, Strategic Health Care Director GHC SCA, Per-Olof Sjöberg, affärs- och innovationsområdeschef för e-Hälsa SICS, Matti Ahlqvist, Project Manager för Pharmaceutical innovation Astra Zeneca samt Catarina Wallengren, forskare vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC).

FOTO: Johan Wingborg/Göteborgs universitet (På bilden syns Ingmar Skoog)