Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Allmänhet, medier och myndigheter i det digitala medielandskapet

De senaste årens digitalisering har inte bara förändrat medielandskapet i grunden, utan också myndigheternas sätt att kommunicera i kriser. Hastigheten har ökat, och kommunikationen om kriser utspelar sig idag på olika medieplattformar där även allmänheten interagerar. Trots att det skett en snabb utveckling är dock de etablerade nyhetsmedierna fortfarande fundamentala som informationsbärare vid olyckor och kriser.

Detta är några resultat som rapporteras i den nyutkomna boken Kriskommunikation 2.0 – Allmänhet, medier och myndigheter i det digitala medielandskapet, som skrivits av en forskargrupp på JMG och utgivits av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

BokomslagSyftet med projektet Kriskommunikation 2.0 har varit att beskriva och förklara de digitala och sociala mediernas betydelse för samhällets kriskommunikation. I projektet har undersökts hur kriskommunikationens tre huvudaktörer – allmänhet, myndigheter och medier – har kommunicerat i samband med fem samhällskriser som inträffat i Sverige under perioden 2012-2014: Branden i Oceanhamnen i Halmstad, instagramoroligheterna i Göteborg, bilbränderna och oroligheterna i Husby, stormen Simone samt den stora skogsbranden i Västmanland.

Analyserna har inriktats på studier av kriskommunikationen ur ett medborgarperspektiv, det vill säga med allmänhetens intressen och behov som utgångspunkt. Resultaten visar att de digitala och sociala medierna idag finns med överallt när kriser inträffar, och att de starkt påverkar sättet som kriskommunikationen bedrivs för alla tre huvudaktörerna. Resultaten visar också att det för en stor del av allmänheten idag är självklart att använda de digitala kanalerna för att samla in och sprida information och att enskilt eller tillsammans med andra skapa mening i det som sker. Samtidigt finns betydande variationer mellan olika samhällsgrupper, exempelvis mellan olika generationer. Ett tydligt resultat är dock att medieanvändningen ökar vid kriser, även av sådana medier man annars sällan tar del av.

Kriskommunikatörer och journalister påverkas också starkt av de nya medieformaten med nya plattformar, rullande deadlines och ständiga uppdateringar. Båda aktörerna uppskattar möjligheten att snabbt få ut information, liksom möjligheten till direktkommunikation med allmänheten. Samtidigt besväras de krishanterande myndigheterna av nyhetsmediernas krav på ständigt ny information, och deras önskemål om informationsinsatser och särskilda intervjuer för de många olika medieplattformarna.

Projektet har utförts av forskarna Tomas Odén, Monika Djerf-Pierre, Marina Ghersetti och Bengt Johansson vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, Göteborgs universitet, på uppdrag av Myndighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Kontaktperson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation:
Docent Tomas Odén
tomas.oden@jmg.gu.se, 031-786 4977
 

Save

Save

Save