När Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse delar ut projektanslag går en tredjedel, 188 miljoner kronor, till forskare vid Göteborgs universitet. – Det här är ett kvitto på att vår forskning håller högsta internationella klass, säger rektor Eva Wiberg.
KAW beviljar främst medel till grundforskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. Anslagen ger forskarna en möjlighet att satsa på riskfyllda och långsiktiga projekt. Totalt är det fem projekt inom medicin och naturvetenskap vid Göteborgs universitet som tilldelas mellan 29 och 44,7 miljoner kronor vardera i projektanslag fördelade över fem år.
Maria Falkenberg, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap, får 34,5 miljoner kronor för att studera genetiska skador i mitokondrierna, cellernas kraftverk, något som ger upphov till mitokondriella sjukdomar som årligen drabbar ett tjugotal barn i Sverige. Bland annat vill forskarna studera orsakerna till att skadat DNA i mitokondrierna inte fördelar sig jämnt, utan varierar mellan organ och mellan celler i samma organ.
– Det är en viktig förklaring till varför symtomen varierar så kraftigt, men det är inte känt varför skadorna fördelas så ojämnt, säger Maria Falkenberg.
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin, får 43,2 miljoner kronor för att fördjupa kunskapen om samband mellan tarmflora och hälsa. Detta genom att kartlägga tarmbakteriers arvsmassa hos över 1700 personer, något som kan leda till nya behandlingar av diabetes typ 2.
– Vi vill ta reda på om den förändrade tarmfloran faktiskt kommer före sjukdomen och inte bara är en reflektion av den. Det är därför vi vill studera så många individer, och även se genom vilka mekanismer bakterierna påverkar sjukdomen, säger Fredrik Bäckhed.
Raimund Feifel, professor i fysik, studerar korrelationer mellan elektroner som tillhör världens minsta beståndsdelar. Hans forskargrupp tilldelas 36,3 miljoner kronor för forskning som bygger vidare på Einsteins fotoelektriska lag.
– Om vi i vårt forskningsprojekt lyckas svara på frågan om en händelse i mikrokosmos överhuvudtaget kan sägas inträffa tidigare än en annan så skulle det innebära ett stort steg framåt för vår förståelse för en av fysikens viktigaste teorier: kvantteorin, säger Raimund Feifel.
Forskningen kring biologiskt åldrande - från studier av enskilda beståndsdelar i celler till kommunikationen dem emellan - är i fokus för professor Thomas Nyströms forskargrupp som tilldelas 44,7 miljoner kronor.
– Det finns en rad belägg för att en del av åldersproblematiken handlar om att det går fel i just den här kommunikationen. Men man vet inte hur kommunikationen går till, bara hur enheter i en cell isolerat beter sig, säger Thomas Nyström, professor i mikrobiologi.
Professor Gunnar C Hanssons forskargrupp tilldelas 29 miljoner kronor för forskning om det skyddande slemlager, mukus, som finns i våra luftvägar och tarmar och som bakterier inte kan ta sig igenom. Slemlagret är uppbyggt av nätliknande molekyler som måste organiseras på ett särskilt sätt för att fungera som en skyddande barriär. Om barriären i tarmen sviktar kommer bakterier i kontakt med vävnaden och orsakar en inflammatorisk reaktion i tarmen – ulcerös kolit.
– För att kunna utveckla nya och bättre läkemedel måste vi först veta exakt hur molekylerna ser ut och förstå hur de hålls samman, säger Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
I årets anslagsomgång delar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ut totalt 560 miljoner kronor till 18 svenska forskningsprojekt som bedöms hålla högsta internationella klass och ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.