129 miljoner till humaniora och samhällsvetenskap från VR

Av totalt 1 098 inkomna ansökningar har 126 projekt beviljats bidrag, vilket ger en beviljandegrad på 11,4 procent. Sammanlagt har nästan 548 miljoner kronor för bidragsperioden 2016–2020 fördelats, varav 129 miljoner (24 procent) tillfaller 25 forskningsprojekt vid Göteborgs universitet.

Det största bidraget till Göteborgs universitet går till Michael Landzelius, docent och föreståndare för centrumbildningen Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC), som är gemensam mellan Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola. Han får 12 miljoner kronor för projektet Rekonstruktion av kulturarv i en tid av våldsam fragmentering.

– Fantastiskt roligt, vi är sju forskare från sex institutioner som sökt redan tidigare, och det är otroligt roligt när en ansökan vars betydelse man verkligen tror på, beviljas. Kulturarv har ofta setts som något musealt vid sidan av samhälle och politik, men den tid vi nu lever i visar med tragisk tydlighet hur kulturarv i olika former mobiliseras och blir en avgörande del i särskiljande identitetspolitik och konflikteskalering. Vi vill forska om möjligheterna att medvetet och konstruktivt arbeta med kulturarv för det motsatta syftet i kulturella och sociala försoningsprocesser, säger Michael Landzelius.

Nedan följer en redovisning av de ansökningar från Göteborgs universitet som beviljats bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. För en fullständig redovisning se www.vr.se.

Projektbidrag för forskning inom kultur- och kulturarvsområdet

Merima Bruncevic, juridiska institutionen
Arv utan gränser: Den rättsliga förvaltningen och ägandet av transnationellt och gränsöverskridande kulturarv
1 680 000 kronor (2016–2017)

Michael Landzelius, institutionen för tillämpad informationsteknologi
Kulturarv för försoning – Rekonstruktion av kulturarv i en tid av våldsam fragmentering
12 000 000 kronor (2016–2020)

Ingrid Martins Holmberg, institutionen för kulturvård
Betydande bevarande. En undersökning av kulturarvsvärdering i vardagliga kontexter
7 400 000 kronor (2017–2020)

Katarina Saltzman, institutionen för kulturvård
Rötter i rörelse: kulturarv på trädgårdens marknader
5 720 000 kronor (2016–2019)

Projektbidrag för forskning om förutsättningar för tillväxt

Anders Carlander, psykologiska institutionen
Tillit istället för osäkerhet
2 688 000 kronor (2017–2019)

Martin Sjöstedt, statsvetenskapliga institutionen
Klimatförändringar och ekonomisk tillväxt
8 000 000 kronor (2017–2020)

Projektbidrag för forskning om rasism

Cordelia Hess, institutionen för historiska studier
Antisemitismens arkiv i Skandinavien: Kunskapsproduktion och stereotyper i ett långt historiskt perspektiv
6 137 600 kronor (2016–2019)

Mattias Wahlström, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sociala medier som diskursiv möjlighetsstruktur för attacker mot flyktingboenden
3 336 900 kronor (2016–2018)

Övriga projektbidrag

Ann-Marie Ekengren, statsvetenskapliga institutionen
Kampen om makt i internationell politik: Om kampanjer och val av icke-permanenta medlemmar till FN:s säkerhetsråd
4 950 000 kronor (2017–2019)

Mats Ekström, institutionen för journalistik, medier och kommunikation
Högerpopulism i nyhetsmedierna: En jämförande studie av journalistiska praktiker och nyhetsdiskurser
3 900 000 kronor (2017–2019)

Lina Eriksson, statsvetenskapliga institutionen
Hur sociala normer förändras
2 793 000 kronor (2017–2019)

Marius Hentea, institutionen för språk och litteraturer
Författarskap on Trial: Treason i början av det kalla kriget, 1944-49
3 120 000 kronor (2017–2020)

Per Holmberg, institutionen för svenska språket
På återbesök vid Rökstenen
2 682 000 kronor (2016–2018)

Christine Howes, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Att resonera inkrementellt i dialog
3 600 000 kronor (2017–2019)

Martin Linde, institutionen för historiska studier
”Egyptiska plågor och Jerusalems förstöring”. Hungersnöd, farsoter och maktens legitimitet i det tidigmoderna Sverige
4 170 000 kronor (2017–2019)

Ellen Lust, statsvetenskapliga institutionen
Sociala institutioner och styrning: Lärdomar från Afrika söder om Sahara
7 800 000 kronor (2016–2019)

Anna-Sofia Maurin, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Metafysiska förklaringar
8 190 000 kronor (2017–2019)

Katarina Nordblom, institutionen för nationalekonomi med statistik
Skatteundandragande, normer och straff
5 220 000 kronor (2017–2019)

Jonathan Polk, statsvetenskapliga institutionen
Partimedlemmars reaktioner på organisatoriska förändringar: Exit, Voice och lojalitet
4 800 000 kronor (2017–2020)

Svante Prado, institutionen för ekonomi och samhälle
Teknologi, yrkeskunnande och ojämlikhet: tvärsnittsstudier av svenska arbetsställen inom industrin, 1879-2012
6 096 000 kronor (2017–2020)

Elena Raviola, företagsekonomiska institutionen
Robotiseringen av professionellt arbete
4 960 000 kronor (2017–2020)

Charlotta Saldert, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Att hitta de rätta orden vid neurogena kommunikationsstörningar: Benämning av objekt och aktiviteter, kommunikativa strategier i samtal samt effekter av benämningsträning
3 694 200 kronor (2016–2019)

Adam Shehata, institutionen för journalistik, medier och kommunikation
De långsiktiga effekterna av selektiv medieanvändning: Hur medborgarnas världsbilder formas i det nya medielandskapet
5 800 000 kronor (2017–2020)

Peter Skoglund, institutionen för historiska studier
Berättande i hällristningar
6 300 000 kronor (2017–2019)

Johan Wedel, institutionen för globala studier
Häxeri, modernitet och lag: En jämförande antropologisk studie
4 200 000 kronor (2017–2019)