Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Bemötande av kvinnor som har utsatts för våldtäkt

Detta treåriga projekt har som syfte att studera hur kvinnor som har blivit våldtagna upplever den initiala kontakten med polis och/eller medicinsk personal och att studera vilka erfarenheter poliser och medicinsk personal har av dessa möten.

Det initiala bemötandet från polis och medicinsk personal efter det att en kvinna har blivit våldtagen kan ha stor effekt på offrets möjligheter att bearbeta det som hänt. Trots detta visar tidigare forskning att många våldtagna kvinnor upplever det initiala bemötandet från samhällets representanter på ett sätt som är mer skadande än hjälpande. I jämförelse med hur tidigare forskning fokuserat på de fall som leder till rättslig prövning, är offrets upplevelse av det akuta bemötandet (att göra en polisanmälan/genomgå en medicinsk undersökning) ett mindre beforskat område. 

Projektet kan beskrivas i tre olika faser:

  1. Fokusgrupper med poliser och med medicinsk personal,
  2. Intervjuer med kvinnor som har blivit våldtagna och som har gjort en polisanmälan och/eller genomgått en medicinsk undersökning,
  3. Enkäter till kvinnor som har blivit våldtagna och som har gjort en polisanmälan och/eller genomgått en medicinsk undersökning.

Vad kan projektresultaten leda till

Projektets fokus är dels på den våldtagna kvinnans upplevelser, dels på professionellas erfarenheter. Projektresultaten förväntas leda till riktade insatser, för att förbättra professionellas möjligheter att bemöta den våldtagna kvinnan på ett empatiskt och kunskapsbaserat sätt. Projektet förväntas också generera kunskap som kan användas för att förbättra skyddet av brottsoffret och i utbildning för de som i sitt yrke möter våldtagna kvinnor.

Projektet Kvinnor som har utsatts för våldtäkt: Initialt bemötande från polis och medicinsk personal, finansieras av Brottsoffermyndigheten. Fil.dr. Lisa Rudolfsson är projektledare och ansvarig forskare, Elisabeth Punzi, docent i psykologi, klinisk psykologi, vid Institutionen för social arbete, arbetar som forskare i projektet.

Nyckelord: Fokusgrupper, Polis, Re-viktimisering, Sekundär traumatisering, Våldtagna kvinnor

 

Fakta om våldtäkt i Sverige

  • Svensk lagstiftning definierar våldtäkt som samlag eller jämförbar sexuell handling, beroende på graden av våld, med en person som inte deltar frivilligt, som inte kan förstå eller samtycka till handlingen, eller som på något sätt står i beroendeställning till gärningsmannen.(Brottsbalken, 1962/2018 , Kap. 6, §1;  projektledarens summering).
     
  • Trots att det svenska polisväsendet undersöker 94% av alla rapporterade våldtäktsfall leder endast ca. 5% av dem till åtal och dom.
     
  • Under 2019 anmäldes totalt 8 580 våldtäkter till svensk polis.  Samtidigt visar den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från 2019,  att 9.4% av alla kvinnor i Sverige hade blivit utsatta för ett eller flera mer allvarliga sexuella övergrepp. (≈ 482,400 kvinnor), vilket är i linje med det accepterade antagandet om att de flesta sexualbrott inte anmäls.
     
  • Kvinnor är betydligt och utan tvekan oftare offer för sexuellt våld än män. Under 2019, var 7 940 av totalt 8 580 anmälda våldtäkter mot kvinnor (Brå, 2019 ).