Kursplanen

Inledning av kursplanen

Kursplanen i samhällskunskap inleds med en text som beskriver syftet med ämnet. Texten avslutas med en sammanfattning av vilka sex förmågor som skall utvecklas hos eleven.

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, 

• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, 

• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, 

• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, 

• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll i kursplanen

Efter detta följer ett centralt innehåll som anger vad som skall tas upp i undervisningen. Kursplanerna kompletteras med kunskapskrav i de olika ämnena. Kunskapskraven är konstruerade utifrån ämnets syfte och centrala innehåll.

De nationella ämnesproven i samhällskunskap innehåller uppgifter som prövar elevernas kunskaper mot detta kunskapskrav. Dessa ser något olika ut för åk 9 och för åk 6.

Genom att koppla en av syftestextens förmågor som skall utvecklas till ett kunskapskrav ser man hur eleven skall gestalta förmågan. Förmågan är alltså ämnesspecifikt uttryckt vilket gör att det är nödvändigt att utveckla förmågan inom ett ämnesinnehåll och inte på en generell nivå.

Varje uppgift i det nationella ämnesprovet tar sin grund i det centrala innehållet, använder en förmåga från syftestexten och prövas mot ett kunskapskrav. Enda undantaget från detta är när uppgiften berör en samhällsfråga. Dessa är till sin natur mer tids- och situationsbundna vilket gör att de inte alltid kan formuleras mot ett centralt innehåll.