Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-10-10 16:34

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Experter: Klimat och hållbarhet - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Klimat och hållbarhet

Här kan du som är journalist hitta forskare som kan analysera och kommentera hållbarhetsfrågor ur många olika perspektiv.

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om du inte får svar på telefon, mejla istället. På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bildbank, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.

Politik, juridik och ekonomi

Klimaträttvisa

Rikard Warlenius forskar om global klimaträttvisa och ekologisk ekonomi. Han har nyss inlett forskning om energiomställning och omställningsrörelser i projektet Grassroots initiatives for energy transitions – impacts, obstacles, and success factors.
Rikard Warlenius, universitetslektor i humanekologi, e-post: rikard.warlenius@gu.se

Miljöekonomi

Klimatfrågor ur miljöekonomisk synvinkel, till exempel systemet med utsläppsrätter, globala klimatförhandlingar och rättviseaspekter som hur kostnader för att minska växthusgaser ska fördelas mellan olika länder.
Åsa Löfgren, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 1375, e-post: asa.lofgren@economics.gu.se

Miljöekonomi och särskilt utformning av ekonomiska styrmedel för att hantera miljöproblem

Thomas Sterners forskning täcker det mesta inom hållbar utveckling, klimat, cirkulär ekonomi och resursekonomi – särskilt fiske. Utformningen av styrmedel kan gälla allt från planetära gränser, till fiske, kväveoxider, kemikalier eller andra tillämpningar.
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, telefon: 031–786 1377, e-post: thomas.sterner@economics.gu.se

Miljöpolitik och attityder till miljöpolitiska styrmedel

Niklas Harrings forskningsfokus är attityder till miljöfrågor i stort och miljöpolitik i synnerhet. Han intresserar sig också för hur den allmänna opinionen i miljöfrågor har utvecklats över tid. Han har ett särskilt intresse för förhållandet mellan medborgarna och staten: Med olika statliga styrmedel, som miljöskatter, försöker politiken få människor att bete sig på ett sätt som är bättre för klimatet. Niklas Harring är kunnig om medborgarnas attityder till olika typer av styrmedel vet varför de stödjer en typ av förslag och inte en annan. Han kan också svara på frågor om hur attityder till miljöpolitik kan förklaras, och hur den svenska miljö- och klimatopinionen har förändrats över tid. I hans forskning studerar han bland annat variationen i individers stöd för miljöregleringar mellan olika länder.
Niklas Harring, filosofie doktor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1223, e-post: niklas.harring@pol.gu.se

Sverker Carlsson Jagers forskning handlar om att leta efter förklaringar till människors miljöbeteende, deras uppfattningar om miljö och inställning till miljöpolitiska styrmedel. Han undersöker också relationen mellan demokrati och hållbar utveckling, samt frågor kring miljörättvisa. Sverker Carlsson Jagers är kunnig om frågor som rör internationell klimatpolitik, och då specifikt inom områdena havsförsurning och fiske.
Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1230, 073–259 4369, e-post: sverker.jagers@pol.gu.se

Miljöpolitiska styrmedel

Forskar om miljöpolitiska styrmedel.
Jessica Coria, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 4867, e-post: jessica.coria@economics.gu.se

Miljöjuridik

Lena Gipperth är miljöjurist engagerad i flera mångvetenskapliga projekt om skydd för vatten och havsmiljö. Hon är föreståndare för Centrum för hav och samhälle som samlar havsrelaterad verksamhet på samtliga åtta fakulteter på Göteborgs universitet och på Chalmers.
Lena Gipperth, professor i miljörätt, telefon: 031–786 1297, 076–858 1227, e-post: lena.gipperth@gu.se

Miljö, etik och pengar

Joakim Sandberg leder en forskargrupp i etik och ekonomi, vilken studerar frågor där ”mjuka” etiska värden ställs mot ”hårda” ekonomiska fakta. Hur mycket välfärd måste vi avstå för att rädda miljön? På vilket sätt måste det ekonomiska systemet förändras? Och vad bör vi som individer (konsumenter, småsparare) göra för att ta vårt samhällsansvar?
Joakim Sandberg, professor i praktisk filosofi, telefon: 031–786 4571, e-post: joakim.sandberg@gu.se

Målkonflikter i klimatpolitiken

Hur kan statliga institutioner styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt och socialt inkluderande sätt? Annica Kronsell forskar om målkonflikter i klimatpolitiken.
Annica Kronsell, professor i samhällsvetenskapliga miljöstudier, e-post: annica.kronsell@gu.se 

Beteendeekonomi & klimathotet

Olof Johansson-Stenman forskar bland annat om beteendeekonomiska frågor relaterat till klimatet, till exempel under vilka villkor människor är villiga att samarbeta för kollektivets bästa även när vi förlorar på det ur ett snävt egenintresseperspektiv. Andra frågor handlar om hur vi spontant tenderar att snedvrida våra egna uppfattningar om till exempel konsekvenserna av klimathotet så att vi fortsatt skall kunna ha en positiv självbild. Ett exempel är att om vi inte kan se att vi drastiskt kan minska vårt eget bilåkande så är det frestande att tro att det nog ändå inte är så farligt.
Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538 e-post: olof.johansson@economics.gu.se

Hållbara affärsstrategier

Niklas Egels-Zandén studerar hur företag kan integrera hållbarhet i sina affärsstrategier och hur hållbarhet kan integreras i globala leverantörskedjor. Han har särskilt intresserat sig för klädindustrin.
Niklas Egels-Zandén, professor i företagsekonomi, telefon 031–786 2729, 073–378 7060, e-post: niklas.zanden@handels.gu.se

Hav och marina resurser

Förändringar orsakade av klimatförändringar och utsläpp

David Turner forskar om de förändringar i havets kemi som orsakas av klimatförändring och av antropogena utsläpp. Ett område av särskilt intresse är sura utsläpp från sjöfarten och dess konsekvenser för Östersjön.
David Tuner, professor emeritus i marin kemi, e-post: david.turner@marine.gu.se

Mikroplaster i havet

I våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Bethanie Carney Almroth forskar om hur dessa så kallade mikroplaster påverkar fiskar, havet och ekosystemet.
Bethanie Carney Almroth, universitetslektor i ekotoxikologi, telefon: 031–786 3673, 073−226 1569, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se

Smältande glaciärer

Oceanografi, oceancirkulation, polarforskning, Antarktis, Södra Ishavet, vattenståndshöjning, smältande glaciärer, tunga bottenströmmar, topografisk styrning. Har varit på många forskningsexpeditioner i Antarktis.
Anna Wåhlin, professor i oceanografi, telefon: 031–786 2866, e-post: anna.wahlin@marine.gu.se, twitter: @a_wahlin

Klimat

Historiska klimatvariationer

Hans Lindholm studerar klimatvariationer i Europa, Asien och Arktis från cirka 2 000 år bakåt i tiden till nästkommande 100 år. Hans studerar också effekterna av ett förändrat klimat på ekosystemen både på land och i vatten, med särskild inriktning på skog samt hur den storskaliga cirkulationen i atmosfären och haven påverkar regionala klimat och dess roll i ett förändrat klimat.
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 070−858 9504, e-post: hansl@gvc.gu.se

Klimatpåverkan på frusen mark

Ulf Molau forskar på arktisk och alpin ekologi och är expert på klimatpåverkan på tundran – effekter, anpassning och sårbarhet.
Ulf Molau, professor i växtekologi, telefon: 031−786 2665, 070−879 0533, e-post: ulf.molau@bioenv.gu.se

Klimatpåverkan på plankton och alger

Angela Wulff studerar hur plankton och alger, som är grunden i den marina näringskedjan, påverkas av klimatförändringar (temperatur, salthalt, koldioxid). I hennes forskning ingår även studier av marina kiselalgers biodiversitet. Angela är idégivare till och medgrundare av Swedish Algae Factory, ett start-up-bolag där man på ett hållbart sätt nyttiggör kiselalger, t ex genom att öka effektiviteten hos solpaneler.
Angela Wulff, professor i marinekologi, telefon: 031−786 2628. 076−618 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se

Utsläpp från jord- och skogsbruket

Åsa Kasimir forskar om utsläpp av växthusgaser från markanvändning, jord- och skogsbruk och de senaste åren särskilt dikade torvmarker. Hon är också intresserad av hur dessa utsläpp rapporteras och omsätts i policy och praktik. Hon är just nu involverad, som huvudförfattare, i uppgraderingen av FN:s klimatpanels, IPCC:s, beräkningshandbok för rapportering av nationella utsläpp av växthusgaser och utsläpp från jord.
Åsa Kasimir, docent i naturgeografi, telefon: 031−786 1960, e-post: asa.kasimir@gvc.gu.se

Anpassning till klimatförändringar

Per Knutsson är humanekolog och forskar om miljö och utveckling. Han har bland annat studerat anpassningar till klimatförändringar i halvtorra områden och i kuststäder.
Per Knutsson, universitetslektor i humanekologi, telefon: 031–786 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se

Miljöhistoria & ekokritik

Rikard Wingård forskar och undervisar om miljö- och klimatfrågor utifrån miljöhistoriska och ekokritiska perspektiv. Han har särskilt ägnat sig åt litterära/kulturella representationer av hav och jordbruk. Forskningen är tvärvetenskaplig och spänner över de human- och naturvetenskapliga gränserna.
Rikard Wingård, fil. dr i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 4817, e-post: rikard.wingard@lir.gu.se

Miljö, katastrof och klimat i litteraturen

Camilla Brudin Borg undervisar i litteraturvetenskap med inriktning på relationen mellan människa och natur i litterära genrer som science fiction, utopi, dystopi och klimatfiktion (cli-fi) där teman som antropocen, hållbarhet, klimat- och miljöfrågor och klimatkatastrofer är vanliga, men också visioner om ett föreställt bättre liv och vägar till en samhällsomställning.
Camilla Brudin Borg, forskare och lektor i litteraturvetenskap. Telefon: 031–786 5434, 070–519 8516, e-post: camilla.brudin.borg@lir.gu.se

Biologisk mångfald

Biodiversitet, däggdjur, mänskliga effekter på miljön

Søren Faurby studerar biologisk mångfald med fokus på däggdjur. Merparten av hans forskning fokuserar på hur existerande och nyligen utdöda arter skulle ha förändrat miljön om det inte var för människor (till exempel; varför finns det inga elefanter i Skåne och hur skulle naturen fungera om de fanns). 
Søren Faurby, forskarassistent i biologi, telefon: 073–642 24 82, e-post: soren.faurby@bioenv.gu.se

Den röda pandan (t.v) och den största levande lemuren, Indri av Madagaskar, är hotade av människans miljöpåverkan. Foto: Mathias Appel och Pierre-Yves Babelon/Aarhus University.

Konsekvenser av en utarmning av den biologiska mångfalden

Lars Gamfeldt forskar om vad som händer i naturen när arter går förlorade till följd av exempelvis miljöförstöring eller klimatförändringar.
Lars Gamfeldt, lektor i ekologi, telefon: 070−339 3921, e-post: lars.gamfeldt@gu.se

Naturuppfattningar

Björn Billing forskar och undervisar om naturuppfattningar och miljöfrågor ur idé- och vetenskapshistoriska perspektiv. Han har särskilt fokuserat på kulturella representationer av landskap, debatten om antropocen samt idéer om utdöda arter.
Björn Billing, fil. dr i idé- och lärdomshistoria, telefon: 031–786 4359, e-post: bjorn.billing@lir.gu.se

Hållbara städer och samhällen

Hållbara städer, kommuner och lokalsamhällen

Expert inom miljöpolitik, wicked issues, urban policy och utvärdering, förtroende för myndigheter.
Ylva Norén Bretzer, filosofie doktor i offentlig förvaltning, telefon: 031–786 5195, e-post: ylva.noren-bretzer@spa.gu.se

Klimatomställning med fokus på privatpersoners resor

Sofie Hellberg forskar om Göteborgs stads ambition att minska biltrafiken till förmån för gång- och cykeltrafik. Målet är att skapa kunskap kring hur en klimatomställning med fokus på privatpersoners resor kan möjliggöras.
Sofie Hellberg, doktor i freds- och utvecklingsforskning, e-post: sofie.hellberg@globalstudies.gu.se 

Städer och klimatrelaterade risker

Stadsklimat med fokus på lufttemperatur-, luftfuktighet-, strålning- och vindförhållanden i olika stadsmiljöer; vädrets påverkan på stadslivet; och klimatanpassning (värmestress).
Sofia Thorsson, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 4733, e-post: sofia.thorsson@gvc.gu.se

Hållbar stadsutveckling

Håkan Thörns forskar bland annat om hållbarhet och stadsutveckling och leder forskningsprojekten Kollektivboende och hållbar stadsutveckling och Deltagande i renovering: Mot ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart miljonprogram?
Håkan Thörn, professor i sociologi, telefon: 031–786 4786, e-post: hakan.thorn@socav.gu.se

Hållbar stadsutveckling, strategiskt hållbarhetsarbete

Sara Brorström har i många år forskat om Göteborgs stads strategiska arbete med fokus på hållbarhet och hon kan svara på frågor om hur hållbarhetsvisioner blir praktik.
Sara Brorström, docent i management och organisation, telefon: 031–786 2302, e-post: sara.brorstrom@handels.gu.se

Hållbar stadsutveckling – energi

Anders Sandoff forskar bland annat om EU:s utsläppshandel, energieffektivitet, el - och fjärrvärmesektorn, och hållbar stadsutveckling.
Anders Sandoff, universitetslektor i företagsekonomi, telefon 031–786 1488, e-post anders.sandoff@handels.gu.se

Hållbar turism & hållbara event

Erik Lundberg forskar om hållbarhetsperspektivet på turism och stora evenemang. Just nu är hans fokus konsumenternas beteende och upplevelser vad gäller turism och event.
Erik Lundberg, forskare i marknadsföring, 031–786 6188, e-post: erik.lundberg@handels.gu.se

Sjöfart – hållbara godstransporter

Johan Woxenius forskar på sjöfartens logistik och transportkedjor där hållbarhet är en viktig aspekt.
Johan Woxenius, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1453, e-post: johan.woxenius@gu.se

Klimatsmarta transportsystem

Charlotta Capitao Patrao undersöker stadsplaneringens betydelse för utveckling av regionala hållbara och energieffektiva byggda strukturer utmed järnvägsstråk, som mindre samhällen med en tågstation, så kallade stationssamhällen. Resultaten ska underlätta för planeringen av energieffektiva och klimatsmarta transportsystem och fysiska strukturer (exempelvis bebyggelse i stationssamhällen). Arbetet kopplar an till Västra Götalandsregionens mål om utveckling i hela regionen och utökade arbetsmarknadsområden som leder till längre resande, vilket kräver energieffektiva lösningar. VGR har även ett mål om att fler resor ska göras med tåg. Därför tittar Charlotta på hur utveckling av befintliga stationssamhällen kan vara en del av en sådan utveckling som har betydelse för både kommuner och region.
Charlotta Capitao Patrao, doktorand i kulturgeografi, e-post: charlotta.capitao.patrao@geography.gu.se

Hållbar konsumtion

Secondhand & återbruk

Anna Bohlin och Staffan Appelgren är socialantropologer som forskar om second-hand och återbruk och om vårt förhållande till materiella ting, samt om alternativa former av kulturarv.

Hållbar konsumtion och konsumtionskultur

Cecilia Solér forskar om hållbar konsumtion som inriktar sig på hur konsumtionskultur och marknadsföring påverkar våra konsumtionsmönster samt hur vårt sätt att koppla ihop vår identitet med konsumtion påverkar välmående och stress. Hon forskar även om konkurrens mellan olika miljömärkningssystem inom globala värdekedjor och vilka effekter denna konkurrens har på miljö och social rättvisa.
Cecilia Solér, docent i företagsekonomi, telefon 031–786 5611, e-post: cecilia.soler@handels.gu.se

Aktivism

Miljörörelsen

Håkan Thörn forskar bland annat om miljörörelsen – lokalt, nationellt och globalt. 2017 var han en av författarna till boken Climate Action in a Globalizing World: Comparative Perspectives on Environmental Movements in the Global North.
Håkan Thörn, professor i sociologi, telefon: 031–786 4786, e-post: hakan.thorn@socav.gu.se

Hälsa & psykologi

Miljömedicin

Kerstin Persson Wayne forskar om ljudmiljö och hälsa. Hon har varit med och tagit fram nya riktlinjer från Världshälsoorganisationen WHO kring bullernivåer för bland annat vägar och transporter.
Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, telefon: 031−786 3604, 076−618 3604, e-post: kerstin.persson.waye@amm.gu.se

Miljöpsykologi

Andreas forskning handlar bland annat om beteendeförändringar när det gäller olika miljöfrågor, samt attityder till olika miljöpsykologiska styrmedel. Exempelvis hur sociala normer påverkar miljörelevanta handlingar eller varför människor är negativa eller positiva till befintliga eller planerade styrmedel när det gäller energi, klimat eller transporter.
Andreas Nilsson, docent i psykologi, telefon: 031 786 1651, e-post: andreas.nilsson@psy.gu.se

Psykologi: Normers inverkan på miljöbeteende/
"spillover"-effekter

Människor är känsliga för vad andra gör och tycker, kan vi stimulera miljövänligt beteende genom att kommunicera miljövänliga sociala normer? Att bete sig miljövänligt leder ibland till att människor fortsätter med fler miljövänliga beteenden, men i andra fall till att de faktiskt beter sig mindre miljövänligt. Hur kan vi förstå dessa så kallade ”spillover”-effekter?
Magnus Bergquist, postdok i miljöpsykologi, telefon: 070–249 2513, e-post: magnus.bergquist@psy.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-10-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?