Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2020-02-05 14:40

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Experter: Det nya coronaviruset - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Experter: Det nya coronaviruset

Det nya coronaviruset 2019-nCoV har sitt ursprung i staden Wuhan i centrala Kina. Viruset har spridit sig i regionen och fall har konstaterats i flera andra länder. Hur stor spridningen kommer att bli och hur många som kommer att drabbas vet vi inte i nuläget, men hela städer är satta i karantän, flygresor har ställts in och världens börser har påverkats.

Kommunikatörer vid Göteborgs universitet arbetar med att hitta experter som ur olika perspektiv kan kommentera situationen, och vi hoppas kunna fylla på med fler namn de kommande dagarna.

Observera att alla forskare på listan inte är tillgängliga hela tiden. Om ni inte får fatt i dem på telefon så mejla istället.

På vissa av forskarna finns det bilder som är fria för redaktionell publicering i Göteborgs universitets bildbank.

Medicin

Coronaviruset

Tomas Bergström bedriver antiviralforskning med fokus på luftvägsvirus som corona. Han svarar gärna på frågor om det nya coronaviruset 2019-nCoV.
Läs en intervju med Tomas Bergström om det nya coronaviruset: Forskare om att coronaviruset kräver full uppmärksamhet
Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi, telefon: 070–526 43 69, e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se

Om Kina

Det kinesiska vardagslivets påverkan på coronavirusets spridning

Vilken inverkan kan firandet av det kinesiska nyåret ha på virusets spridning och varför har den kinesiska staten förlängt ledigheten för högtiden i flera storstäder? Påverkar vardagslivet i storstäderna hur viruset sprider sig och hur har informationen om viruset tagits emot av den kinesiska befolkningen? Kinaexperten och socialantropolog Maris Gillette har lång erfarenhet av fältarbete i urbana miljöer runt om i Kina och kan ge svar på frågor om kultur och meningsskapande i relation till virusutbrottet.
Maris Gillette, professor i socialantropologi, telefon: 031–786 5146, mejl: maris.gillette@gu.se

Kinas krishantering

Hur fungerar Kinas parti- och statsapparat, och hur brukar de hantera kriser? Hur påverkar den absoluta kontrollen över media och information trovärdigheten och tilliten, och hur fungerar kinesiskt samhälle och kultur i stort? Kinaexperten Fredrik Fällman bodde i Beijing när sars-epidemin nådde sin höjdpunkt 2003. Dessutom har han studerat i Wuhan och varit tillbaka många gånger så han har stor kännedom om staden där utbrottet av coronaviruset började.
Fredrik Fällman, docent i sinologi, telefon: 031–786 4621, e-post: fredrik.fallman@sprak.gu.se

Massmedia

Svenska mediers hantering av epidemier

Medierna har rapporterat mycket om det nya coronaviruset som i slutet av förra året började spridas från Wuhan i Kina. Marina Ghersetti forskar om journalisters syn nyhetsvärdering, kriskommunikation och sociala medier. Hon har bland annat studerat hur ebolautbrottet, svininfluensan och fågelinfluensan skildrats i svenska medier och sociala medier.
Marina Ghersetti, docent i journalistik och mediekunskap, telefon: 031–786 1215, e-post: marina.ghersetti@jmg.gu.se

Ekonomi

Virusets påverkan på turismen

Under 2010-talet har antalet kinesiska turister i Europa ökat markant. 2018 gjordes 347 000 kommersiella övernattningar från Kina i Sverige, vilket var två procent av alla utländska övernattningar i vårt land. John Armbrecht kan svara på frågor om hur det nya coronaviruset kan komma att påverka turismen.
John Armbrecht, ek dr i marknadsföring, telefon: 031–786 5122, e-post: john.armbrecht@handels.gu.se

Virusets effekter på svensk ekonomi

I en globaliserad värld där världens ekonomier är tätt sammanflätade påverkar det nya coronaviruset inte bara den kinesiska ekonomin, utan även den svenska. Till exempel blir elektroniska komponenter tillverkade i Kina kvar i landet när flyg ställs in, vilket bland annat leder till bilar inte kan färdigställas. Johan Woxenius forskar på logistik och transportkedjor och kan berätta mer om vilka effekter det nya coronaviruset kan få på svenskt näringsliv.
Johan Woxenius, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1453, e-post: johan.woxenius@gu.se

Psykologi

Spridningen av corona – information och emotion

I GP den 28 januari går att läsa att ”Alla kan smittas” och ”Antagligen har ingen i världen någon immunitet”. I samma tidning står det att Folkhälsomyndigheten svarat ”mycket låg” på frågan om hur stor risken är att smittan ska spridas i Sverige. Dessa nedslag visar att det inte bara handlar om information, utan också om emotion. Ett besked känns väldigt oroande, ett annat lugnar något. Att underskatta risken för spridning är naturligtvis farligt. Att överskatta risken är inte heller bra. Det kan leda till omotiverade och dyrköpta initiativ. Psykologin kan bidra till att bättre förstå hur vi tar in och värderar information som inte bara påverkar vad vi vet, utan också hur vi känner. Detta kan Pär Anders Granhag berätta mer om.
Pär Anders Granhag, professor i psykologi, telefon: 031–786 1647, mobil: 073–310 7297, e-post: pag@psy.gu.se

Hälsoångest

Hälsoångest är att uppleva en återkommande rädsla eller oro för att ha eller för att komma att drabbas av en allvarlig sjukdom. Rädslan för sjukdom kan vara så stark att personen har svårt att njuta av normalt glädjande ämnen, engagera sig i relationer, klara av ett arbete eller att utföra dagliga sysslor. Orsaken till hälsoångest är fortfarande oklar, men problemet tycks ha ökat i samhället. En förklaring kan vara relaterad till förändrade attityder till hälsa i samhället och på grund av överdriven hälsoinformation på internet. I fallet med coronaviruset kan det vara att någon söker vård för att den tror sig vara drabbad av viruset, men egentligen lider av hälsoångest.
Claudia Fahlke, professor i hälsopsykologi, telefon: 070–861 1620, e-post: claudia.fahlke@psy.gu.se

Kontaktinformation

Ulrika Lundin, pressekreterare

Telefon:
031-786 6705, 070-775 8851

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2020-02-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?