Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Collage forskning pågår
Länkstig

Forskning pågår! 2021-11-03

Forskning pågår, onsdag 3 november, vecka 44! Välkommen till en fortbildningskonferens för dig som arbetar inom förskola och grundskola/fritidshem, gymnasieutbildning, vuxenutbildning eller annan utbildningsverksamhet samt idrottsrörelsen och hälsosektorn. Få en inblick i den senaste forskningen inom just ditt område och möjlighet att träffa andra inom samma fält. Konferensen kommer även i år vara digital via Zoom.

Om konferensen

  • 3 november 08.30-16.30
  • Digital via verktyget zoom
  • Kostnadsfri
  • Anmäl dig senast 27 oktober!

Program 3 november

08.30-08.45 Välkommen!

08.45-09.30 Keynote 1, Utbildning för hållbar utveckling i en ojämlik värld, Beniamin Knutsson

09.30-09.40 Paus

09.40-10.20 Valbara sessioner 1, välj mellan sex olika presentationer nedan

10.20-10.40 Paus

10.40-11.20 Valbara sessioner 2, välj mellan sex olika presentationer nedan

11.20-11.30 Paus

11.30-12.15 Keynote 2, God undervisning i ett evidensbaserat perspektiv, Jonas Linderoth

12.15-13.30 Lunch    

13.30-14.10 Valbara sessioner 3, välj mellan fyra olika presentationer nedan

14.10-14.20 Kort paus    

14.20-15.00 Valbara sessioner 4, välj mellan fyra olika presentationer nedan

15.00-15.15 Kort paus    

15.15-16.00 Keynote 3, Hur fritt är egentligen det fria valet? Mattias Nylund och Marianne Dovemark

16.00-16.30 Avslutning    

Keynote 1

Tid: 08.45-09.30

Utbildning för hållbar utveckling i en ojämlik värld
Beniamin Knutsson

Mänskligheten står inför enorma utmaningar såsom klimatförändringar, miljöförstöring, utarmning av resurser, fattigdom och ojämlikhet. I detta sammanhang har utbildning för hållbar utveckling fått större politisk prioritet och beskrivs ofta som ett centralt instrument för att uppnå de globala målen. Nyligen lanserade UNESCO också ett nytt globalt ramverk - ESD for 2030 – som sätter upp riktlinjer för de kommande 10 årens arbete med utbildning för hållbar utveckling världen över. Ramverket väcker dock frågor om på vilket sätt mänskligheten förenas, och om hur utbildning för hållbar utveckling iscensätts, i en värld präglad av enorm ojämlikhet. Bidrar utbildning för hållbar utveckling till jämlikhet och rättvisa? Eller utbildas rika och fattiga människor på olika sätt, och för olika uppgifter, i den hållbara utvecklingens namn? Hur hanterar utbildning för hållbar utveckling egentligen den globala klyfta som skiljer rika och fattiga människors livsstilar åt?

Beniamin Knutsson är docent och universitetslektor. Han är verksam inom intresseområdet Utbildning för Hållbar Utveckling och anställd vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Han är också knuten till Centre for Education Rights and Transformations (CERT) vid University of Johannesburg.

Beniamin Knutsson

Valbara sessioner 1

Tid: 09.40-10.20

Du väljer en av dessa sessions i samband med att du anmäler dig. Läs mer om respektive session nedan.

Karin Rönnerman, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Helena Bergenson (rektor), Jenny Severinsson (pedagog), Jenny Lindeman (pedagog) och Maria Broljung (pedagog)

Hur upptäcka och stödja kommunikation mellan pedagoger och barn i tambursituationen i förskolan? Ett arbetslag från Västerlanda förskola i Lilla Edet presenterar tillsammans med en forskare hur de genom aktionsforskning fått syn på hur de kommunicerar med barnen i tambursituationen. Presentationen utgår från ett pågående praktiknära forskningsprojekt (ELSA) finansierat av ULF-medel. Målet med de kollegiala samtalen är att utveckla kunskap om pedagogernas språkstödjande handlingar för att gynna barns språkutveckling. Kunskap byggs kollegialt genom att medvetet pröva nya handlingar i praktiken, observera dessa för att sedan kritiskt granska och reflektera över dem i arbetslaget.

För dig som arbetar i förskolan
Ämnesord: språkutveckling, kommunikation, värden, verksamhetsutveckling

Jenny Henriksson, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

I min presentation kommer jag att rikta fokus mot begreppet undervisning och prata kring följande frågor, Vad pratar vi om när vi pratar om undervisning i förskolan?  Hur pratas det om undervisning?  Varför pratar vi om begreppet undervisning? Vem pratar om undervisning i förskolan? Var pratar vi om undervisning, i vilka kontexter? När pratar vi om begreppet undervisning och vad har det för betydelse? I presentationen görs nedslag i förskolans historia, styrdokument och forskning men också i den studie jag genomför inom ramen för forskarskolan ReCEC. Mitt forskningsintresse rör undervisning i förskolan och mer specifikt hur förskollärare talar om begreppet undervisning.

För dig som arbetar i förskolan
Ämnesord: perspektiv, verksamhetsutveckling

Anna-Lena Lilliestam, institutionen för didaktik och pedagogisk profession

De samhällsorienterande ämnena ska hjälpa eleverna att orientera sig i sin omvärld och det är lärarens uppgift att skapa en undervisning som gör detta möjligt. Men hur hanterar lärare på lågstadiet undervisningen i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap? Vad ser de som viktigt att elever får lära sig? Hur balanserar de mellan SO-ämnenas kunskapsaspekter och de fostrande aspekterna? Är det någon skillnad mellan hur lärare som har en majoritet elever med svensk bakgrund och lärare med en majoritet elever med utländsk bakgrund tolkar detta uppdrag? Denna presentation beskriver den första svenska studie som undersökt undervisningen i de samhällsorienterande ämnena på lågstadiet och vilka resultat som framkommit i intervjuer med yrkesverksamma lärare i åk F-3.

För dig som arbetar i årskurs F-6
Ämnesord: didaktik, SO

Sylvana Sofkova Hashemi och Anna Maria Hipkiss, institutionen för didaktik och pedagogisk profession samt Maria Spante (Högskolan Väst) med lärare

Under de kommande femton åren kommer fler än tusen skolor att byggas i Sverige. Dessa nya skolor erbjuder flexibilitet i den fysiska lärmiljön i kombination med en hög grad av digitalisering i sin design. Med bas i ett ULF-finansierat projekt DigiFLEX har vi tillsammans med lärare studerat och utvecklat didaktisk kunskap om hur nybyggda skolors flexibla rumsliga och digitala lärmiljöer påverkar undervisning och potential att stärka elevers måluppfyllelse. Workshopen syftar till att problematisera digitaliseringen i skolan utifrån utmaningar i ledarskap, ämnesinnehåll och didaktisk design. Vi lyfter den didaktiska och organisatoriska kontexten och presenterar vidareutveckling av en konceptuell modell för planering, genomförande och utvärdering av undervisning med digital teknik, kallad tanketärningar.

För dig som arbetar i årskurs 7-9, gymnasiet
Ämnesord: digitalisering, verksamhetens ramar, verksamhetsutveckling, didaktisk design

Ingela Bursjöö, institutionen för didaktik och pedagogisk profession

I undervisningen av naturvetenskap används ofta olika undervisningsmaterial. Det kan vara filmer, texter, bilder, animeringar, simuleringar, modeller och olika laborativa undersökningar. När en elev ska lära sig nya begrepp och förstå komplexa förlopp visar det sig ha betydelse i vilken ordning det genomförs och hur de olika momenten växelverkar. Jag kommer att presentera en studie om ett undervisningsmoment i biologi där elever resonerar om sin förståelse och hur de uppfattar undervisningens genomförande. Det blir därmed ett ämnesdidaktiskt samtal med fokus på naturvetenskap i grundskolan. Jag kommer även att fördjupa diskussionen om beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund och vad det betyder i vår vardag som lärare. Hur kan vi tex arbeta för att det vi gör i klassrummet verkligen vilar på vetenskaplig grund? 

För dig som arbetar i årskurs 7-9
Ämnesord: didaktik, NO

Heléne Bergentoft, Astrid Schubring, Dean Barker och Jennie Nobelius, institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

Undervisning om kroppsideal ingår enligt kursplanerna för såväl högstadie- som gymnasieelever. Lärare beskriver dock kroppsideal som ett känsligt område och uppger sig sakna såväl kunskap som pedagogiska verktyg. I denna workshop kommer en grupp av forskare och lärare först att presentera ett undervisningsprojekt om kroppsideal och sedan introducera möjliga metoder och didaktiska strategier som har utvecklat med gymnasieklasser. Vidare kommer vi tillsammans med deltagarna dela erfarenheter och utmaningar för undervisning av kroppsideal med olika åldersgrupper.

För dig som arbetar i årskurs 7-9, gymnasiet
Ämnesord: didaktik, värden och normer

Valbara sessioner 2

Tid: 10.40-11.20

Du väljer en av dessa sessions i samband med att du anmäler dig. Läs mer om respektive session nedan.

Ann Nordberg, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Rektor Ulrika Strömblad och pedagog/mellanledare Jannica Höglund, Berghults förskolor, Lerums kommun

Föreläsarna presenterar ett pågående forskningsprojekt (ULF- projekt) som handlar om att forskare tillsammans med förskolepersonal använt ett strukturerat och forskningsbaserat arbetssätt för att öka personalens språkstödjande kompetens, som ett led i förskolans måluppfyllelse avseende barns språkutveckling och lärande.

För dig som arbetar i Förskolan
Ämnesord: språkutveckling

Maria Svensson och Ann-Marie von Otter, institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Jonna Larsson och Pia Williams, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande samt ledare och pedagoger från Kungsbacka kommun

”Varför använder vi inte relevanta tekniska begrepp när vi pratar teknik med barnen?” Några förskollärare som deltog i kompetensutveckling om teknikundervisning i förskolan frågade sig själv precis detta. De diskuterade med varandra om det kunde bero på att de förutsatte att orden var för svåra för barnen? Eller kunde det bero på något annat? Förskollärarna gavs möjlighet att finna svar på sina självrannsakande och nyfikna frågor genom en ULF-samverkan. På detta seminarium får du veta vad ULF är, vad förskollärarna har lärt sig om sin egen teknikundervisning och vad detta har bidragit med till forskningsfältet. Du får också ta del av en prövad, snart beprövad, modell för förskollärares eget undersöknings- och utvecklingsarbete av sin undervisning. Vi berättar även om vad erfarna förskollärares medverkan i förskollärarprogrammet kan generera för förskollärarstudenternas lärande och om de lärdomar som vi dragit kring förutsättningar för en framgångsrik forskningssamverkan mellan universitetet och förskolans praktik.

För dig som arbetar i Förskolan
Ämnen: Didaktik, teknik, verksamhetsutveckling

 

Karin Lager, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Föreläsningen tar utgångspunkt i hur fritidshemmets uppdrag förändrats de senaste 20 åren. Under samma tidsperiod har förutsättningarna att bedriva en kvalitativt god verksamhet kraftigt minskat. Under föreläsningen belyses dels kvalitetsbegreppet och hur kvalitet kan fångas och beskrivas i fritidshem, dels presenteras en modell för utvärdering i fritidshem. Avslutningsvis presenteras resultat från forskningsprojektet Barns fritid i fritidshem som visar på stora olikheter i att vara barn i fritidshem idag. 

För dig som arbetar i årskurs F-6, Fritidshemmet
Ämnen: Perspektiv, Verksamhetsutveckling

 

Jonas Lindbäck och Nils Hammarén, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

I många av Göteborgs förortsskolor går ungefär hälften av eleverna ut nian utan behörighet till gymnasiet. En vanlig föreställning om dessa elever, och framförallt pojkarna, är att de är ointresserade av skolan, inte pluggar och saknar motivation samt att detta resulterar i dåliga betyg. I denna presentation redovisar vi resultat från en studie om hur pojkar på en högstadieskola i en utsatt stadsdel i Göteborg själva beskriver sitt förhållningssätt till plugg, skola och lärande. Studien visar bland annat att det finns anledning att ifrågasätta förklaringar om oengagerade manliga elever i förorten som orsak till bristande skolframgång.

För dig som arbetar i årskurs 7-9, gymnasiet
Ämnen: Identitet, motivation, verksamhetens ramar och uppdrag

Semir Becevic, institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Presentationen gör ett försök att identifiera, belysa och diskutera rådande bedömningspraxis på gymnasieskolorna i ämnet matematik. Det görs utifrån Skolverkets kursplaner för ämnet matematik på gymnasiet, lärares inskickade provsammanställningar och eventuella bedömningar av dessa, nationella provs uppgifter och tillhörande bedömningar samt bedömningsfunderingar från de olika perspektiven.
 
Är du lärare och vill delta? Skicka gärna ett eller två av dina senaste prov med tillhörande bedömningar till semir.becevic@gu.se. De kommer då att användas som en del av underlaget till passet. Självklart med alla de etiska forskningsprinciperna inkluderande.   

För dig som arbetar på gymnasiet
Ämnesord: Bedömning, matematik

Jonna Håkansson, institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Skolan har ett uppdrag att utbilda för hållbar utveckling och människa-djurrelationer är centrala i relation till klimatförändringar, miljö- och hälsoproblem samt social orättvisa. Kunskap om hur kritiska perspektiv på människans relation till andra arter och miljön kan introduceras i hållbarhetsundervisning behövs därför. Kritisk djurpedagogik föreslås som en väg framåt genom att adressera djurs roll i samhället och utbildningssystemet för att motverka exploatering av djur, miljö och utsatta människogrupper. I föreläsningen synliggörs kritisk djurpedagogik som ett verktyg för att utbilda för mer etiska och hållbara sätt att leva och ett samverkansprojekt mellan skola, universitet och sociala rörelser som utvecklar och introducerar kritisk djurpedagogik i gymnasieskolan presenteras.

För dig som undervisar i årskurs 7-9, gymnasiet
Ämnesord: normer och värden, perspektiv

 

Keynote 2

Tid: 11.30-12.15

God undervisning i ett evidensbaserat perspektiv
Jonas Linderoth, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Vad innebär det att vara duktig på att undervisa? Om jag vill bli bättre i min undervisningsroll, vilka arbetsformer bör jag använda? Vad behöver jag lära mig för att utveckla mitt undervisningshantverk? Det här är stora, relevanta frågor som rör pedagogikens innersta kärna. Med utgångspunkt i den evidensbaserade forskningen ger Jonas Linderoth en sammanfattande bild av kunskapsläget avseende god undervisning. Utifrån ett hantverksperspektiv på undervisning konkretiserar han i föreläsningen hur evidensbaserad forskning kan kombineras med beprövad erfarenhet när vi designar undervisning.   

Jonas Linderoth är professor i pedagogik och professor i MEB (medier, estetik och berättande). Han arbetar dels på Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, dels på Försvarshögskolans taktikavdelning.

Jonas Linderoth är en av konferensens key notes
Foto: Johan Wingborg

Valbara sessioner 3

Tid: 13.30-14.10

Du väljer en av dessa sessions i samband med att du anmäler dig. Läs mer om respektive session nedan.

Magnus Karlsson, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Att delta i en pedagogisk praktik som förskola eller skola innebär inte bara att lära sig specifika ämneskunskaper utan det är i allra högsta grad en social mötesplats med en uppsjö av potentiella kamrater. Att bli en del av en gemenskap med andra eller andras lekar är en komplex social och språklig process. Detta relationella och interaktionella arbete sker ofta utanför vuxnas insyn och kan ske med hjälp av mer eller mindre subtila metoder. Vad utspelar sig mellan barn när vi vuxna inte är med?

I denna presentation ges ett exempel från förskolans vardag där tre flickor under utelek organiserar sina relationer och lek tillsammans, och som visar på svårigheten att få tillträde som tredje part. Fokus riktas mot hur barn försvarar sitt interaktiva utrymme i lek från andra barns försök att delta och hur barn i sådana situationer samtidigt formerar sina vänskapsrelationer. 

För dig som arbetar i förskolan, F-6
Ämnesord: värden och normer

 

Cecilia Thorsen, Högskolan Väst och Kajsa Yang-Hansen, institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Barns motivation att lära sig matematik är viktig – särskilt i ett längre tidsperspektiv. Men vi vet för lite om hur motivationen utvecklas över tid, speciellt i övergången mellan låg- och mellanstadiet. Denna presentation berättar om ett projekt som undersöker utvecklingen av motivation för matematik och vilka faktorer som påverkar den. Elevers motivation för matematik skiljer sig också mellan olika länder och i undersökningen ingår skolor från sex europeiska länder: Sverige, Finland, Norge, Estland, Serbien och Portugal. I denna presentation, kommer vi sammanfatta resultat från vår förstudie med elever, föräldrar och lärare.

För dig som arbetar i årskurs F-6
Ämnesord: motivation, matematik

 

Jasmine Bylund, institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Vad vet vi egentligen om barn och ungas användning av språk utanför skolan? I ett pågående forskningsprojekt studeras ungas möten med språk på fritiden och hur mönster i daglig språkanvändning samspelar med investering i språk, språkideologier och identitetsskapande. I den här presentationen ges en beskrivning av studien som genomförs med ungdomar i årskurs sex och sju på skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund. Nedslag görs i studiens olika delar och exempel och erfarenheter ur ungas språkliga vardag redovisas och diskuteras.

För dig som arbetar i årskurs 6-9
Ämnesord: normer och värden, identitet, språkanvändning

 

Giulia Messina Dahlberg och Susanne Gustavsson, institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Simulatorer i yrkesutbildningens undervisning blir allt mer vanligt i vissa yrkesutbildningar. I projektet som presenteras används olika typer av körsimulatorer såsom traktor, skördetröska och skotare. Motivet till att använda körsimulatorer är till exempel säkerhet, miljö och ekonomi. Däremot krävs det mer kunskap om vilken betydelse simulatorstödd undervisning har för elevers utveckling av yrkeskunskaper samt hur framgångsrik undervisning kan organiseras. I det projekt som presenteras genomför yrkeslärare i samverkan med forskare aktionsforskningsprojekt i den egna undervisningen. Presentationen kommer att ge exempel på projekt, resultat samt nya frågeställningar.                                                                   

För dig som arbetar på gymnasiet
Ämnesord: didaktik, yrkesutbildning

Valbara sessioner 4

Tid: 14.20-15.00

Du väljer en av dessa sessions i samband med att du anmäler dig. Läs mer om respektive session nedan.

Linus Bylund, institutionen för didaktik och pedagogisk profession

I lärares planering ingår ofta anpassningar av undervisning och material till den aktuella elevgruppen. Detta innebär att läraren implicit eller explicit ställer sig frågan vem/vilka eleverna är, för att sedan anpassa undervisningen till exempelvis elevernas kunskaper, intressen, livsstil m.m. En sådan anpassning skulle kunna bidra till ökad motivation och bättre studieresultat när hänsyn tas till skillnader mellan olika elevgrupper, men det skulle även kunna leda till utbildning som ger ojämlika förutsättningar baserat på elevernas bakgrund. I denna presentation diskuteras den didaktiska vem-frågan i relation till ovanstående avvägning mellan hänsyn till skillnad och reproducerande av ojämlikhet. Exemplen som används är hämtade från ett pågående forskningsprojekt om global utbildning för hållbar utveckling.

För dig som arbetar i årskurs 7-9, gymnasiet
Ämnesord: didaktik, ojämlikhet, hållbar utveckling

Anette Johansson, Kajsa Dahlberg  och Thomas Barow, institutionen för pedagogik och specialpedagogik samt Daniel Östlund, Högskolan Kristianstad

Den presenterade studien tar upp elevassistenters roll och uppgift i särskolan. Det empiriska materialet består av en enkätstudie med 60 elevassistenter och halvstrukturerade intervjuer mer fyra speciallärare och fem elevassistenter. Resultaten diskuteras baserande på ”street-level bureaucracy”-ansatsen och fokuserar på elevassisternas intermediära roll mellan speciallärare och elev i grundsärskolan. Elevassistenterna upplever avsaknad av stöd i sin professionella utveckling. Baserande på bristande resurser och omfattande uppgifter har de begränsade möjligheter i att kooperera med specialläraren gällande undervisningens planering, genomförande och evaluering. Komplexiteten att inneha både en undervisande och en omsorgsorienterad roll i klassrum diskuteras, särskilt med hänsyn till elevers välmående och relationer till andra elever.

För dig som undervisar i årskurs F-6
Ämnesord: specialpedagogik, verksamhetens ramar

Kristina Ahlberg och Djamila Fatheddine, institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Resultat presenteras från tio års ämnesövergripande klassrumsforskning, åk 0-12 i grund- och gymnasieskola. Vi presenterar vårt arbete mot en didaktisk modell som hjälper lärare att kontinuerligt undervisa utifrån sina elevers lärande. 

För dig som undervisar i årskurs F-9, gymnasiet
Ämnesord: didaktik, perspektiv

Caroline Berggren, institutionen för pedagogik och specialpedagogik

I Sverige bor många människor som har invandrat eller har föräldrar som har gjort det. Det finns de elever som har extra svårt att slutföra grundskola och gymnasium med fullständiga betyg, speciellt de som kommit hit efter skolstart. Vi har en åldrande befolkning och behöver alla sorters kompetenser för att ersätta de som går i pension. I det här forskningsprojektet är vi intresserade av att undersöka vilka elevgrupper det är som har svårast att få gymnasiekompetens och i de fall de inte har det, kan de ändå få arbete, eller börjar de läsa på KomVux?

Den här undersökningen baseras på våra svenska registerdata. Det finns massvis av information om oss som samlas in via olika myndigheter, organisationer eller privata företag. Våra betyg registreras, vår bostadsyta, vår lön, vilka våra föräldrar och barn är, med mera. Som forskare kan man få tillgång till delar av den här omfattande informationen. 

För dig som arbetar i årskurs 7-9, gymnasiet
Ämnesord: verksamhetens ramar och uppdrag, komvux

Keynote 3

Tid: 15.15-16.00

Hur fritt är egentligen det fria valet?
Mattias Nylund och Marianne Dovemark, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

En av kärnidéerna med valfrihet är att individen ska ha möjlighet att välja enligt sina egna preferenser. Valfrihet inom utbildning spelar en viktig roll för att dels göra individen ansvarig för social integration genom att göra de ”rätta” valen, dels att valen bidrar till individuella framgångar eller misslyckanden. Elevers utbildningsval sägs ofta vara instrumentellt rationella. Det påstås att val ger elever makt att stärka sina röster med större ansvar och kontroll över sin utbildning. Å andra sidan speglar utbildningsval elevens sociokulturella resurser (klass, kön, etnicitet, etc.). Utbildningsval, kort sagt, är komplexa och kan ses från en rad olika perspektiv. I denna föreläsning problematiserar vi valfriheten utifrån forskning på grundskola och gymnasieskola.

Mattias Nylund är docent och universitetslektor i pedagogik. Hans forskning handlar om skolans styrning med särskild inriktning på yrkesutbildning. Marianne Dovemark är professor och seniorforskare med långt intresse för makt och inflytande, bland annat frågor som rör skolans styrning och marknadsorientering. Båda är anställda vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Mattias Nylund är en av konferensens key notes
Marianne Dovemark är en av konferensens key notes