Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Miljörörelsen i en globaliserande värld

En rad grundläggande sociala förändringar i det moderna samhället har drivits fram av sociala rörelser. Det är svårt att tänka sig de radikala förbättringarna i arbetarklassens levnadsförhållanden, eller de grundläggande förändringarna i genusförhållandena utan den mobilisering som genomförts av arbetar- och kvinnorörelsen. På samma sätt har miljörörelsen, från 1970-talet och framåt, bidragit till att etablera miljöfrågorna som ett viktigt politikområde världen över. Forskningen om sociala rörelser har samtidigt visat att sociala rörelser ofta tappar förmågan till bred folklig mobilisering då de professionaliseras och institutionaliseras. Mot bakgrund av miljörörelsens institutionalisering både på en nationell och en global nivå under de senaste två decennierna, har frågan väckt om rörelsens förmåga till bred mobilisering har gått förlorad just vid en tidpunkt då många naturvetenskapliga forskare menar att vi står inför betydligt allvarligare utmaningar på miljöområdet än någonsin tidigare. Samtidigt har nya miljögrupper, som inte är en del av den institutionaliserade miljön, vuxit fram och gjort sig synliga, inte minst i samband med de årliga klimattoppmötena. Syftet med detta projekt är att analysera miljörörelsen i tre länder – Danmark, Japan och Sverige – med särskilt fokus på förhållandet mellan institutionaliseringsprocesser och framväxten av nya miljögrupper. De övergripande frågeställningarna är: 1) Hur påverkar institutionaliseringsprocesser rörelseaktörers handlingssstrategier och formulering av miljöproblem?.2) I vilken grad utmanas ’gröna’ policynätverk av nya akörer – och hur reagerar de etablerade miljöorganisationerna?. 3) Hur förändras dessa processer då de skiftar från nationellt till global nivå och vice versa?. Projektet kommer att närmare undersöka två etablerade miljöorganisationer i varje land, varav den ena är internationell (Greenpeace), och den andra organisation som vuxit fram i den nationella kontexten. Dessutom kommer de årliga klimatmöten att analyseras. De metoder som används är intervjuer med aktivister, miljöpolitiker och tjänstemän, analyser av rörelse- och policytexter samt medietexter, och deltagande observation, både i samband med möten inom miljöorganisationer och vid två klimattoppmöten.
Projektet kommer att bidra med kunskap om förhållandet mellan nationell och global miljöpolitik, särskilt med avseende på relationerna mellan miljögrupper och etablerade institutioner och policynätverk (’green governance’). Vidare kommer det att bidra med kunskap om den fortsatta framväxten av ett globalt civilsamhälle, med särskilt fokus på förhållandet mellan å ena sidan nationella och globala medier och å andra sidan sociala rörelser och deras egna medier. Slutligen kommer projektet också att belysa samspelet mellan emotionella och kognitiva processer, både i samband med demonstrationer och andra protesthandlingar och i samband med institutionaliseringsprocesser.

För mer information, kontakta Håkan Thörn

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2016-05-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?