Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Bilden visar del av ett kyrktak med stavspån. Kungs Barkarö kyrka, Kungsör.
Foto: Linda Lindblad
Länkstig

Avpublicerad sida

Du har anmält dig till vårt digitala Takspånsseminarium 4 febr alternativt 11 febr. Här kan du inför seminariet ta del av en introduktion samt fyra föreläsningar. Varje föreläsning är ca 20 min lång. Tillsammans ger föreläsningarna en god bild av det aktuella kunskapsläget vad gäller restaurering och nyläggning av tak lagda med spån. Du hittar länken till ditt seminarium här nedanför.

Introduktion till seminariet

Teknik

Vi kommer att använda programmet Zoom för mötet. Du som deltar behöver bara klicka på möteslänken nedan för att kunna vara med. Välj den dag du anmält dig till. Mötet kommer att öppna en halvtimme innan seminariet börjar.

Möteslänk 4 febr (13.30-16.00)

Möteslänk 11 febr (9.30-12.00)

 

 Länk till provmöte 4 febr (10.00)

Teknisk värd (host) för mötet är Ida Karlsson. Om du har problem med att ansluta kan du ringa henne på: 031- 786 93 66.

 

Seminariet

På seminariet kommer du att utifrån förberedda frågor och under handledning tillsammans med kollegor och föredragshållarna diskutera praktiska, ekonomiska och kulturhistoriska frågeställningar kopplade till förvaltningen av spåntak. Fundera gärna i förväg och med hjälp av de inspelade föredragen över frågor, synpunkter eller egna erfarenheter som är intressanta att bidra med i samtalet. Om du vill kan du även maila dessa till oss i förväg (eller i efterhand) på craftlab@conservation.gu.se

Under seminariet kommer vi att genomföra två gruppdiskussioner på följande teman:  

  1. Byggprocessen: I den bästa av världar – hur skulle ett spåntaksprojekt se ut om ni fick bestämma? Hur ser rollfördelningen ut hos er? Vem ”äger” projektet och är drivande? Vem fattar beslut? Vem tillför tekniskt kunskap? Vem har den kulturhistoriska kompetensen?
     
  2. Kulturhistoriska värden: Hur vet man vad som är värdefullt och att det man gör inte skadar de kulturhistoriska värdena? Till vilken grad ska arbeten och tak dokumenteras och till vilken nytta? Ekonomin: Vilka alternativ för utförande kan man tänka sig? Går det att göra något billigt men samtidigt bra ur ett kulturhistoriskt perspektiv?

 

 

 

 

Bilden visar del av spåntak på kyrka
Foto: Linda Lindblad

1. Stavspån i Strängnäs och Västerås stift

Lisa Skanser, byggnadsantikvarie vid Stiftelsen Kulturmiljövård, på uppdrag av Strängnäs resp Västerås stift som äger projekten. En inventering utfördes 2018-2019 för att kartlägga spåntäckningar som omfattas av Kyrkoantikvarisk ersättning. Spåntyper och ålder utreddes med tanke på framtida underhåll. Nu pågår djupstudier av spånytor för ökad kunskap. Frågor om projekten besvaras av stiften.

2. Mattmars kyrka, Jämtland. Spåntak anno 1825

Björn Olofsson, Stiftelsen Jamtli: Upptäckter vid en planerad omläggning av Mattmars kyrkas spåntak ledde till ett kunskapsinriktat pilotprojekt. Målet var att lära mer om det gamla taket och hitta rätt material och metod för att kunna återskapa en ytterst hållbar taktäckning. Björn Olofsson är byggnadsantikvarie vid Jamtli i Östersund.

3. Takspån mot papp med oventilerad takbotten

Fredrik Åstrand, Kulturförvaltare AB: Praktiskt exempel från Svanhals kyrka, Östergötland. Process och genomförande av en takomläggning som innebar en byggnadsteknisk utmaning med en okonventionell lösning. Vad behöver en konsult som jobbar med spåntak kunna? Fredrik Åstrand har en bakgrund som snickare, byggnadsingenjör, förvaltare inom kyrkan, projektör m.m.

4. Beställarrollen vid arbete med spåntak

David Pettersson, David P Konsult AB: Beställarrollen i samband med underhåll, renovering och restaurering av spåntak. David ger exempel på genomförda spån och tjärningsprojekt och ger rekommendationer utifrån dessa, samt uppskattar materialbehov och kostnader för spån- och tjärningsarbeten i Sverige under de kommande 100 åren. David Pettersson är restaureringskonsult med eget företag