Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet

Organisation

Institutionen för nationalekonomi med statistik är en samhällsengagerad och internationell institution med forskare och medarbetare från ett stort antal länder. Undervisningen i nationalekonomi och statistik leds av meriterade och engagerade forskare.

Enligt Tilburg University Economics Schools Research Ranking och "Shanghai" Academic Ranking of World Universities är vi en av de 100 främsta nationalekonomiska institutionerna i världen. Vi rankas tvåa i Sverige.

Institutionen leds och styrs av prefekten. Prefekten arbetar i nära samarbete med proprefekten, vice prefekten och den administrativa chefen som tillsammans utgör institutionens ledningsgrupp. Ledamöter i ledningsgruppen har tydliga ansvarsområden som forskning, grundutbildning, forskarutbildning, arbetsmiljö och verksamhetsstöd et cetera.

Institutionsrådet består av representanter för forskare/lärare, personal ur verksamhetsstödet och studerande, men all personal är välkomna att medverka på rådets möten och bidra med synpunkter. Institutionens prefekt är ordförande.

Grundutbildningskommittén (GRUK) ansvarar för strategiska frågor kring utbildning och undervisning på grund- och masternivå, och leds för närvarande av viceprefekten.

Forskningskommittén (FFUK) ansvarar för strategiska frågor som rör forskning och forskarutbildningsprogrammet, och leds för närvarande av prefekten.

Båda dessa organ fungerar rådgivande till prefekten kring frågor som gäller forskning och utbildning antingen direkt eller indirekt via institutionsrådet.

Institutionens lokala arbetsmiljögrupp (LAG) är ett forum för att följa upp och utveckla arbetsplatsens arbetsmiljö och leds för närvarande av prefekten.

Personal

Omkring 100 personer arbetar vid Institutionen för nationalekonomi med statistik, fördelat på följande kategorier: verksamhetsstöd, doktorander, lektorer och forskare, professorer och gästprofessorer.

Institutionen gästas regelbundet av internationella forskare som vistas här en längre eller kortare tid, bland annat för att hålla forskningsseminarier.

En kort historik över institutionen

Traditionellt brukar den skotske 1700-talsfilosofen Adam Smith med sitt verk An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations betraktas som den moderna "nationalekonomins fader". Tillsammans med 1800-talsekonomer som David Ricardo och John Stuart Mill brukar han föras till den klassiska skolan inom nationalekonomin, men det fanns skolbildningar redan tidigare.

Bild
Adam Smith brukar sägas ha skapat den moderna nationalekonomin.
Adam Smith. Foto: James Tassie
Foto: James Tassie

I Sverige blev ekonomi ett universitetsämne på 1740-talet. Vid inträdet till 1900-talet fanns i både Uppsala och Lund en professur i nationalekonomi och finansrätt. När Gustaf Steffen 1903 tillträdde en nyinrättad professur vid Göteborgs Högskola var ämnesområdet i stället nationalekonomi och sociologi. Steffen blev en udda person inom nationalekonomin i Sverige i den meningen att han närmast kan föras till den så kallade historiska skolan, till skillnad från den neoklassiska.

Nationalekonomin i Göteborg har organisatoriska rötter även i den Handelshögskola som inrättades 1923. Denna var ursprungligen privat men förstatligades 1961 och uppgick i Göteborgs universitet 1971. Harald Dickson, som blev ämnesföreträdare 1955, hade fortfarande denna roll när Handelshögskolans lilla nationalekonomiska institution gick upp i universitetets något större 1971.

1970-talet var en tid av tillväxt och specialisering för nationalekonomi i Göteborg. På 1980-talet och början av 1990-talet etablerades ett flertal forskargrupper med en specialinriktad professur i centrum. De flesta av dessa inriktningar har fortfarande en stark ställning på institutionen.

I fysisk mening avslutades ett historiskt skede i maj 1995. Då flyttade Nationalekonomiska institutionen från Viktoriagatan 30 till den nya Handelshögskolebyggnaden på Vasagatan 1. (Handelshögskolan hade på 1980-talet återuppstått som benämning på en del av Göteborgs universitet). År 2003 införlivades statistiska institutionen och institutionsnamnet blev därefter Institutionen för nationalekonomi med statistik.

I dag är omkring 60 disputerade forskare och lärare från ett stort antal länder verksamma vid institutionen. De främsta styrkeområdena för forskning är arbetsmarknadsekonomi, beteendeekonomi, ekonometri, experimentell ekonomi, finansiell ekonomi, hälsoekonomi, miljöekonomi samt utvecklingsekonomi. Institution gästas regelbundet av internationella forskare som deltar i seminarieverksamheten.

Utbildningen i nationalekonomi är eftertraktad och varje år utexamineras omkring 150 kandidat- och masterstudenter. Studenter till forskarprogrammet antas vartannat år och lockar studenter från hela världen. I ämnet statistik finns möjlighet att ta en kandidatexamen.