Forskaren som helst undervisar
Hans Bjurek disputerade i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 1994 och blev sedan docent. Efter flera års forskning och en period som studierektor ägnar han sig nu åt det han gillar bäst - att undervisa.
På vilka kurser föreläser du?
– Grundkursen i makroekonomi, grund- och fortsättningskurser i mikroekonomi och finansiell ekonomi, och en del matematik i kursen metoder för ekonomisk analys. Jag undervisar alla studenter i nationalekonomi, oavsett om de läser program eller fristående kurs. Det innebär att jag möter ungefär 700 nya studenter per år.
Vad utmärker dina föreläsningar?
– De är nog ganska traditionella. Jag använder både powerpointbilder och ritar och berättar på tavlan, vilket nog är det jag gillar mest. Jag försöker hitta inslag i nyheter och händelser i vår ekonomiska vardag, som går att koppla till teorierna och modellerna. Till exempel kan jag inleda en föreläsning med att diskutera riksbankens eventuella räntehöjning om detta är aktuellt.
Du har flera gånger utsetts till årets lärare av studenter på Handelshögskolan. Vad tror du studenterna uppskattar hos dig?
– Jag tror de tycker att det jag föreläser om är begripligt trots att det stundtals är teoretiskt kämpigt. De kan förstå mina genomgångar och att resonemanget har en tillämpning. När studenterna kommer fram och ställer frågor på rasterna försöker jag alltid ta mig tid och ge ett svar. Det tror jag kan vara en viktig del. Och så tycker jag att det är riktigt skojigt att stå där framför studenterna.
Jag försöker hitta inslag i nyheter och händelser i vår ekonomiska vardag, som går att koppla till teorierna och modellerna.
När är ditt jobb som roligast?
– Det är föreläsningarna! Att stå där framför studenterna är riktigt skoj. När jag arbetade som studierektor upplevde jag föreläsningarna som en rolig paus i det administrativa arbetet.
Vilket är ditt forskningsområde?
– Jag har en längre period varit koncentrerad på undervisning, men från början handlade min forskning om begrepp som produktivitet och hur vi mäter produktivitet och tillväxt. Mer empiriskt har jag undersökt tjänstesektorn, bland annat skola, banker och barnomsorg. Dessutom har jag sysslat en del med utvecklingsekonomi och i synnerhet Zimbabwe.
Hur kommer det sig att du valde nationalekonomi?
– Jag tror faktiskt att jag blev inspirerad redan under gymnasietiden. Jag läste naturvetenskaplig linje där många hade tankar om att bli civilingenjör men jag tyckte historia och samhällskunskap var mycket roligare. Jag tyckte nationalekonomi verkade kul och passade min naturvetenskapliga bakgrund. Metoder och sätt att tänka i nationalekonomi liknar ju det inom naturvetenskapen, även om det är ett samhällsvetenskapligt ämne.
Det kanske allra viktigaste är att studenterna får med sig ett strukturerat sätt att tänka på och kunna analysera olika samhällsekonomiska frågor.
Hur skulle du beskriva nationalekonomi för någon som inte studerat ämnet?
– Jag skulle nog börja prata om makroekonomi där vi diskuterar sådant som många är bekanta med: arbetslöshet, inflation och konjunktursvängningar. Det handlar om finanspolitik, som politiker styr över, och penningpolitik som styrs av riksbanken. Sedan skulle jag förklara den finansiella sektorn och betydelsen av institutioner som banker.
– Och så har vi grundfundamentet mikroekonomi, en central men kanske inte lika känd del av ämnet. Mikroekonomi beskriver hur olika marknader fungerar och som ger upphov till olika resultat. Vi försöker använda insikter om enskilda individers beslut och hur dessa leder fram till olika utfall. Det gäller beslutsfattande i företag, offentlig sektor eller enskilda konsumenter. Ett område inom mikroekonomi som är vida spritt är miljöekonomi.
Vilka färdigheter får studenter i nationalekonomi med sig?
– Det kanske allra viktigaste är att studenterna får med sig ett strukturerat sätt att tänka på och kunna analysera olika samhällsekonomiska frågor. De blir duktiga på att utifrån givna förutsättningar starta ett resonemang och föra det hela vägen i mål. När det gäller färdigheter är studenter i nationalekonomi till skillnad från många andra inom samhällsvetenskapen mycket mer kvantitativt kunniga. Att kunna använda statistiska metoder och analysera data är eftertraktade kunskaper hos många arbetsgivare.