Möt våra lärare
Som student på Institutionen för geovetenskaper kan du förvänta dig en studiemiljö med engagerade lärare som också driver spännande och högaktuella forskningsprojekt. Några av våra lärare har vunnit pedagogiska priser, det är vi särskilt stolta över.
Heather Reese kartlägger från ovan
Läraren och forskaren Heather Reese tog emot Naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2021. Hennes forskningsområde handlar om AI, Big data med satellitbilder och drönare. I undervisningen får hennes studenter ta del av spännande metoder och lär sig programmering och fjärranalys.
– Inom mitt forskningsområde fjärranalys har vi länge använt AI metoder som machine learning. Fjärranalys har blivit allt mer populärt, och jag har introducerat algoritmiska metoder som behövs för dataanalys, säger Heather Reese.
– Många studenter känner till fjärranalys och användningen av satellitbilder, vilket kan bero på Google Earth och populariteten hos drönare. Just drönare är studenterna väldigt intresserade av – de är roliga!
Erik Sturkell forskar om vulkaner i en vetenskaplig guldgruva
Erik Sturkell är professor i tillämpad geofysik och forskar inom flera fält; vulkaner, nedslagsstrukturer, geofysik, petrologi, glaciologi, marin geofysik, byggnadssten och geologer i filmer. Vulkanologi, som innefattar ämnena geofysik och geologi, är ett av hans specialområden. Han har bott och verkat mer än tretton år på Island och jobbat direkt där det sker vulkanutbrott.
– För en geolog och geofysiker är Island en vetenskaplig guldgruva. Jag var faktiskt pionjär med GPS-mätningar på Island och deltog i att bygga upp mätstationerna där, säger Erik.
Här kan du se en kort film där Erik förklarar historien bakom vulkanutbrottet på Island 2024. Forskare förklarar - Vulkanutbrott
Stadsklimatforskaren Sofia Thorsson fick Göta studentkårs pedagogiska pris
Sofia Thorsson är professor i naturgeografi och undervisar på geografiprogrammet. Hon forskar om stadsklimat och klimatkunskap i stadsdesign och stadsplanering. När det var dags för Naturvetenskapliga sektionen vid Göta studentkår att dela ut pedagogiskt pris 2020 var det Sofia Thorsson som blev mottagare. Priset går till lärare som studenterna tycker är extra pedagogiska och som brinner för att lära ut. Så här löd studenternas motivering:
"För hennes stora kunnighet och ödmjuka lärandestil där hon på ett pedagogiskt vis leder studenterna till maximalt lärande och stöttar alla för att nå sin fulla potential. Hon är alltid beredd att svara på frågor och gör sitt yttersta för att alla studenter ska nå kunskapsmålen. Det märks även att hon lägger ner ett stort arbete och mycket tanke på sina kurser som alltid är väldigt utvecklande! "
Andreas Johnsson forskar om planeten Mars - på Svalbard
Andreas Johnsson undervisar i bland annat geografiskt informationssystem (GIS) på både geografi - och geovetarprogrammet. På sommaren beger sig till ibland till Svalbard med sin forskargrupp för att samla data - om planeten Mars.
- Jorden och Mars har många likheter, säger Andreas. I vår forskning använder vi Svalbard som en jämförande miljö till Mars nordliga och sydliga regioner.
- För att få svar på den stora frågan om vi människor är ensamma behöver vi känna till den geologiska och klimatologiska historien. Landformer på Svalbard hjälper oss att förstå utvecklingen på Mars.
Kristina Seftigen kartlägger klimatdata med med hjälp av trädets årsringar
Det var under en exkursion till Qinling bergen i centrala Kina för flera år sedan som Kristina Seftigen för första gången testade att borra i ett träd och analysera en borrkärna. Hon var då masterstudent i klimatologi och fick vara med och ta prover i ett pågående forskningsprojekt.
– Det var där jag för första gången fick bekanta mig med dendrokronologi. Jag fastnade för det tuffa och otroligt spännande fältarbetet i fantastisk miljö, säger Kristina, som undervisar på geovetarprogrammet och geografiprogrammet.
Dendrokronologi, eller trädringsforskning som det också kallas, handlar om att datera träd med hjälp av trädets årsringar. Ordet är grekiskt och dendro-krono-logi står för träd, tid och kunskap. Genom att analysera trädets årsringar kan data samlas in som ger information om hur klimatet på jorden såg ut för flera hundra eller flera tusen år sedan.
– I slutändan är förhoppningen att vi med forskningens hjälp ska få fram ett robust underlag om historiska variationer i klimatet som kan användas till att verifiera klimatmodeller. Verifieringen är viktig eftersom den ger en fingervisning om vilka av modellerna som faktiskt kan användas för att säga någonting om framtida klimatförändringar.
Johan Hogmalm ser berget som ett batteri
Johan Hogmalm är geolog och undervisar på geovetenskapsprogrammet. Han lutar sig mot berggrunden för att lösa en viktig del av energifrågan – energilagring. Johan har utvecklat en patenterad lösning där man värmer upp berget när det finns överskott av billig energi - för att sedan plocka ut värmen när behovet finns och priset är högt.
– För vindkraften gäller att en stor del av energin produceras under en begränsad tid. Alltså måste vi kunna lagra överskottet, säger han. Det är möjligt att lagra energi i vår berggrund i upp till 12 månader, säger han.
Philipp Wanner har koll på kvalitén på dricksvatten
Philipp Wanner undervisar framtidens geovetare i ett högaktuellt ämne, grundvatten.
– Den höga kvaliteten på grundvattnet är något vi i Sverige länge tagit för givet men det är inte en garanti. Frågan om vattenrening blir alltmer nödvändig i Sverige, säger han.
Genom studier av föroreningar i grundvatten kastar Philipp Wanner och hans forskargrupp nytt ljus över hur per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) sprids till grundvattensystem och hur detta i sin tur påverkar dricksvattnet.