Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Internationella kvinnodagen firas i New York.
Foto: Monica Melton, Unsplash
Länkstig

Genusexperter inför internationella kvinnodagen

Den 8 mars firas internationella kvinnodagen i Sverige och i många andra länder. Då uppmärksammas ojämställdhet och kvinnors situation i världen. Göteborgs universitet har satt samman en expertlista med forskning som anknyter till jämställdhet och har genusperspektiv.

A

ARBETSVETENSKAP
Birgitta Jordanssons forskningsintresse rör genus och jämställdhetsfrågor kopplat till högre utbildning, forskningsvillkor och arbetslivet.
Birgitta Jordansson, fil. dr i historia, telefon 031–786 4098, e-post: birgitta.jordansson@av.gu.se 

ARABISKA
Pernilla Myrnes huvudsakliga forskningsområde är kvinnor i klassisk arabisk-muslimsk litteratur, med fokus på texter om och av kvinnor. Hon arbetar för närvarande med ett projekt om kvinnliga poeter och vältaliga kvinnor i den äldsta litteraturen samt ett om sexualitet och genus i medeltida erotik. Hon har också skrivit om svartsjuka och om representationer av profeten som make.
Pernilla Myrne, universitetslektor i arabiska, telefon: 031–786 1783, e-post pernilla.myrne@sprak.gu.se

ARKEOLOGI
Genusforskning, arkeologihistoria, minne, kroppsliga variationer. Med ett genusperspektiv diskuteras hur bilden av forntiden förändrats utifrån samtidens frågor och behov. Artefakter och andra arkeologiska lämningar kan till exempel visa hur vikingatidens människor använde stora runstenar och små amuletter i minnesarbeten eller gyllene figuriner för att tematisera variationer kring kroppsliga förmågor.
Elisabeth Arwill-Nordbladh, docent i arkeologi, telefon: 031–786 4612, 0733–301 204, e-post: elisabeth.nordbladh@archaeology.gu.se

B

BARN- OCH UNGDOMSVETENSKAP
Nils Hammarén är docent i barn- och ungdomsvetenskap och hans forskningsintresse rör frågor kring ungdomskultur, identitet, makt och lärande. Hammarén disputerade 2008 i socialt arbete på en avhandling om unga män i multietniska förorter och konstruktioner av kön och sexualitet. Sedan dess har han ingått i diverse olika projekt med fokus på ungdomars skolval och segregation, unga vuxna migranters inkludering och exkludering i relation till arbetsmarknad och utbildning samt skolors hantering av brottsutsatta elever.
Nils Hammarén, docent i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 031–786 2094, e-post: nils.hammaren@gu.se

E

ENGELSKA
Chloé Avril arbetar bland annat med genus- och kvinnorelaterade studier i amerikansk litteratur.
Chloé Avril, universitetslektor i engelska, telefon: 031–786 1780, e-post: chloe.avril@sprak.gu.se

ENGELSKA
Britta Olinder forskar om engelskspråkiga litteraturer, främst irländsk, kanadensisk och indisk, men även australisk och afrikansk. Håller just på med transkulturalitet i en aboriginsk självbiografi från Australien, kvinnors makt och maktlöshet i Irland, kanadensiska resenärer i tid och rum.
Britta Olinder, docent i engelska, telefon: 031-786 6680, e-post: britta.olinder@eng.gu.se

F

FEMINISM
Mia Liinason forskar om feministisk vardagspolitik och kunskapsproduktion. Hon arbetar för närvarande med två forskningsprojekt, en etnografisk studie om visioner, praktiker och strategier i samtida feministisk aktivism i Sverige och ett forskningsprojekt om hur institutionaliserade kvinno-organisationer i Skandinavien definierar och positionerar sitt arbete för kvinnors rättigheter i relation till nationella historier och politiska diskurser i Skandinavien.
Mia Liinason, universitetslektor i genusvetenskap, telefon 031–786 3615, e-post: mia.liinason@gu.se

FILOSOFI
Petra Andersson forskar om miljö och hållbar utveckling, hästvälfärd och genusaspekter på ridsport.
Petra Andersson, forskare i praktisk filosofi, telefon: 0732–05 30 69, e-post: petra.andersson@filosofi.gu.se

FRANSKA
Britt-Marie Karlsson forskar på fransk 1500-talslitteratur, med särskilt fokus på kvinnors skrivande.
Britt-Marie Karlsson, universitetslektor i franska, telefon: 031–786 1819, e-post: britt-marie.karlsson@sprak.gu.se

FILMVETENSKAP
Ingrid Ryberg, forskare på Akademin Valand med fokus på queera och feministiska filmkulturer, bland annat feministisk pornografi, samt 70- och 80-talens kvinno- och homopolitiska filmkulturer i Norden.
Ingrid Ryberg, fil. dr, e-post: ingrid.ryberg@gu.se

FREDS- OCH UTVECKLINGSFORSKNING
Mona Lilja är docent i freds- och utvecklingsforskning. Hennes forskning utgår ofta ifrån det mer subtila motståndet mot makt som människor utövar individuellt i sin vardag. Hennes utgångspunkt är kvinnorörelser på gräsrotsnivå i Kambodja.
Mona Lilja, docent i freds- och utvecklingsforskning, telefon: 031–786 5819, e-post: mona.lilja@globalstudies.gu.se

FRI KONST
Annika Lundgren forskar om relationen mellan konst och politik. Hennes text- och tidsbaserade konstnärliga praktik fokuserar på maktstrukturer i fråga om historieskrivning, ekonomi och genus. Hennes verk består huvudsakligen av olika typer av performance och intervention där trolleriföreställningarna "Strategies of Magic" kan nämnas som exempel.
Annika Lundgren, professor i fri konst, telefon: 031–786 5143, e-post: annika.lundgren@akademinvaland.gu.se

FÖRETAGSEKONOMI
Hennes forskning rör organisering, genus och teknik.
Ulla Eriksson-Zetterquist, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 5407, 0706–51 34 38, e-post: ulla.eriksson-zetterquist@gri.gu.se

G

GENUSVETENSKAP
Erika Alm har i sin forskning, med utgångspunkt i feministisk, politisk och kulturvetenskaplig teori, undersökt normer kring kropp, kön och begär, särskilt inom medicinsk expertkunskap och lagstiftning.
Erika Alm, universitetslektor i genusvetenskap, telefon 031–786 5332, e-post: erika.alm@gu.se

GENUSVETENSKAP
Ingrid Holmquists forskningsområde är genusvetenskapliga kulturstudier främst med inriktning på litteratur. Det mest aktuella forskningsintresset är vänskap. Holmquist redigerade 2011 antologin Könsöverskridande vänskap. Om vänskapsrelationer mellan intellektuella kvinnor och män där hon studerar vänskapen mellan författaren Fredrika Bremer och hennes vän och mentor, prästen Per Johan Böklin. Vänskap mellan kvinnor har Holmquist behandlat i artikeln "Den problematiska vänskapen: om kvinnors vänskap i En god grannes dagbok av Doris Lessing".
Ingrid Holmquist, professor emerita i genusvetenskap, telefon: 031–786 4191, e-post: ingrid.holmquist@wmst.gu.se

GENUSVETENSKAP
Ett återkommande tema i Lena Martinssons forskning är jämställdhetsnormer och mångfaldssatsningar och vilka förståelser av olikhet de skapar, vad som betraktas som normalt och vem som utesluts eller får plats i olika sammanhang. Hon har gjort studier av heterosexuella par och rikspolitikers arbete med jämställdhet, liksom forskat om mångfaldsorganisering och föreställningar om ekonomi i näringslivet. Lena Martinsson har också granskat ledarskapsretorik och praktik i näringsliv, utbildning och forskning. För närvarande fördjupar hon sig i kvinnorörelser på den pakistanska landsbygden och transnationella rörelser för förändring av genusprinciper.
Lena Martinsson, professor i genusvetenskap, telefon: 031–786 5910, e-post: lena.martinsson@wmst.gu.se

GLOBAL HÄLSA
Gunilla Krantz har som sitt huvudsakliga forskningsområde global hälsa och studerar våld i nära relationer, såväl mäns som kvinnors utsatthet och utövande, sexuell och reproduktiv hälsa inklusive mödrahälsa, psykisk ohälsa och barriärer till vård. Hon är för närvarande ansvarig för två forskningsprogram i Rwanda, ett om traumatiska upplevelser och samband med mental ohälsa samt ett om gravida kvinnors användande av förebyggande mödravård, dess kvalité och utförande. Vidare studerar hon unga kvinnors psykiska ohälsa i ett longitudinellt perspektiv i Sverige och undersöker förekomst av våld som en viktig determinant.
Gunilla Krantz, professor i folkhälsovetenskap, telefon 031–786 6861, e-post: gunilla.krantz@socmed.gu.se

H

HISTORIA
Eva Andersson forskar om kläder, hur de såg ut, vilka kläder man hade och hur kläderna hänger ihop med föreställningar om kön och klass från medeltiden och framåt.
Eva Andersson, universitetslektor, telefon 031–786 4171, e-post: eva.andersson@history.gu.se

HISTORIA
Hanna Markusson Winkvist forskar i huvudsak på ämnen som kretsar kring samtidshistoria med fokus på kön, sexualitet och familj. Har erhållit medel från Riksbankens Jubileumsfond för projektet Expansion och könsindex vid svenska universitet och högskolor 1950 och framåt.
Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor i historia, telefon: 031–786 5962, e-post: hanna.winkvist@history.gu.se

HISTORIA
Kombinerat med ett generellt intresse för nutidshistoria är Jakob Winther Forsbäck speciellt inriktad på kvinno- och genushistorieskrivning. Intentionen är att han i sitt kommande avhandlingsprojekt ska studera just denna sorts historievetenskap utifrån en historiografisk och historiepolitisk ansats.
Jakob Winther Forsbäck, doktorand, telefon: 031–786 5254, e-post: jakob.winther.forsback@gu.se

I

IDÉ- OCH LÄRDOMSHISTORIA
Cecilia Rosengren forskar om tidigmoderna kvinnliga filosofer, idéhistoria, genus. Kunskapen om att den västerländska idéhistorien rymmer många kvinnliga tänkare har funnits länge. Trots detta saknas kvinnors bidrag i de flesta översikter och standardverk. Med utgångspunkt i 1600-talet studerar Cecilia Rosengren kvinnors intellektuella arbete och legitimeringsstrategier under tidigmodern tid, samt varför dessa kvinnor har marginaliserats i historieskrivningen.
Cecilia Rosengren, lektor i idé- och lärdomshistoria, telefon: 031–786 4296, e-post: cecilia.rosengren@lir.gu.se

IDROTTSVETENSKAP
Karin Grahns forskning behandlar idrotten ur ett genusperspektiv, framförallt kring hur genus skapas, återskapas och/eller utmanas inom föreningsidrotten. Barn, ungdomar och dess tränare står i fokus.
Karin Grahn, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 031–786 2072, 073–511 31 81, e-post: karin.grahn@ped.gu.se

ITALIENSKA
Ulla Åkerströms forskningsinriktning är kvinnliga italienska författare kring sekelskiftet 1900.
Ulla Åkerström, universitetslektor i italienska, telefon: 031–786 1812, e-post: ulla.akerstrom@sprak.gu.se

J

JURIDIK
Eva-Maria Svenssons forskning rör sig inom kunskapsområdena rättsvetenskapens vetenskapsteori, genusrättsvetenskap, yttrandefrihet och jämställdhetspolitik och -rätt. För närvarande håller hon på med ett forskningsprojekt om yttrandefriheten mellan demokrati och marknad. Professor i rättsvetenskap och föreståndare för Centrum för genusforskning (www.gig.gu.se).
Eva-Maria Svensson, professor, juridiska institutionen, telefon: 031–786 1298, e-post: eva-maria.svensson@law.gu.se

K

KONSUMTION
Magdalena Petersson McIntyre forskar om genus, konsumtion och design. Under 2015 avlutar hon en studie om hur anställda i detaljhandeln uppfattar de underförstådda krav på utseende som ofta gäller för dem. Hon arbetar också med en studie av modebloggande och hur denna praktik ska förstås ur ett genusperspektiv. I mitten av mars kommer boken Den (o)hållbara förpackningen (Brunnström & Wagner red.) där hon skrivit om hur nutida föreställningar om genus kommer till uttryck på massproducerade förpackningar; mjölk, läkemedel och parfymförpackningar.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se

L

LATIN
Gunhild Vidén forskar om frågor om identitet, kropp och kön i antiken och i tidigkristen tid, med utgångspunkt i latinskspråkliga texter. Sysslar med frågor som: hur såg romarna på förhållandet mellan kropp och själ? Hur förändrades uppfattningen om familjestruktur och sociala roller i tidigkristen tid?
Gunhild Vidén, professor i latin, telefon: 031–786 46 90, e-post: gunhild.viden@sprak.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Åsa Arping forskar kring svensk 1800-talsprosa och litteraturkritik ur genus- och klassperspektiv. Hur kom det sig att det var kvinnor som introducerade den moderna romanen i Sverige på 1830-talet, trots att offentlighet och marknad var männens områden? Hur gick det till när författar- och skribentnamnet blev "varumärken" i svensk kulturoffentlighet kring 1800-talets mitt, och vilka vann och vilka förlorade på att anonym publicering inte längre var gångbar?
Åsa Arping, docent i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 4390, e-post: asa.arping@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Offentlighetens mottagande av olika författarskap är ofta välkänd, men vi vet mindre om vanliga läsare i historisk tid. Jenny Bergenmar forskar om historiska perspektiv på läsning, bland annat i projektet Läsarnas Lagerlöf, där de drygt 40 000 breven från allmänheten till Selma Lagerlöf undersöks, samt i en studie av hur kvinnliga 1800-talsförfattares spreds och lästes internationellt.
Jenny Bergenmar, universitetslektor, telefon: 031–786 5223, e-post: jenny.bergenmar@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Eva Borgström forskar om kärlek mellan kvinnor som motiv i svensk litteratur under en period på 100 år. En första del, Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur kom 2008 och en andra del, Det icke tänkbara och det ständigt fruktade, är under publicering. Forskningsområden: Genus och litteratur 1800–1935, genusforskningens framväxt, feminismens klassiker, lesbisk historia, queerteori, intersektionalitet.
Eva Borgström, docent i litteraturvetenskap, telefon 0703-65 87 18, e-post: eva.borgstrom@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Familjen är ett område i omförhandling. Det är också ett område där föreställningar om kön, klass och sexualitet skapas och omskapas. Inom ramen för det tvärvetenskapliga projektet Det goda livet undersöker Kristina Hermansson samtida ideal om familjen och människan i dagens Sverige. Materialet är brett och omfattar både fakta och fiktion, från rådgivningslitteratur och internetforum till politiska dokument.
Kristina Hermansson, fil. dr i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 4349, e-post: kristina.hermansson@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Hur berättar vi om oss själva och varandra? Det är den gemensamma nämnaren för Lisbeth Larssons forskning. Hon har forskat om populärlitteratur, självbiografier och biografier, skrivit om många kvinnliga författare och varit en av redaktörerna för Nordisk kvinnolitteraturhistoria (http://nordicwomensliterature.net/sv). Hon gav nyligen ut boken Promenader i Virginia Woolfs London där hon undersöker hur den engelska författarinnan använder Londons karta för att beskriva människans vägar och villkor i sina romaner.
Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap med inriktning mot genusvetenskap, telefon: 031– 975 599, e-post: lisbeth.larsson@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Romantikberättelser har ofta lågt anseende bland litteratur- och filmkritiker. Ändå attraherar denna typ av romantiska berättelser många kvinnor. Yvonne Leffler undersöker hur dagens populära chick lit-berättelser fungerar som moderna bildningsromaner och självhjälpsböcker. Här möter den kvinnliga publiken en hjältinna i kris som mot alla odds inte bara övervinner sina problem utan också undervisar publiken om hur det kan gå till att som kvinna få ett både lyckligare och mer framgångsrikt liv.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon 031–786 5294, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Katarina Leppänen forskar om kvinnorörelsen i Europa under mellankrigstiden, ekofeminism, Nationernas förbund, samt trafficking på 1920- och 1930-talet. Arbetar med ett projekt om kvinnors politiska självbiografier under 1900-talets början.
Katarina Leppänen, docent i idé- och lärdomshistoria, telefon: 031-786 58 72, e-post katarina.leppanen@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
I forskningsprojektet Kön och vetenskap undersöker Anna Nordenstam hur och varför den svenska kvinnolitteraturforskningen började och etablerades i Sverige från slutet av 1960-talet och framåt. Projektet är historiografiskt och lyfter särskilt fram platsers och ekonomiska resursers betydelse. Anna Nordenstam har också forskat om pionjärkvinnor inom litteraturvetenskap, kvinnotidskrifter som Tidskrift för hemmet samt barn- och ungdomslitteratur.
Anna Nordenstam, docent och universitetslektor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 4187, e-post: anna.nordenstam@lir.gu.se

M

MEDIER OCH JOURNALISTIK
Maria Edströms fokus har under många år varit genus och medier. Hon var med och startade det mediekritiska nätverket ”Allt är Möjligt”, som fortfarande är aktivt. Ett av hennes forskningsområden är genus och jämställdhet i mediernas innehåll och organisation samt yttrandefrihet. Redaktör för antologin Making change. Nordic Examples of Working Towards Gender Equality in the Mediahttp://www.nordicom.gu.se/en/publikationer/making-change (Nordicom, 2014).
Maria Edström, universitetslektor, telefon: 031–786 4992, e-post: maria.edstrom@jmg.gu.se

MUSIKALISK GESTALTNING
Katarina A Karlsson kan svara på frågor om hur kön gestaltas/görs och begärsriktningar i engelska tidigmoderna lutsånger (1600-talets början), om likheter mellan kärlekssånger från den epoken och verbala övergrepp idag.
Katarina A Karlsson, fil. dr, telefon: 031–786 4094, e-post: katarina.a.karlsson@kultur.gu.se

MUSIK, GENUS OCH GENREPRAKTIKER I MUSIKUNDERVISNING
Carina Borgström Källén kan svara på frågor som rör musik i relation till genus, genre och undervisning.
Carina Borgström Källén, fil. dr och lektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 031-786 40 03, e-post: carina.borgstrom.kallen@hsm.gu.se

P

PEDAGOGIK
Petra Angervall forskar om utbildningssystem, genus och karriärvägar. Hennes pågående forskning visar bland annat hur karriärvägar i akademin formas och erkänns relativt den verksamhet och de nätverk forskare ges tillgång till, men också relativt de ”resurser” som olika grupper forskare tillåts använda. Det som antas vara framgång i akademin, vad som ges akademiskt erkännande, inflytande och status, blir därigenom allt mindre knutet till undervisning och administration och allt mer knutet till ”strategiska val”, snabb meritering i tidskrifter med ”rätt” renommé. Främst verkar detta system gagna yngre män som rekryteras tidigt till specialiserade forskningsområden och forskargrupper.
Petra Angervall, universitetslektor i pedagogik, telefon: 031–786 2472, 0762–616 059, e-post: petra.angervall@ped.gu.se

PEDAGOGIK
Caroline Berggrens forskningsprojekt Högskoleutbildades mobilitet: köns- och klassperspektiv på val av högskola och val av etableringsort efter studier undersöker i vilken mån högskolestuderandes geografiska förflyttning leder till reproduktion eller förändring av befintliga köns- och klasstrukturer. Caroline Berggrens övergripande forskningsintresse är uppdelning och hierarkisering efter kön och klass. Hittills har hon i övervägande arbetat med större statistiska studier.
Caroline Berggren, docent i pedagogik, telefon: 031–786 2061, e-post: caroline.berggren@ped.gu.se

PEDAGOGIK
Cecilia Björck forskar om ungdomar och populärkultur. Hon disputerade 2011 med avhandlingen Claiming space: Discourses on gender, popular music, and social change som undersöker talet om att “ta plats” när det gäller unga kvinnors inträde på musikområden som traditionellt dominerats av män.
Cecilia Björck, universitetslektor, telefon: 031–786 2181, 0736–150 217, e-post: cecilia.bjorck@gu.se

PEDAGOGIK
Genus och normalitetsskapanden inom förskolan. Anette Hellman disputerade 2010 med avhandlingen Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. I avhandlingen undersöker hon hur kön skapas i förskolans vardag. Studien visar även att stereotypa uppfattningar om kön tillåts styra verksamhetsplaneringen i förskolan.
Anette Hellman, universitetslektor i pedagogik, telefon: 031–786 2173, e-post: anette.hellman@ped.gu.se

PEDAGOGIK
Ann-Sofie Holm forskar om könskonstruktioner bland unga i skolan, men även om marknadiseringen av den svenska skolan och dess effekter för elever, lärare, rektorer och studievägledare.
Ann-Sofie Holm, docent i pedagogik, telefon 031–786 2320, 0705–15 90 05, epost: ann-sofie.holm@gu.se

PEDAGOGIK
Anna-Karin Wyndhamn forskar om makt, genus och utbildning i skilda verksamheter.
Anna-Karin Wyndhamn, universitetsadjunkt i pedagogik, telefon: 031–786 2443, 0733-49 92 56, e-post: anna-karin.wyndhamn@ped.gu.se

R

RELIGIONSHISTORIA
Mindfulness och thailändsk buddhism i Sverige. Katarina Planks forskningsintressen rör materialitet, migration, religiös praktik och sekulära uttryck för andlighet i relation till asiatiska religioner och tanketraditioner, och då speciellt buddhism.
Katarina Plank, forskare och lärare, telefon 031-786 45 63, e-post: katarina.plank@lir.gu.se

RYSKA
Svetlana Polsky forskar på nutida rysk litteratur av kvinnliga författare som T. Tolstaja och L. Ulitskaja.
Svetlana Polsky, universitetslektor i ryska, telefon: 031–786 4851, e-post: sveta.polsky@sprak.gu.se

S

SAMTIDSKONST, FOTOGRAFISK GESTALTNING
Annica Karlsson Rixons praktik rör sig i korsningen mellan fotografi, transnationellt arbete, samt queer/feministisk forskning och konst. Har även kunskap om LHBTQ-situationen i Ryssland.
Annica Karlsson Rixon, forskare, e-post: annica.karlsson.rixon@akademinvaland.gu.se

SOCIALMEDICIN
Unga kvinnor rapporterar allt mer stressrelaterade besvär. Nu ska en studie vid Sahlgrenska akademin kartlägga om det även påverkar alkoholbruket hos yngre kvinnor i Göteborg. Just nu pågår en ny omgång av den mycket uppmärksammade WAG-studien (Women and Alcohol in Gothenburg). Drygt 1 200 kvinnor mellan 20 och 45 år kommer då att intervjuas om sin psykiska hälsa, arbetssituation, alkoholkonsumtion, stress, prestationskrav och familjesituation.
Gunnel Hensing, professor i socialmedicin, telefon: 031–786 6862, e-post: gunnel.hensing@socmed.gu.se

SOCIOLOGI
Sofia Björk forskar om familjemedlemmars fördelning av ansvar för omsorg om barn och äldre anhöriga utifrån ett genusperspektiv. Hon studerar hur normer kring moderskap och faderskap samt föreställningar om maskulinitet och feminitet formar ansvarsfördelning för, och upplevelsen av, omsorgsansvar i familjen.
Sofia Björk, doktorand i sociologi, telefon: 031-786 4925, e-post: sofia.bjork@socav.gu.se

SOCIOLOGI
Josefin Persdotter forskar om normer kring menstruation och avvikelse från dessa. Hur skapas och formas våra erfarenheter och attityder kring mens? Vad innebär det att avvika från mensnormer? Hur görs motstånd mot dessa? Och vilken roll spelar till exempel mensskydd och läkemedel i processerna?
Josefin Persdotter, doktorand i sociologi med inriktning på teknik och vetenskapsstudier, telefon: 0707–28 40 70, e-post: josefin.persdotter@socav.gu.se

SOCIOLOGI
Cathrin Wasshedes forskningsintressen är kön, sexualitet, makt och motstånd samt styrning och normaliseringsprocesser. Från 2015 arbetar hon i ett projekt om kollektivboende och ett om transnationell politisk mobilisering kring kulturella produkter som till exempel slöjan, regnbågsflaggan och manga.
Cathrin Wasshede, fil. dr i sociologi, telefon: 031–786 5830, e-post: cathrin.wasshede@socav.gu.se

STATSVETENSKAP
Lena Wängnerud forskar om representativ demokrati, där hennes huvudfokus är frågor om kvinnorepresentation och jämställdhet. Hon arbetar för närvarande i två större forskningsprogram vid Göteborgs universitet. Dels the Multidisciplinary Opinion and Democracy Research Group, dels the Quality of Government Institute. Hon föreläser också om genus, makt och politik.
Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1868, e-post: lena.wangnerud@pol.gu.se (Befinner sig under våren 2015 i Spanien för fältarbete.)

SPANSKA
Andrea Castro forskar om relationen mellan språk och identitet (genus, etnicitetet, klass och nationalitet) i skönlitteratur samt om relationen mellan skönlitteratur och politiska och estetiska utopier. På sistone har hon skrivit om två argentinska författares romaner: nutida Maria Negroni och bästsäljande César Duayen (pseudonym för Emma de la Barra) i början på 1900-talet.
Andrea Castro, universitetslektor i spanska, telefon: 031–786 1799, e-post: andrea.castro@sprak.gu.se

T

TEATERSTUDIER
Birgitta Johansson forskningsområden rör genus och teater, teaterhistoria, det sena 1800-talet, 1970-tal (feministisk teater, kvinnorörelsen); ideologi, politik och konstnärliga strategier; teaterkritik; drama- och föreställningsanalys.
Birgitta Johansson, lektor i litteraturvetenskap och dramatik, telefon: 031–786 5219, 0707–462 305, e-post: birgitta.johansson@lir.gu.se

Å

ÅLDERSKATEGORISERINGAR
Jeanette Sundhall forskar om ålderskategoriseringar och barns rätt till delaktighet och följer under 2015 ungdomsfullmäktige i Göteborg. Jeanette är intresserad av hur barns möjligheter att agera som politiska subjekt kan förstås i relation till normer om ålder och ålderskategoriseringarna barn och vuxna. Hur samarbetar barn och vuxna i projekt som syftar till barns rätt till delaktighet och vad får samarbetet för konsekvenser för deltagarnas förståelser av barnhet och vuxenhet?
Jeanette Sundhall, universitetslektor i kulturvetenskaper, telefon: 031–786 4328, e-post: jeanette.sundhall@gu.se

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om ni inte får svar på telefon, mejla istället. På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.