Profilområden
Den 17 november 2022 fattade rektor beslut om att utse följande fem förslag till att ingå i det fortsatta arbetet med att ta fram en profilområdesansökan till Vetenskapsrådet under 2023. Regeringen har dock ännu inte tagit beslut om det blir några profilområden. De fem som valts ut är: Age-related disease and therapy development, Cultural Heritage and Sustainability: towards an integrated approach (CULTSUS), Molecular Life Science, A Sustainable Digital Society och UGOT OCEAN.
Age-related Disease and Therapy Development
Anders Rosengren, professor i molekylär medicin, är kontaktperson för profilområdet Age-related disease and therapy development.
– Problem med ämnesomsättningen ligger bakom många folksjukdomar, som drabbar människor i olika åldrar. Ofta hanteras sjukdomarna i stuprör var för sig och definieras efter sina symtom; det handlar bland annat om olika cancerformer, typ 2-diabetes, hjärtkärl-sjukdomar och osteoporos. Men även om sjukdomarna ser väldigt olika ut kan det på molekylärnivå finnas gemensamma nämnare. Vår hypotes är att förändringar i ämnesomsättningen är en sådan gemensam nämnare. Lyckas man finna grundorsakerna till olika besvär ökar möjligheterna både att kunna förebygga och behandla på ett bättre sätt.
Syftet med profilområdet är därför att samla forskare inom Sahlgrenska akademin som på både molekylär och klinisk nivå ägnar sig åt de stora folksjukdomarna.
Cultural Heritage and Sustainability: Towards an Integrated Approach (CULTSUS)
Ola Wetterberg, professor i kulturvård, är kontaktperson för profilområdet Cultural Heritage and Sustainability. Det handlar om att komplettera de tre dimensionerna av hållbar utveckling – miljömässig, social och ekonomisk – med en fjärde som lyfter fram kulturarvet.
– Kultur och hållbarhet hänger samman på en mängd olika sätt. Några exempel är hållbart byggande och samhällsplanering och hållbar turism.
Kulturarv handlar om hur människor relaterar till sin omgivning, och om vad vi tar med av det förflutna till framtiden. Området har ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv men är i högsta grad också praktiskt och tillämpat, där både hantverk, bevarandepraktiker och byggnadsteknik ingår, berättar Ola Wetterberg.
– Profilområdet är väldigt tvärvetenskapligt och kopplar samman sex fakultetsområden och tre centrum: Centrum för turism, Centrum för digital humaniora och Hantverkslaboratoriet. Profilen bygger också på samarbete med Kulturarvsakademin, Centrum för kritiska kulturarvsstudier och University College London.
Molecular Life Science
Profilområdet Molecular Life Science undersöker de makromolekyler som kontrollerar funktionen hos levande celler, exempelvis styrning av kemiska processer, metabolism och kommunikationen mellan celler. Genom att lära sig förstå dessa processer ökar möjligheterna att behandla sjukdomar hos människor men också hos växter och djur.
Vid GU finns drygt 60 forskargrupper inom området och att flera av dem är mycket framgångsrika visas bland annat av den senaste Shanghairankningen, berättar Richard Neutze, professor i biokemi.
– Fältet innebär samverkan mellan Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin men också med IT-fakulteten, exempelvis när det gäller maskininlärning för att ta fram samband inom stora biologiska datamängder och för att utvinna nya funktionella och medicinska insikter som annars inte hade varit tillgängliga. Vi samverkar också med externa parter, exempelvis Astra Zeneca.
A Sustainable Digital Society
Jan Ljungberg, professor i informatik, är kontaktperson för profilområdet A Sustainable Digital Society. Han berättar att området består av tre delar: Utveckling av den digitala tekniken, Innovationer och värdeskapande samt Kritisk förståelse av teknikens påverkan på samhället och dess institutioner.
– IT-fakulteten har också en lång tradition av samverkan med Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen och företag som exempelvis Volvo, SKF, Ericsson och Astra Zeneca. Fakulteten är också värd för två centrum, Software Centre samt Swedish Center for Digital Innovation, som bägge har stor samverkan med industri och offentlig sektor, berättar Jan Ljungberg.
– I Skandinavien finns ingen miljö inom informationsteknologi som kan jämföras med den vid Göteborgs universitet. Vi har både världsledande forskargrupper, en IT-fakultet och ett omgivande samhälle med stort fokus på digitalisering. I närområdet finns en stor del av Sveriges industriföretag, och organisationer som AI innovation Sweden har sitt huvudkontor här.
UGOT Ocean
UGOT OCEAN handlar om att genom tvärvetenskapliga samarbeten ta sig an havets stora utmaningar. GU är redan idag störst i landet inom marin forskning och utbildning, med några av Sveriges främsta forskare inom området. Universitetet har också två marina fältstationer, Kristineberg och Tjärnö, det tvärvetenskapliga Centrum för hav och samhälle, samt det toppmoderna forskningsfartyget Skagerak. Även om en stor del av arbetet bedrivs på Naturvetenskapliga fakulteten, sker också mycket på Handelshögskolan, HDK-Valand och humanistiska- och utbildningsvetenskapliga fakulteterna. Samverkan är också stor med andra aktörer, både nationella och internationella.
– Med över 350 forskare som bedriver någon typ av marin forskning finns både bredden och spetskunskapen, säger Kajsa Tönnesson, doktor i marin ekolog och föreståndare för Havsmiljöinstitutet.