Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

STandardisering av Riskorgan inom strÅlbehandliNG (STRÅNG)

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2019 - 2026
Projektägare
Institutionen för kliniska vetenskaper

Finansiär
Jublieumsklinikens cancerfond (2019-2022), Prostatacancerförbundet (2020-2021), FoU/VGR (2019-2021)

Kort beskrivning

Forskningsprojektet syftar till att ta fram standardiserade, evidensbaserade och nationellt förankrade, riktlinjer för hur man definierar riskorgan inom Svensk strålbehandling. Idag saknas detta vilket gör att behandlingsbeslut tas på olika grunder och kan leda till både minskade möjligheter att bota cancersjukdomen såväl som ökad risk för biverkningar. Avsaknad av en standard gör också att jämförelse av olika behandlingsmått försvåras. Standardisering främjar digitalt informationsutbyte vilket t.ex. behövs för automatiserad hantering av bildunderlag som stöd för behandlingsplanering. Vårt arbete kommer att förbättra kunskapen om hur modern strålbehandling kan nyttjas på bästa sätt och drivs av forskare vid Göteborgs universitet, Regionalt Cancercentrum Väst, Karolinska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus - Lund.

Bakgrund

Strålbehandling används i botande eller lindrande syfte för ungefär varannan cancerpatient och är en av de mest avancerade teknologiska disciplinerna inom sjukvården. En viktig förutsättning för att ge strålbehandling är att det finns utförlig information om patientens tumörområde och kringliggande anatomi (riskorgan) så att behandlingen skyddar frisk kroppsvävnad samtidigt som den tar bort de sjuka cellerna.

Idag saknas ett standardiserat sätt att definiera riskorgan inom strålbehandling vilket begränsar förståelsen av sambandet mellan stråldos och biverkningar. I avsaknad av en gemensam referens hindras utvecklingen av bättre behandlingsmetoder som skulle leda till en minskad risk för biverkningar då betydelsen av olika behandlingsmått mellan patienter och olika vårdinrättningar blir oklar. Standardisering av det här området är också centralt för att möjliggöra digitalt informationsutbyte vilket bl.a. behövs för att stödja automatiserad hantering av bildunderlag vid behandlingsplanering.

Syfte

Det här projektet syftar till att ta fram riktlinjer för hur riskorgan i olika kroppsområden ska definieras genom att engagera landets samlade strålonkologiska expertis för att identifiera eller ta fram beskrivningar som vilar på välgrundad kunskap inom området. De förankrade riktlinjerna kommer sedan att översättas till ett digitaliserat format genom ett formaliserat terminologi- och begreppsarbete som också kombineras med avancerad algoritm- och mjukvaruutveckling.

Mål

Vårt mål är att bidra till utvecklandet av precisionsmedicin inom strålbehandling då utvärdering av behandlingseffekt kommer att bli säkrare och mer individanpassad när standardiserade riktlinjer för riskorgan används vid behandlingsplanering. Vårt arbete främjar även en mer jämlik cancervård då kvantitativa mått på normalvävnadsdoser blir jämförbara på ett helt annat sätt än vad som är möjligt idag och därmed bättre kan användas för att förbättra kvaliteten av strålbehandling. Vår förhoppning är också att arbetsprocessen för att planera behandlingen kommer att underlättas och effektiviseras genom att projektet också bidrar till fortsatt utveckling av området ”autokonturering” inom strålbehandling. Detta innebär att avancerad funktionalitet i IT-system för  behandlingsplanering automatiskt söker fram formen av olika riskorgan vilket är tidsbesparande för personalen och bidrar till enhetliga riskorganvolymer.

Resultat

För varje kroppsområde/cancerdiagnos/kliniskt viktigt riskorgan sker arbetet i fyra steg: 1) riktlinjer tas fram utifrån vetenskaplig evidens och förankras nationellt; 2) skillnader mellan kliniskt använda och standardiserade riskorganvolymer utvärderas; 3) utifrån standarder för medicinsk terminologi och bildrepresentation översätts riktlinjerna till semantiskt interoperabelt och maskinläsbart format; 4) kvaliteten på riskorganvolymer genererade av autokontureringsalgoritmer som baseras på digitaliserade riktlinjer utvärderas.

  • Arbete för riskorgan i manligt bäcken/prostatacancer påbörjades 2019 och har resulterat i två nationellt förankrade riktlinjer (Tabell 1; Figur 1; Vetenskaplig artikel 1; Examensarbete 1).
  • Arbete för riskorgan vid pediatriska behandlingar påbörjades 2020 (Figur 2).
Riskorgan - barn -blend
Figur 1
Diagram
Figur 2

Bildtexter:

Figur 1. Skillnader i mm mellan kliniska och standardiserade volymer för ett riskorgan (rectum) för 102 patienter som behandlats för prostatacancer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En positiv skillnad indikerar att den kliniska volymen (R_Clin) är mer kraniellt definierad än den standardiserade volymen enligt den nationellt förankrade riktlinjen (R_Stand).

Figur 2. Riskorgan inritade på MR-underlag för en 10-årig patient med medulloblastom (behandlingsvolymer i rött/aprikos). Grönt=ögon; turkos=ögonlins; rosa=synnerv; ljusblå=hypofys; brun=tinninglob; oliv=hippocampus; gul=hjärnstam med säkerhetsmarginal; citrongul=lillhjärna