Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Säker löpning

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektägare
Centrum för hälsa och prestationsutveckling, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin 

Kort beskrivning

Löpning har många hälsofördelar, men medicinska komplikationer kan uppstå vid högintensiva lopp såsom vid låndistanstävlingar. Projektet analyserar data från flera källor såsom individdata, data från löptävlingar, väderleksdata, ambulansregistret etc. för att utveckla modeller som predikterar svåra medicinska utfall som t ex kollapser. Projektet samarbetar med stora löpartävlingar som Göteborgsvarvet och internationellt med forskare vid University of Pretoria i Sydafrika (med SAFER-projektet) och Internationella friidrottsförbundet för tillgång till en stor mängd data. Projektet kan leda till utvecklandet av riskprediktionsmodeller och preventiva metoder för att minska medicinska komplikationer i samband med uthållighgetsidrott.

Löpning är en populär träningsform och de stora nationella och internationella löpartävlingarna lockar allt fler deltagare. Trots fysisk aktivitet som löpning kan betraktas som hälsofrämjande, finns det dock risk för medicinska komplikationer där kunskap om faktorer som predikterar dessa ökar möjligheten att förebygga dem. Data kan samlas in på olika invåer såsom individnivå, tävlingsdata (händelser, orginsation), registerdata (ambulansdata), väderleksförhållanden etc. och analysera i olika statistiska modeller för att prediktera medicinska utfall såsom kollapser. Projektet genomförs vid Sahlgrenska akademin och med forskare vid Centrum för hälsa och prestation vid Göteborgs universitet och använde data från nationella och internationella löpartävlingar i samarbete med SAFER-studies (Univ Pretoria), liksom registerdata och data rörande väderleksförhållanden. Projektet är också doktorandprojekt för Hampus Luning, SA med Mats Börjesson, som huvudhandledare.

Bakgrund

Det är välkänt att regelbunden fysisk aktivitet till exempel  löpning har goda primär- och sekundärpreventiva effekter på flertalet kroniska sjukdomar så som hypertoni, diabetes, depression, sarkopeni med flera. Studier har även påvisat risken för plötslig död minskar med 25–40% hos löpare jämför med icke löpare och att medellivslängden är 3 år längre. Även hos barn och unga ses stora hälsovinster med bland annat minskad incidens av depression, obesitas och ökad bentäthet.

Det är således av stort samhällsintresse att människor är fysiskt aktiva. På en populationsnivå är det positivt att intresset för löpning och fysisk aktivitet ökar med de hälsovinster som finns. Stora löpartävlingar och fritidsmotionärer har ökat stort i både antal och popularitet de senaste åren. 2013 uppskattades det finnas 50 miljoner människor som tränar löpning på fritiden och 18 miljoner fullföljde en officiell löpartävling i USA.

Det finns dock risker associerade med högintensitetsaktivitet så som vid löpartävlingar. Medicinska hädelser av olika grad förekommer med allvarliga incidenter så som hyponatremi, hypoglykemi och kardiella händelser. Tidigare studier har påvisat risken för plötslig död är förhöjd under maratontävlingar. Det är dock ej särskilt väl studerat avseende övriga medicinska komplikationer och incidenter under längre tävlingar i uthållighetsidrotter (löpning cykling, skidåkning, triathlon). Tidigare studier är även utförda i andra klimatzoner än det nordiska klimatet. Beskrivning av de skadade löparna avseende incidens, skademönster, typer av skador och påverkande faktorer endast studerat i begränsad omfattning. Beskrivning av löpare, som kollapsar under löpartävlingar, kliniskt med vitalparametrar och blodvärden, är heller ej tidigare publicerat. En bättre kunskap om bakomliggande faktorer till allvarliga medicinska händelser under långloppstävlingar över hela världen skulle kunna leda till möjlighet till bättre prediktion och preventivt arbete. För att underlätta detta arbete krävs en uniform skadedokumentation internationellt. Detta togs fram 2019 genom ett konsensusdokument av en bred internationell expertgrupp och ska implementeras internationellt. Detta förväntas leda till att jämförande studier mellan olika idrotter möjliggörs samt leder till en grundläggande förståelse av riskfaktorer inför framtida interventionsstudier.

En känd bakgrundsfaktor för kollapser och avbrytanden av långlopp är vädret. Det är tidigare känt att högre temperaturer och lägre vindhastighet ökar förekomsten av löpare som avbryter långlopp. Tidigare har beräkningsmodellen Wet-Bulb Globe Temperature (WBGT) index använts för att beräkna vädrets påverkan på löpare och annan idrott. Senare år har nyare beräkningsmodeller tagits fram till exempel Physiological Equivalent Temperature Index (PET) som tar hänsyn till fler meteorologiska faktorer i sin beräkning än WBGT och anses vara mer precist. Det har dock inte använts och utvärderats i sammanhang så som större löpartävlingar. Utifrån PET mätning bör det gå att prediktera vädrets påverkan på individen och därmed antalet skador under långlopp. Detta kan vara av stort värde för planering av sjukvård inför stora tävlingar som bidra till det preventiva arbetet. PET är dock komplicerat att beräkna och det skulle vara en fördel om beräkningsmodellen gjordes tillgänglig exempelvis via en applikation.  

Forskningsfrågor

  1. Vilken är incidensen av allvarlig kollaps? Hur ser dessa kollapser ut utifrån demografi, kliniska symptom och medicinska parametrar?
  2. Hur påverkar vädret löparna avseende antalet löpare som bryter loppet, kollapsar eller behöver ambulanstransport? Vart på banan sker detta?
  3. Vilken är incidensen av kollapser och andra medicinska komplikationer i andra delar av världen?
  4. Hur ser incidensen av medicinska händelser och löpare som avbryter långlopp ut i andra delar av världen baserat på vädrets påverkan beräknat på PET index?
  5. Hur skiljer sig typen av skador och incidensen mellan olika typer av långlopp inom tex löpning, skidåkning cykling?

Metod

Epidemiologiska studier av Göteborgsvarvets cohort under 5 respektive 7 år med retrospektiv data. Utöver detta studeras även cohorter från andra långlopp (Sverige o internationellt) där internationella jämförelser görs möjliga. Även andra typer av långlopp från andra idrotter (skidor, cykel, simning) studeras avseende epidemiologiska faktorer avseende medicinska händelser. Utifrån de internationellt framtagna konsensus dokumenten, angående skaderegistrering under långlopp, beskriva incidens av olika typer av medicinska händelser. Incidens och prediktion av skador utifrån beräkning av PET för olika lopp.

Resultat

  • Lüning H, Mangelus C, Carlström E, Nilson F, Börjesson M. Incidence and characteristics of severe exercise-associated collapse at the world’s largest half-marathon. 2019 PLoS ONE 14(6): e0217465.

Retrospektiv studie över deltagarna från 5 års Göteborgsvarv. Studien beskriver incidensen av allvarliga kollapser. Kollapserna beskrivs även utifrån parametrar som demografi, vitalparametrar och blodgasresultat. Resultaten jämförs mot tidigare publicerade studier från andra delar av världen.

  • Eric Carlström, Mats Börjesson , Gunnar Palm , Amir Khorram-Manesh , Fredrik Lindberg , Björn Holmer , Andreas Berner , Per Örninge , Hampus Lüning , Finn Nilson , Carita Gelang , Sofia Thorsson. Medical Emergencies During a Half Marathon Race – The Influence of Weather. Int J Sports Med 2019; 40(05): 312-316 DOI: 10.1055/a-0835-6063

Betydelsen av olika väder i förhållanden till antalet skador och personer som tvingas avbryta Göteborgsvarvet studeras under 7 år med retrospektiv data. Vädrets påverkan beräknas genom PET och studeras i förhållande till skadefrekvens. En tydlig korrelation ses mellan ökad PET och frekvensen av skador.

  • Thorsson S, Rayner D, Palm G, Lindberg F, Carlström E, Börjesson M, Nilsson F, Khorram-Manesh A, Holmer B. Is Physiological equivalent temperature (PET) a better screening tool for heat stress risk than Wet-Bulb Globe Temperature (WBGT) Index?- 8 years of data from the Gothenburg Half Marathon. Accepted for publication, Br J Sports Med 2020

I denna studie visas att PET kan vara ett bättre screening intsrument för antalet kollapser i samband med Götebrogsvarvet, jämfört med tidigare standardmetoden, WBGT.
 

Betydelse

En uniform registering av skador/medicinska händelser under uthållighetslopp nationellt och internationellt skulle möjliggöra jämförelser mellan olika lopp och identifieringen av riskfaktorer för komplikationer. Likaså skulle vädrets påverkan kunna studeras i mer detalj, och förhopningsvis skulle detta projekt kunna leda till utvecklandet av riskprediktionsmodeller och preventiva metoder för att minska medicinska komplikationer i samband med uthållighgetsidrott.

Deltagare

Interna:

  • Professor Mats Börjesson
  • Doktorand Hampus Luning

Externa:

  • Professor Martin Schwellnus (University of Pretoria, Sydafrika)