Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Journalistikens kön. Fält… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet

Artikel i övriga tidskrifter
Författare Monika Djerf-Pierre
Publicerad i Kvinnovetenskaplig tidskrift
Nummer/häfte 2
Sidor 29-52
ISSN 0348-8365
Publiceringsår 2003
Publicerad vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Sidor 29-52
Språk sv
Ämnesord Gender and journalism, journalism field, Bourdieu, gender and power
Ämneskategorier Medie- och kommunikationsvetenskap, Genusstudier, Övrig annan samhällsvetenskap

Sammanfattning

Vad betyder kön i journalistiken? Det är den grundläggande frågan som diskuteras i artikeln. Det övergripande problemområdet är medieproduktion, makt och kön och syftet är att analysera det svenska mediefältets struktur och logik ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från Bourdieus teorier om habitus, fält och kapital och Toril Mois feministiska tillämpning av Bourdieu i “Appropriating Bourdieu”, i What is a woman? And other Essays (Oxford University Press, 1999). Kvinnornas makt i journalistiken och villkor i offentligheten är ett centralt problemområde i den feministiska medieforskningen både i Sverige och internationellt. Representationen av kvinnor i medieutbudet, kvinnliga journalisters yrkesideal och arbetsvillkor samt historiska studier av enskilda kvinnliga journalisters liv och verksamhet är exempel på teman som blivit belysta i den svenska och nordiska forskningen på området. Det är relativt enkelt att slå fast att journalistiken etablerades som en manlig bastion och att män i alla tider dominerat i journalistiken. Vad manlighet respektive kvinnlighet haft för innebörder i journalistiken under olika tidsperioder är svårare – men mer intressant – att fånga. Att diskutera denna fråga är en av ambitionerna med artikeln. Artikeln baseras både på egen forskning och annan forskning om kön, medieproduktion och journalistisk som genomförts i Sverige och internationellt. Artikeln inleds med en diskussion om mediefältets struktur där det svenska mediesystemets grundläggande karaktär och framväxt analyseras ur genussynpunkt. Medieorganisationer är liksom alla andra organisationer könsmärkta. De genomsyras av specifika föreställningar om manligt och kvinnligt och dessa föreställningar påverkar både organisation och innehåll. Alla medieorganisationer präglas även av hierarkisering och segregering som bygger på kön, men det sätt som medieorganisationerna är bekönade skiljer sig dock åt mellan olika typer av organisationer. Mäns och kvinnors villkor i journalistiken har förändrats med tiden, liksom synen på manligt och kvinnligt. Frågan är på vilket sätt. Några grundläggande frågor som diskuteras är könsbetingad hierarkisering och segregering i svenska medieorganisationer, journalistkårens sociala sammansättning samt kvinnors och mäns rekryterings- och karriärvägar. Artikelns andra tema handlar om varför det journalistiska fältets struktur har sett ut som det har gjort samt varför den eventuellt förändrats – eller med andra ord det journalistiska fältets logik. . Under efterkrigstiden har kvinnornas andel av journalistkåren blivit allt större -- det gäller inom såväl press som radio och TV. Andelen kvinnor på ledande befattningar inom medieorganisationerna har emellertid inte ökat i samma utsträckning som kvinnornas andel i journalistkåren som helhet. Ju högre upp i de redaktionella hierarkierna vi kommer desto svårare är det för kvinnor att få tillträde till positionerna. Frågan är varför det är så och om kvinnornas möjligheter att på tillträde till ledande befattningar i journalistiken har förändrats över tid. På vilka positioner på fältet har kvinnor respektive män haft tillträde? Vilka medier och genrer har kvinnor respektive män dominerat? På vilka ledande positioner har kvinnor funnits i journalistiken, hur har kvinnorna tagit sig dit och hur har de kvinnliga ledarnas bakgrund sett? Kampen på journalistikens sociala fält handlar inte bara om att uppnå de formella toppositionerna utan också om makten att definiera vad som skall anses värdefullt inom journalistiken; vad som är god/dålig journalistik. På vilket sätt är den ”goda” journalistiken könsmärkt? Vilka maskuliniteter och femininiteter har värderats högt och lågt i olika medier och genrer? Olika journalistiska positioner har under olika tidsperioder varit förknippade med olika status/prestige och arbetsvillkor (t ex lön och andra förmåner), men hur har statusmärkningen bekönats? Hur status, prestige och makt är kopplat till kön i journalistiken diskuteras.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?