Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Mellan nytta och nöje: Et… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige

Doktorsavhandling
Författare Johan Kärnfelt
Datum för examination 2000-06-16
Opponent at public defense Karin Nordberg
ISBN 91-628-4123-8
Förlag University of Gothenburg
Publiceringsår 2000
Publicerad vid Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, idéhistoria
Språk sv
Ämnesord Populärvetenskap, Folkbildning
Ämneskategorier Idé- o lärdomshistoria

Sammanfattning

Avhandlingen undersöker den populärvetenskapliga genrens framväxt i Sverige. Studien inleds med en föregångare till senare tiders genre, nämligen de nyttiga rönen som från mitten av 1700-talet spreds från Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm. Dessa rön ville förmedla en vetenskapligt grundad kunskap till människor inom jordbruk och näringar. I den meningen framträder de förstås som en föregångare till populärvetenskapen. Samtidigt skilde de sig i flera avseende från hur vi uppfattar denna företeelse. Om det för oss är självklart att populärvetenskapen ger bidrag till vår världsbild, så var detta inte huvudsaken för de nyttiga rönen. Syftet var istället direkt knutet till den praktiska nyttan. Rönen  populariserade i akademins Handlingar och i Almanackan  gav framförallt upplysningar om hur man kunde effektivisera jordbruk och näringar. Om det samtidigt är självklart för oss att populärvetenskapen gör det möjligt för lekmannen att ta del av en synnerligen avancerad och specialiserad kunskapsform, så gjorde de nyttiga rönen inte någon definitiv skillnad på vetenskaplig och folklig kunskap. Detta betydde mycket konkret att ett rön lika väl kunde härstamma från någon klurig bondes erfarenheter som från någon av akademins ledamöter. Ett uttryck för detta var också att akademin ständigt uppmanade svensken att dela med sig av sina kunskaper. Denna lågvetenskapliga kunskapssyn passerades emellertid med tiden, och efter akademins omorganisering 1820 inträdde man i de specialiserade vetenskapernas tjänst. När man därmed övergav forna tiders folkliga engagemang skapades också utrymme för en ny typ av populariseringar. Även om en del försök gjordes vid början av seklet är det framförallt under 1880-talet som man börjar ana konturerna till en populärvetenskaplig genre. Kärnfelts studie visar hur genren tog form utanför vetenskapernas omedelbara kontroll och som ett uttryck för mer politiska intressen inom ramen för den svenska folkbildningsrörelsen. Syftet var inte längre att sprida nyttiga rön, utan att ge den framväxande arbetarklassen förutsättningar att ta del av det politiska livet. Arbetarna ansågs behöva kunskaper om den vetenskapliga världsbilden, och om den vetenskapliga metoden. Ytterst gällde det att lära sig orientera i det politiska livet. Men om upptakten fanns i det sena 1800-talet så understryker Kärnfelt sam-tidigt att en definitiv populärvetenskaplig genren förelåg först en bit in på nästa sekel. Folkbildningsrörelsen breddades nu samtidigt som en rad nya organisationer steg i på scenen. Fortfarande var de politiska motiven viktiga, speciellt med rösträttens utvidgning vid början av seklet. Fortfarande ansågs vetenskaperna spela en avgörande roll för arbetarnas möjligheter att ta del av det politiken. Den viktigaste skillnaden var framförallt omfattningen: När alltfler människor i skulle ta del av vetenskapernas värld krävdes också en mer omfattande litteratur. Det är mot denna bakgrund som den populärvetenskapliga genren etablerades. Det definitiva genombrottet kom under 1920-talet samtidigt som genren fick sin moderna beteckning  “populärvetenskap”.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?