Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Affektlära och affekt i d… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Affektlära och affekt i diskussioner om barockens musik

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Maria Bania
Publicerad i Musikforskning idag 2020
Publiceringsår 2020
Publicerad vid Högskolan för scen och musik
Språk sv
Länkar musikforskning.se/sites/musikforskn...
Ämnesord affekt, affektlära, barockmusik, estetik
Ämneskategorier Musik

Sammanfattning

Termen affektlära (ty. Affektenlehre, eng. doctrine of the affections eller theory of theaffections) har sedan tidigt 1900-tal använts i litteratur inom musikestetik och musikhistoria.‘Affektlära’ kan referera till 1600-och 1700-talens estetiska åskådning att musikens roll varatt uppväcka universella affekter hos åhörarna. Ofta inkluderar begreppet även anvisningarom hur tonsättaren kunde uttrycka eller representera olika affekter i musik. Ibland förmedlarlitteraturen intrycket att 1700-talets teoretiker diskuterade vad de benämnde en affektlära medbetydelsen en mer eller mindre allmän, detaljerad,statisk, närmast mekanistisk lära om hurmusikaliska parametrar som intervall, melodiska figurer, rytmer och tonarter skulle användasför att objektivt kunna representera specifika affekter. Detta har under senare tid ifrågasatts.Bör vi då undvika att använda termen affektlära när vi talar om barockens musik? Och hur ärdet med att använda förledet ‘affekt’ i diskussioner om 1600-och 1700-talsmusik sommotsvarighet till 1700-talstyskans Affect? Denna presentation behandlar användningen avtermerna affektlära och affekt på svenska, men med hjälp av engelska och tyska texter. Dentar upp vad som karakteriserade barockens syn på känslor och musikens roll samt hur någraav periodens musiker och teoretiker uttryckte sig kring hur känslor kan gestaltas i musik. Dendiskuterar nutida engelska översättningar av 1700-talets tyska Affect och riktar kritik mottolkningar av detta ord som ett mer rationaliserat och abstrakt koncept än vad källorna stöder.Slutsatser är att ‘affektlära’ inte tycks ha använts under barocken i betydelsen hur olikaaffekter kan uttryckas i musik, och att det inte finns någon anledning att idag använda ordet iden betydelsen. 1900-talets musikforskning har alltför ofta gett en bild av att barockensmusiker förhöll sig tillkänslor mer schematiskt, regelstyrt, distanserat och fysiskt oengageratän vad som stödjs av periodens källor. Däremot finns det argument för att använda detsvenska ordet ‘affekt’ i musikhistorisk forskning.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?