Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Marknära ozon i bakgrunds… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige, Ozonmätnätet i södra Sverige 2019

Rapport
Författare Gunilla Pihl Karlsson
Helena Danielsson
Per Erik Karlsson
Håkan Pleijel
ISBN 978-91-7883-165-4
Förlag IVL Svenska Miljöinstitutet
Förlagsort Stockholm
Publiceringsår 2020
Publicerad vid Institutionen för biologi och miljövetenskap
Språk sv
Länkar https://www.ivl.se/download/18.a977...
Ämnesord ozon, lokalklimat, AOT40, miljökvalitetsnorm
Ämneskategorier Meteorologi och atmosfärforskning, Miljövetenskap, Kemi, Miljökemi

Sammanfattning

Huvudsyftet med mätningarna inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” är att ge en förbättrad regional uppskattning av eventuella överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på växtligheten (AOT40). ”Ozonmätnätet i södra Sverige” bidrar även till den nationella övervakningen av ozonhalterna, då programmet ger mer detaljerad information av ozonvariationen i södra Sverige. Med programmets metodik beräknas ozonindex utifrån enkla och kostnadseffektiva mätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis, i kombination med timvisa mätningar av lufttemperaturer. Temperatur-mätningarna ger ett mått på variationen i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på variationen i ozonkoncentration under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40. Förekomsten av marknära ozon i landsbygdsmiljön beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Ozonhalterna i ett område varierar bland annat beroende på områdets topografi (höglänt eller låglänt) samt dess avstånd från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala omständigheter den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner i Sverige som görs inom detta mätprogram. Uppdelningen baseras främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta). RESULTAT 2019 Ozonmedelhalter Generellt var ozonhalterna (AOT40) i södra Sverige under sommarhalvåret 2019 relativt höga, dock inte lika höga som under 2018 då AOT40 på samtliga instrumentstationer var de högsta som noterats sedan Ozonmätnätets start 2009. Ozonmedelhalterna är normalt höga under senvåren och försommaren. Under 2019 var de genomsnittliga ozonmedelhalterna klart högst under april. Vädret under april var mycket varmt, torrt och soligt, vilket är gynnsamma förhållanden för ozonbildning. Under maj var vädret mer varierat och kyligare, varför ozonhalterna då var lägre. I juni blev det varmare igen, med högre ozonhalterna som följd. Resterande månader under sommarhalvåret var ozonhalterna relativt låga eftersom det var ostadigt väder under flera perioder, vilket bidrog till att förklara de låga ozonförekomsterna dessa månader. Miljökvalitetsmål för ozon Miljökvalitetsmålets precisering för ozon (målvärde: AOT40, april-september, 10 000 μg m-3 timmar): Under april-september 2019 överskred det beräknade värdet för AOT40 målvärdet för skydd av växtlighet i samtliga områden och i samtliga zoner, undantaget låglänta områden i den ostliga zonen och höglänta områden i den nordliga zonen. Miljökvalitetsnormer (MKN) för ozon Nuvarande MKN för ozon (målvärde: 18 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT40, maj–juli, som femårsmedel): De beräknade AOT40-värdena under femårsperioden, maj-juli 2015-2019, låg under den nu gällande MKN i samtliga områden och i samtliga zoner i hela det undersökta området. MKN för ozon från 2020 (målvärde: 6 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT40, maj–juli): Om MKN, som skall gälla från och med 2020, hade gällt för 2019 visar beräkningarna att MKN inte heller då hade överskridits i något område i någon zon.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?