Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Lexikala analyser av munt… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lexikala analyser av muntlig, tangentbordsskriven och dikterad text producerad av barn med stavningssvårigheter

Artikel i vetenskaplig tidskrift
Författare Sanna Kraft
Fredrik Thurfjell
John Rack
Åsa Wengelin
Publicerad i Nordic Journal of Literacy Research
Volym 5
Nummer/häfte 3
Sidor 102-122
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Institutionen för svenska språket
Sidor 102-122
Språk sv
Länkar https://doi.org/10.23865/njlr.v5.15...
Ämnesord Skrivande, taligenkänning, läs- och skrivsvårigheter, mellanstadieelever
Ämneskategorier Språk och litteratur

Sammanfattning

För barn med stavningssvårigheter är skriftspråkande en stor utmaning och behovet att hitta nya redskap för att understödja deras skriftspråksutveckling är därför stort. Att skriva med taligenkänning, diktering, skulle kunna underlätta skrivprocessen eftersom dikteringsverktyget reducerar kraven på skribenten att stava själv, och detta skulle därmed kunna frigöra kognitiva resurser till annan textbearbetning. Att diktera text innebär emellertid inte med nödvändighet en enklare textproduktion; dels behöver texten följa skriftspråksnormer trots att den produceras muntligt, dels behöver skribenten hitta strategier för att hantera tillfällen när verktyget inte uppfattar talet korrekt. I föreliggande studie undersöks text producerad av barn med stavningssvårigheter. Lexikala egenskaper, textlängd och stavfel studeras i muntlig, skriven och dikterad text. Analyserna visar att de dikterade texterna innehåller färre stavfel än de skrivna samt att både skriven och dikterad text har högre lexikal densitet och högre andel långa ord jämfört med muntlig text. Detta antyder att deltagarna klarar att diktera texter med skriftspråkliga egenskaper. Däremot skiljde sig dikterad text varken från muntlig eller skriven text gällande textlängd eller lexikal diversitet. Vår slutsats är att dikteringsverktyg kan användas för att underlätta skrivprocessen för barn med stavningssvårigheter, men det behövs vidare forskning som studerar hur olika undergrupper producerar text med dikteringsverktyg.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?