Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Riskkommunikation och kri… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Riskkommunikation och krisberedskap i väst - av nöd och lust

Kapitel i bok
Författare Gabriella Sandstig
Publicerad i Anders Carlander, Patrik Öhberg & Elias Mellander (red) Ingen kommer undan kulturen
Sidor 71-86
ISBN 978-91-89673-45-X
ISSN 0284-4788
Förlag SOM-Institutet vid Göteborgs universitet
Förlagsort Göteborg
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap)
Sidor 71-86
Språk sv
Länkar https://som.gu.se/digitalAssets/175...
Ämnesord riskkommunikation, krisberedskap, hemberedskap, prepper, livsstil
Ämneskategorier Medie- och kommunikationsvetenskap

Sammanfattning

Miljöhot, terroristattacker och katastrofer. Den otrygga omvärlden är aktuella teman i både populärkulturen och den medierade offentligheten. Även om medborgarna i formell mening inte har något ansvar för samhällets krisberedskap, förväntas de klara sig själv de första tre dygnen. Följande kapitel analyserar hur ofta västsvenskarna har förberett sig för en kris, vad som karakteriserar de grupper som förberett sig och för att förstå individfaktorernas roll undersöks om effekterna på individnivå är olika i olika grupper. Resultatet på den första frågan är att 30 procent av västsvenskarna har förberett sig för en kris och majoriteten har gjort det någon enstaka gång under året. Analysen visar också att i en internationell jämförelse är andelen som förberett sig för en kris mycket låg, men också att andelen västsvenskar som förberett sig är högre än i andra undersökningar av svenskars förberedelser. De grupper som har förberett sig för en kris är antingen resursstarka och lever meningsfulla liv eller har en god hälsa. Den självständiga effekten av att vara ung och ha dålig hälsa och vara sämre förberedd för en kris förstärks om man bor på landsbygden medan effekten på krisberedskapen av ett meningsfullt liv förstärks om man bor i en storstad.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?