Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Framtidens kemikaliekontr… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Framtidens kemikaliekontroll - Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen

Rapport
Författare Christina Rudén
Thomas Backhaus
Per Bergman
Michael Faust
Linda Molander
Daniel Slunge
ISBN 9789138249758
Förlag Nordstedts Juridik
Förlagsort Stockholm
Publiceringsår 2019
Publicerad vid FRAM Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning
Institutionen för biologi och miljövetenskap
Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV
Språk sv
Länkar https://www.regeringen.se/4adb2c/co...
Ämnesord Kemikaliekontroll , Kemikalier juridik och lagstiftning , Sverige , SOU 2019:45
Ämneskategorier Kemi, Ekonomi och näringsliv, Hälsovetenskaper

Sammanfattning

Det är mer än 50 år sedan den första kemikalielagstiftningen på EUnivå infördes; 1967 trädde direktivet om farliga ämnen i kraft. Direktivet fastlade regler för klassificering och märkning av kemikalier baserade på deras inneboende farlighet. Under de följande decennierna tillkom fler riskbaserade regler, som också blev föregångarna till REACH-förordningen. Införandet, tillämpningen och utvecklingen av dessa nya regelverk har över tid bidragit till att minska koncentrationerna av många klassiska gifter i människor och ekosystem i Europa, vilket måste ses som en betydande framgång, och som också bekräftar nyttan av att ha en adekvat kemikalielagstiftning för att långsiktigt skydda människors hälsa och ekosystemen. Men parallellt med lagstiftningens tillkomst och utveckling har även kemikalieindustrins och samhällets användande av kemikalier utvecklats och växt i snabb takt. Enligt Eurostat används i dag mer än 200 miljoner ton farliga kemikalier per år i Europa, och fler än 22 000 olika kemikalier är registrerade bara i REACH. Föga överraskande hittar miljöövervakningen fortfarande en blandning av kemikalier i så gott som alla prover som tas från människor eller miljön. Det beror på att det typiska exponeringsscenariot har ändrats under de senaste decennierna – från lokala punktkällor med utsläpp av höga koncentrationer av ett fåtal ämnen, till en diffus exponering för en mängd komplexa och variabla blandningar av olika miljögifter. Var och en ofta i relativt låga koncentrationer. I denna rapport presenteras elva rekommendationer om hur europeisk kemikaliekontroll kan utvecklas för att bättre hantera denna komplexitet. Förslagen fokuserar på två centrala områden: 1. Riskbedömning och hantering av kemiska blandningar, i syfte att göra kemisk riskbedömning och riskhantering mer relevant för målet att skydda människors hälsa och ekosystemen. 2. Gruppvis utvärdering av kemikalier, för att underlätta identifiering av problematiska ämnen och stödja processen att byta ut farliga kemikalier mot säkrare alternativ. Kapitel 1 sammanfattar utredningens uppdrag och hur vi arbetat. Kapitel 2 innehåller en bred överblick av frågeställningarna samt förklaringar till centrala begrepp och definitioner. I kapitel 3 sammanfattas relevanta delar av svensk och europeisk kemikalielagstiftning och internationella konventioner. Den vetenskapliga bakgrunden till våra förslag beskrivs därefter i kapitlen 4 och 5. Kapitel 6 innehåller våra elva rekommendationer. Varje rekommendation inleds med en introducerande problembeskrivning. Syftet med detta är att kapitlet ska kunna läsas separat. Kapitel 7 innehåller en konsekvensanalys, och i kapitel 8 ges en översikt över våra interaktioner med avnämare. Sist i rapporten finns referenser och först en lista som förklarar de akronymer och förkortningar som förekommer i texten. Sammanfattningsvis visar vår analys att det behövs betydande förändringar och förbättringar av det nuvarande systemet för kemikaliekontroll om det ska hålla jämna steg med innovationer i kemikalieanvändningen och utvecklingen inom vetenskapen. Att regelverket utvecklas parallellt med dessa är en förutsättning för att uppnå det övergripande målet med EU:s kemikalielagstiftning att säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa och miljö, och det svenska miljömålet att den totala exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor inte ska vara skadlig för människor eller biologisk mångfald.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?